Din webbläsare (Internet Explorer) är föråldrad. Uppdatera webbläsaren för en bättre och säkrare upplevelse.

Åtta forskare tilldelas Natur & Kulturs populärvetenskapliga arbetsstipendium

Årets stipendiater har utsetts och de ska skriva böcker som handlar om feministisk språkaktivism, Lennart Nilssons fosterfotografier, begreppet postmodernism, antika litterära klassiker, den svenska nynazistiska rörelsen samt om uppfinningar och naturresurser.

2022 tilldelas följande Natur & Kulturs populärvetenskapliga stipendium:

Alexander Andrée ska introducera antika klassiska verk till en ny läsekrets i ett Sverige där det klassiska arvet inte längre är en självklarhet. Boken syftar till att visa varför det fortfarande är viktigt att läsa klassikerna, för vår egen litteraturs, vår egen självförståelses och vår egen mänsklighets skull. Alexander Andrée är klassisk filolog verksam i Lund, Stockholm och Toronto.

Frida Beckman ska reda ut postmodernismen – dess historia, teoribildning och estetiska egenskaper. Postmodernismen har på senare år pekats ut som boven i alla möjliga sorts kontexter – från skolpolitiken till vårdköer till skidåkning. Men vad är postmodernism och vad är det för teoretiskt och historiskt bagage som det egentligen för med sig? Frida Beckman är professor i Litteraturvetenskap på Stockholms universitet.

Per Högselius ska i boken Gräv upp! Hugg ned! Pumpa ut! Människan och naturresurserna under 5000 år synliggöra hur vårt beroende av naturens många material har vuxit fram historiskt och vad det har gjort med oss som människor, våra samhällen och kulturer. Per Högselius är professor i teknikhistoria vid KTH.

Solveig Jülich skriver en bok om Lennart Nilssons fotografiska karriär och om hur de berömda fotografierna av livets uppkomst kom till och fick en ikonisk status i svensk populärvetenskap och kultur. Solveig Jülich är professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet.

Gustav Källstrand ska skriva en bok som beskriver hur idéer från naturvetenskapen förändrar inte bara hur vi gör saker utan också hur vi tänker. Gustav Källstrand är forskare i idéhistoria och historia och arbetar på Nobelprismuseet med programverksamhet och poddsamtal.

Mattis Karlsson ska skriva en bok om upptäckten av den förhistoriska Denisovamänniskan som tilldrar sig i såväl grottor som högteknologiska laboratorier och är en unik berättelse som ger insyn i vetenskapens samtida förutsättningar och principer. Mattis Karlsson är lektor vid institutionen för Kultur och Samhälle vid Linköpings Universitet.

Christer Mattsson ska skriva en bok om hur en högerextrem tankegemenskap kommit att ta plats i den allmänna samhällsdebatten. Han har följt den svenska nynazistiska rörelsen sedan tidigt 90-tal och de senaste tre åren studerat Nordiska motståndsrörelsen. Christer Mattsson är forskare och föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet.

Karin Milles ska skriva en bok om feministisk språkhistoria, hur den svenska kvinnorörelsen med hjälp av uppfinningsrik språkaktivism har gjort sina röster hörda, utökat det svenska ordförrådet och krossat glastak. Kanske snart också patriarkatet? Karin Milles är professor i svenska och arbetar vid Södertörns högskola.

Natur & Kulturs populärvetenskapliga arbetsstipendium ska möjliggöra spridning av forskning till allmänheten. Projekten ska förmedla vetenskapliga rön till en bred publik och bidra till samtal och fördjupad kunskap om forskning inom områdena människa, samhälle, bildning och hälsa.

Ansökningstiden för stipendiet är mellan 1 februari och 1 maj.  Besked lämnas i september till alla som ansöker.

Personer som erhåller stipendier ombeds att senast ett år efter erhållandet av medel återkoppla med en beskrivning om hur medlen används. 

Stipendiekommittén består av:
Eva Krutmeijer, forskningskommunikatör (ordförande)
Anna Sjöström Douagi
, programchef på Nobel Center 
Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi vid Karolinska institutet 
Jonas Olofsson, professor i psykologi vid Stockholms universitet 
Kjell Blückert, docent i kyrkovetenskap, vice ordf. i Natur & Kultur
Lena Forssén, förläggare Natur & Kultur
Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid KTH