Din webbläsare (Internet Explorer) är föråldrad. Uppdatera webbläsaren för en bättre och säkrare upplevelse.

Årets litterära stipendiater

I år delar Natur & Kultur ut hela 16 litterära arbetsstipendier på 100 000 kronor vardera. De går till: Hana Al-Khamri, Mats Andersson, Alan Asaid, Elisabeth Berchtold, Henrik Brandão Jönsson, Teresa Glad, Oskar Kroon, Elin Anna Labba, Sara Lövestam, Lawen Mohtadi, Kerstin Norborg, Sofia Nordin Fischer, Lydia Sandgren, Kristina Sigunsdotter, Elinor Torp och Johanna Westeson.


Stipendiater inom skönlitteratur:

Hana Al-Khamri skriver en roman om tre systrar som driver en separatistisk skönhetssalong i en Stockholmsförort. En berättelse om innanförskap i ett område som präglas av utanförskap. En salong som rymmer gemenskap såväl som intriger i skuggan av en tuff tillvaro.

Elisabeth Berchtold vill blottlägga språket som skapare av våra värderingar och världsbilder och skriva om komplexa existentiella teman som ifrågasätter könsroller och samhällsnormer. Genom poesi utforskar hon myter och känslor – om kärlekens frukt och döden som seglar in som ett gistet skepp på floden Styx.

Kerstin Norborg skriver en roman som utspelar sig under Honorine Hermelins sista månader. Den kända pedagogen och rektorn för Kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad håller på att förlora sitt språk och sina minnen, och vet om det. Vad händer med en människa som burits av sitt språk när det försvinner? Vad blir kvar?

Lydia Sandgren skriver en roman som kretsar kring sanning, skapande och berättande. Om en författare som får i uppdrag att skriva om en död dirigent där efterforskningarna leder till sådant som döljs, förtigs eller bara hamnat i skuggan - också i sin egen historia.

Stipendiater inom sakprosa:
Henrik Brandão Jönsson arbetar med ett projekt om migration som utgår från det portugisiska uttrycket saudade som beskriver en bitterljuv känsla av att både längta bort och längta hem. När allt fler föds i ett land och lever i ett annat håller saudade på att bli ett universellt begrepp.

Elin Anna Labba skriver en bok som för samman sin egen språklösa historia med sin fars samiska generation och deras trasiga minnen av nomadskoletiden i Sverige. Vad kan hon hämta, vad kan hon laga och vad måste hon bara lämna?

Sara Lövestam skriver om utseendet på och användningen av de bokstäver vi använder i svenska språket. Det ska bli en bok som går på djupet med bokstävernas historia, utveckling och betydelse, med särskilt fokus på Skandinavien.

Lawen Mohtadi skriver om unga kvinnor som gick med i den kurdiska befrielserörelsen i Iran på 70-talet och som idag lever i Sverige. En litterär skildring baserad på djupintervjuer - om utsatthet, vänskap, förlust och den omöjliga drömmen om frihet.

Elinor Torp skriver boken Staten och skuggstädarna där vi möter Chilo, som greps utanför statsministerns bostad tre dagar före julafton 2021 och många fler kvinnor som städar vårt land – utanför den svenska modellen

Johanna Westeson skriver om sin farfar som var präst i Karesuando på 1910-talet, under en tid och på en plats där grunden till så mycket av dagens samepolitik lades. Han var en kugge i det koloniala maskineriet och tycks samtidigt ha varit helt omedveten om sin roll som politisk aktör. Genom den berättelsen vill hon vidga och fördjupa kunskapen om Sveriges koloniala historia i Sápmi.

Stipendiater inom barn- och ungdomslitteratur:
Teresa Glads berättelse utspelar sig på en gård av radhus i Östra Orminge på 80-talet. Ulf Lundell är full och klär ut sig i gorilladräkt på den årliga karnevalen och Tommy, Conny och Jimmy visar snopparna i sandlådan. Livet är både hemskt och ibland så vackert att hjärtat vill sprängas i bröstet.

