Din webbläsare (Internet Explorer) är föråldrad. Uppdatera webbläsaren för en bättre och säkrare upplevelse.

Litterärt arbetsstipendium

Henrik Bromander, Elin Cullhed, Fredrik Ekman, Kristofer Flensmarck, Ann Hallström, Mats Kolmisoppi, Åsa Maria Kraft, Rasmus Landström, Hanna Nordenhök, Burcu Sahin, Rebecca Selberg, Nioosha Shams, Josefin Sundqvist och Mats Vänehem får var sitt stipendium på 100 000 kr för att skriva litterära verk. Bland bokprojekten finns i år böcker för en bredare målgrupp eftersom även författare som skriver barn- och ungdomsböcker har tilldelats stipendium.

Natur & Kulturs litterära arbetsstipendium 2021 tilldelas nedanstående författare och projekt:

Henrik Bromander skriver om en ung svensk man som reste till Rojava i Syrien för att ansluta sig till den kurdiska YPG-milisen i kampen mot Islamiska Staten. En berättelse om sökandet efter en progressiv maskulinitet och om vad våldet gör med de som utövar det.

Elin Cullhed
skriver en roman om att lämna sitt land för att tjäna Gud och bli del av en våldsam kolonial historia. Genom prismat sin mormor, som åkte till Sydafrika under apartheid 1950, vill hon undersöka det komplexa begär av makt och underkastelse som drev de kristna missionärerna.

Fredrik Ekman
ska skriva tre essäer tillsammans med Magnus Bärtås om vad de kallar vandöd historia, situationer där det förgångnas ande ger sig till känna i nuet på ett kusligt sätt. Det handlar om Kejsar Caligulas skepp i Nemisjön, president Titos zoo på ön Brioni och filmprojektet DAU i Ukraina.

Kristofer Flensmarck
skriver en roman om Malmö; en narrativ mosaik delvis konstruerad av modifierade lån ur existerande skönlitteratur som skildrar staden. Några invånares separata öden kretsar kring porträttet av en Dan Park-liknande gatukonstnär som nattetid registrerar stadens platser.

Ann Hallström
skriver en roman om roller, film, teater, konst och ideologi. Handlingen hämtar inspiration från de två systrarna Karin och Meta Luts liv, som var konstnär respektive skådespelerska i Estland, Sovjet och Sverige och verksamma från 1920 till 1950-talet.

Mats Kolmisoppi
skriver en roman om Anja som tillsammans med sin make och fyraåriga dotter bosätter sig i Centralia, Pennsylvania. Här ska de börja om sina liv, i den stad som sedan 1962 i verkligheten befinner sig ovanför en evig gruvbrand, och som numera har tömts på människor.

Åsa Maria Kraft
utforskar den medeltida träskulpturen som poetisk metod. Historiska kvinnogestalter och en förlorad hantverkskunskap blir en röd tråd i diktens sökande - trä som materialitet inom skulptural konst och vikten av träd för syret i ekosystemet.

Rasmus Landström skriver en essäsamling som utgår från frågan: kan vi drömma om en bättre framtid för våra barn? Boken kommer utforska utopins möjligheter och begränsningar samt presentera en kritik av det pessimistiska, djupekologiska tankegodset och föra fram en – hoppfull – klimatvision.

Hanna Nordenhök skriver en roman om lögnens anatomi i en sanningsglidande samtid. Genom skildringen av tre, delvis verklighetsbaserade gestalter utforskas bluffmakeriet som mänsklig strategi i en global värld präglad av fake news, storytelling och jakten på autenticitet, liksom av ojämlikhet och våld.

Burcu Sahin gör en blodbok - en samling dikter och essäer med utgångspunkt i kolonialismens historia och hur exploatering av människor och mark hänger samman. Genom arkivmaterial från Statens institut för rasbiologi ställs frågor kring historia, arv och statligt våld i Sverige.

Rebecca Selberg skriver om morden på två tonårstjejer på Hallandsåsen, i hennes hembygd, vintern 2004. Genom fallet och den växande true crime-genren vill hon popularisera och visa på styrkan i feministiska analysverktyg för att förstå våld och utsatthet.

Nioosha Shams skriver en berättelse om Rumi, som blir förälskad i en Gud. Om modersmål, tystnader och omogna gröna plommon. Om att lära sig sin systers språk trots att hon kommer från bergen och man själv kommer från transformers-fabriken, om en pappa som blev tagen av militären och en mamma som är besatt av namnen i telefonkatalogen.

Josefin Sundqvist gör en bildroman om envishet och längtan. Vad gör man om ens pappa försvinner? När ens mamma tvingas ta hand om bondgården och skogsbruket på egen hand? Om man har en lillebror som inte alls är som en själv och som man måste skämmas för nästan jämt?

Mats Vänehem gör en kul faktabok för barn som berättar om ett antal klimatförändringar genom världshistorien och hur de har påverkat människornas samhällen och kulturer. De historiska exemplen ger perspektiv på dagens utmaningar och väcker tankar om en hållbar framtid.

-----

Natur & Kulturs litterära arbetsstipendium på 100 000 kr har delats ut sedan 2011. Vår ambition är att arbetsstipendiet ska bidra till en höjd litterär nivå och ska gå till inläsning och forskning för kvalificerat litterärt arbete inom sakprosa eller skönlitteratur. I år välkomnades även författare som skriver för barn och unga. 

Stipendiekommitté:
Anna Cullhed
, styrelseledamot sedan 2019. Professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet med särskilt fokus på 1700-talets litteratur, och är forskningsansvarig vid institutionen.
Kjell Blückert,  vice ordförande och styrelseledamot sedan 2011.  Docent i kyrkovetenskap vid Uppsala universitet, utbildad lärare i historia och religionskunskap. 
Jesper Olsson, professor och proprefekt för forskning på Institutionen för kultur och samhälle vid Linköpings Universitet.
Lydia Wistisen,  forskare i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet med särskilt fokus på barn- och ungdomslitteratur.  

Stipendiekommittén premierar främst ansökningar som gäller arbete som kräver olika typer av inläsnings- och forskningsarbete för ett litterärt verk inom sakprosa eller skönlitteratur samt ansökningar av författare som skriver för barn och unga. 

Personer som erhåller stipendier ombeds att senast ett år efter erhållandet av medel återkoppla med en beskrivning om hur medlen används. 

Ansökningstiden är mellan 1 februari och 1 maj och besked lämnas i september.