Din webbläsare (Internet Explorer) är föråldrad. Uppdatera webbläsaren för en bättre och säkrare upplevelse.

"En rättslös tid i kvinnors och flickors historia"

2022 år är det 300 år sedan den sista häxbränningen genomfördes i Norden. I Sverige avrättades cirka 400 personer för trolldom, och på senare tid har forskning gett oss ny kunskap om vilka som drabbades och varför. Ulrika Kärnborg är aktuell med "Nattflygare", första delen i en ny serie för mellanåldern. Vi bad Ulrika berätta mer om bokprojektet, och varför hon ville skriva om just häxprocesserna.

Du är aktuell med Nattflygare som handlar om häxprocesserna på 1600-talet, hur kom det sig att du bestämde dig för just detta ämne?

Jag har varit väldigt intresserad av 1600-talet eftersom jag skrivit flera vuxenromaner som 
utspelar sig under just den tiden och häxprocesserna var ju en av de viktiga händelserna som påverkade människorna som levde då. Jag har speciellt varit intresserad av att titta på flickor och kvinnors liv under stormaktstiden. Det var en ganska tuff tid att vara flicka eller kvinna, med hård press från samhället och en väldigt patriarkal miljö. Man kan också se häxprocesserna som ett uttryck för de utökade kvinnoförtrycket, misogynin mot kvinnor och kvinnofientligheten på den här tiden. Jag fascinerades helt enkelt av häxprocesserna och vad de betytt socialt och konkret i människors vardag. Men jag kunde inte skriva om det i de böckerna, så tillslut landade jag i att jag ville skriva om temat för barn- och unga.

Det har redan skrivits mycket om häxprocesserna, varför kände du att det fanns mer att berätta?

Det har hänt ganska mycket på forskningsfronten när det gäller vår kunskap om häxprocesserna, om vilka som drabbades och varför dom drabbades. Där har jag varit intresserad av att skriva någonting modernt och nytt för unga, där det också finns paralleller till vår egen tid. En del av de här processerna kunde ju sättas igång för att folk skvallrade på varandra, att det fanns grannosämja och avundsjuka och det blev ryktesspridningar i vissa grannskap och socknar. Det där tycker jag är jätteintressant att skriva om, när vi har vår tid med sociala medier och där speciellt unga kan råka väldigt illa ut om de pekas för någonting där. Man kan inte riktigt försvara sig på sociala medier om man blir utpekad för någonting man inte gjort eller någonting man inte är. Jag tycker det finns många paralleller mellan det som händer under häxprocesserna och det som kan hända i vår tid.

Skulle du kalla Nattflygare för ett kvinnohistoriskt skrivprojekt?

Även om den del män också blev utpekade som trolldomskunniga och avrättades i samband med häxprocesserna så var det ju framförallt kvinnor. Det visar på något sätt på flickor och kvinnors väldigt utsatta position under den här tiden, och hur rättslösa dom var. Och just den här rättslösheten har ju vi sett i vår tid också med hur svårt det kan vara att få rätt om man t ex blivit utsatt för våldtäkt eller något annat sexualiserat våld. Och inte minst #Metoo visade ju vilken upplevelse kvinnor lever med även idag med att inte bli tagna på allvar. Att man även i vårt moderna samhälle kan bli offer för olika saker som man inte kan försvara sig mot för att man inte har rättssamhället med sig. Där tror jag att häxprocesserna kan vara viktiga för att ge en sociologisk och kulturell förståelse för hur såna här saker kan hända.

Även de två kommande delarna i serien gör nedslag i flickors och unga kvinnors historia

Ja, precis. Andra delen Budbärare utspelar sig i Stockholm under rösträttsrörelsens viktiga år 1911, där möter vi Emily, och i tredje delen Alvablot skriver jag om Gylla som är träl under vikingatiden. De kämpar för flickors och kvinnors rättigheter på olika sätt. Böckerna är fristående delar planerade att komma med ett års mellanrum.

Nu när du skriver för barn i mellanåldern om häxprocesserna, hur har du arbetat med research?