Oskar Kroon skriver om kärlek och minnen. Om en sommar när allt förändras. Om robotgräsklippare, näktergalar och om krigsfartygen som plötsligt bara finns där. En flicka som vill göra motstånd, en pojke som bara vill hem. Och pojkens glömska morfar som börjar få slut på livsluft.

Kristina Sigunsdotter skriver ett äventyr fyllt av magisk realism, mytologiska varelser och hemliga föreningar. Boken ska bli en illustrerad kapitelbok som utgår från Karin Boyes liv, texter och akvareller.

Stipendier inom översättning:
I väntan på rädslan
 – en novellsamling av Oğuz Atay (turkiska)
Mats Andersson vill bidra till att fördjupa och nyansera bilden av Turkiets litterära liv genom att översätta denna novellsamling från 1975 till svenska. Novellerna handlar just om rädslor - rädslor som kan födas av det obetydligaste av ting eller av de oväsentligaste av händelser men som gradvis tar över och förlamar den drabbades tankevärld på samma sätt som murgrönans rankor kan kväva ett ursprungligen starkt och friskt träd.

Rysk dikt – från Igorkvädet till Pussy Riot – en antologi (ryska mfl.)
Alan Asaid vill ge en översyn och en tentativ summering av ryskspråkig diktning genom kända och mindre kända texter och öden. Han vill visa en sorts historieskrivning genom poesi med kommenterande texter för en djupare förståelse.

Och de vände sina blickar mot Gud av Zora Neale Hurston (engelska)
Sofia Nordin Fischer vill översätta Their Eyes Were Watching God från 1937 som i USA räknas till de största litterära verken och som är obligatorisk läsning i många amerikanska skolor. Zora Neale Hurston – svart, kvinna, och uppväxt i amerikanska Södern – var en av de tongivande författarna inom den så kallade Harlemrenässansen i New York.



_____
När fler får ordet, får vi fler perspektiv. Natur & Kulturs litterära arbetsstipendium ska bidra till att ge författare och översättare en möjlighet till fördjupning och arbetsro och därmed bidra till höjd litterär nivå och större läsupplevelser.

Natur & Kulturs litterära arbetsstipendium ska gå till inläsning och forskning för kvalificerat litterärt arbete inom sakprosa eller skönlitteratur. Stipendiet erbjuds även till författare som skriver för barn och unga samt för översättare.  Målet är att bra litteratur ger lust till läsning och gynnar en demokratisk samhällsutveckling.

Även översättare att söka vårt litterära arbetsstipendium, med en speciellt utformad blankett. Vi vill släppa in mer av världen i den svenska litteraturen. Stipendiet riktas till översättare som på eget bevåg och egen risk översätter till svenska för att introducera okända, värdefulla författarskap och språk som inte så lätt hittar fram till förlagen. Vår ambition är att detta stipendium kan få stor betydelse för introduktion av det inte redan kända och kommersiellt gångbara. Arbetsstipendiet är personligt och vänder sig till etablerade översättare till det svenska språket. Det kan inte sökas av förlag eller agenter.

Stipendiekommitté:
Anna Albrektson
(tidigare Cullhed), styrelseledamot sedan 2019. Professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet med särskilt fokus på 1700-talets litteratur, och är forskningsansvarig vid institutionen.
Kjell Blückert,  vice ordförande och styrelseledamot sedan 2011.  Docent i kyrkovetenskap vid Uppsala universitet, utbildad lärare i historia och religionskunskap. 
Jesper Olsson, professor och proprefekt för forskning på Institutionen för kultur och samhälle vid Linköpings Universitet.
Lydia Wistisen,  forskare i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet med särskilt fokus på barn- och ungdomslitteratur.  

Personer som erhåller stipendier ombeds att senast ett år efter erhållandet av medel återkoppla med en beskrivning om hur medlen används. 

Ansökningstiden är mellan 1 februari och 1 maj och besked lämnas i september. I ansökningsverktyget nedan (Apply) väljer översättare ett särskilt formulär: Arbetsstipendium för översättare. Övriga ansöker i formuläret Arbetsstipendium litterärt. Läs gärna igenom FAQ för att få tips inför ansökan.

Vi har även populärvetenskapliga arbetsstipendier. Se länk nedan.