Din webbläsare (Internet Explorer) är föråldrad. Uppdatera webbläsaren för en bättre och säkrare upplevelse.

Tal, bilder av tal och talföljder

Häng med mig in i klassrummet och se hur Flex fungerar i praktiken.

Lektion 1

Vi inledde kapitel 1 med att eleverna fick reflektera kring vilken matematik de kunde hitta på bilden med kakorna (macarones) på sida 6. Eleverna hade många bra tankar kring hur vi kunde dela upp kakorna i mönster, använda olika räknesätt för att lägga till och ta bort. En elev tänkte att kakorna var tal på en tallinje. Här fick de spåna helt fritt!

”Jag tycker att det är smart att prata om det man ska göra. Då är det mycket lättare att komma igång.”
Elev om bildspelen

Bildspel 1 – Check-in

Eleverna fick sedan testa på att lösa olika uppgifter som de kommer att arbeta med under arbetsområdets gång. När eleverna hade löst en uppgift fick de sedan fylla i sina tankar om uppgiften. Här hade vi stor variation i klassrummet. Eleverna kände igen några uppgifter men några var också nya. En elev sa: ”Jag har aldrig sett den här uppgiften förut men jag löser den lätt.” Härligt självförtroende!

Lektion 2

Bildspel 2 – Bilder av tal

Här övade vi på talsorterna och symbolerna motsvarar olika tal i positionssystemet. Eleverna arbetade på fint. Det som några elever upplevde var klurigt var när entalen kom före tex tiotalen, hundratalen och tusentalen. En elev uttryckte ” det är lättare när symbolerna är i ordning med störst först”. De eleverna kunde jag hjälpa genom att säg att börja då med den största symbolen.

Lektion 3

Bildspel 3 – Talföljder

Äntligen dags för talmönster. Eleverna var ovana med att arbeta med metoden där vi tittar vad som händer mellan talen. Vi övade på att skriva upp i boken vad som händer mellan talen för att göra talmönstret synligt. När eleverna fastnade och jag gick runt och hjälpte dem hade de oftast inte använt metoden. När vi tillsammans skrev ner ökningen eller minskningen blev det väldigt synligt för eleverna och flera sa direkt ”Aha, nu fattar jag”!

Kluring 1

Första kluringen tillsammans och vi arbetade enligt EPA-metoden. Eleverna fick tänka själva i 5 minuter och arbeta på att visa hur de löst uppgiften. De fick sedan prata i par och sist redovisade vi 2 olika lösningar. Jag frågade eleverna hur mönstret skulle fortsätta.

Några elever hade svårt att komma igång med uppgiften och tyckte det var klurigt och då ställde jag frågan om de kunde sätta ord på hur mönstret börjar. Eleverna kunde då säga ”1 orange 1 vit, 2 oranga 1 vit, 3 oranga och det måste vara 1 vit”. Här tycker jag det är viktigt att bygga upp självförtroendet hos eleverna och då kan de behöva lite extra hjälp.