När man skriver för barn- och unga har det varit väldigt viktigt med barnperspektivet. Hur var det just specifikt för barn under stormaktstiden? Hur drabbade de här häxprocesserna barnen? De var ju en väldigt viktigt del under processen, eftersom det var både barn som blev utpekade som trolldomskunniga personer, men det var också
barn som var angivare. Och ofta angav de sina egna föräldrar eller syskon. Att studera häxprocesserna med fokus på barnens perspektiv har varit jätteviktigt. Sen har jag också gjort flera resor till Dalarna, där jag besökt Älvdalen och vistats där under en längre tid. Jag har gått runt och tittat på platserna där min berättelse utspelar sig. Jag har också tittat på det som finns kvar av fäbodskulturen i Dalarna och växter och djurliv. Jag har vandrat i skogar, varit ute i naturen. Jag har en personlig anknytning till just Dalarna då min släkt länge hade ett hus i Siljanstrakten, i en by som heter Styrsöbo. Jag tillbringade alla mina skollov där och känner därför lite extra för just Leksandsbygden.

Varifrån kommer ditt historiska intresse?

Jag har alltid läst mycket populärhistoria och gillar att lyssna på historiepoddar. På mellanstadiet läste jag Maria Gripes romaner och Sven Wernströms Trälarna-serie, och blev väldigt påverkad av dem. De gjorde historien levande för mig.

Böckerna i serien kan användas i undervisningen, på vilket sätt kan de vara användbara för lärare?

I historieundervisningen överlag tycker jag det är viktigt att förmedla barn- och ungdomsperspektivet för att man ska kunna relatera till hur de hade det under den perioden som man läser om. Jag tror att alla tre delar i Stormens döttrar kan fungera som en fördjupning tack vare detta perspektiv - oavsett om det gäller häxprocesserna, rösträttsrörelsen eller vikingatiden. Barn och unga spelade ju t ex en ganska viktig roll
under den här förfärliga tiden när häxprocesserna ägde rum. Jag har också varit noga med att våga lyfta komplexiteten i varje tid jag skildrar, något jag tror skapar ännu mer fängslande berättelser perfekta för åldersgruppen. Alla tre böcker kommer dessutom att kompletteras med lärarhandledningar.

Hur är det att skriva för barn jämfört med för vuxna tycker du?

Jag tycker att det varit både svårare och lättare. Svårare är det ju därför att man måste anpassa språket och nivån på det språkliga till den här läskretsen. Det gör att man måste skriva på ett enklare och mer direkt sätt, utan att för den sakens skull förenkla för mycket eller ta bort all komplexitet i svåra frågor. Det som gör att jag tycker att det på sätt och vis är lättare är att jag läste otroligt mycket när jag själv var i den åldern och jag känner att jag har fått kontakt med en slags ursprunglig läsglädje när jag skrivit. Att jag påmints om hur det var att en 10-12-åring i bokslukaråldern och vilken otrolig glädje det var att läsa då. Jag känt lite av lite samma glädje nu när jag har skrivit.

Har du några projekt på gång som du vill och kan nämna?

Jag håller på och skriver en vuxenroman som också delvis är en historisk roman men den utspelar sig i början av 1900-talet och också handla om kvinnorollen och den nya kvinnan i början på 1900-talet. Sen håller jag parallellt på med att utveckla ett TV-manus som också handlar om häxprocesserna men tänkt för en vuxenpublik.

Du är aktuell med Nattflygare som handlar om häxprocesserna på 1600-talet, hur kom det sig att du bestämde dig för just detta ämne?

Jag har varit väldigt intresserad av 1600-talet eftersom jag skrivit flera vuxenromaner som 
utspelar sig under just den tiden och häxprocesserna var ju en av de viktiga händelserna som påverkade människorna som levde då. Jag har speciellt varit intresserad av att titta på flickor och kvinnors liv under stormaktstiden. Det var en ganska tuff tid att vara flicka eller kvinna, med hård press från samhället och en väldigt patriarkal miljö. Man kan också se häxprocesserna som ett uttryck för de utökade kvinnoförtrycket, misogynin mot kvinnor och kvinnofientligheten på den här tiden. Jag fascinerades helt enkelt av häxprocesserna och vad de betytt socialt och konkret i människors vardag. Men jag kunde inte skriva om det i de böckerna, så tillslut landade jag i att jag ville skriva om temat för barn- och unga.

Det har redan skrivits mycket om häxprocesserna, varför kände du att det fanns mer att berätta?

Det har hänt ganska mycket på forskningsfronten när det gäller vår kunskap om häxprocesserna, om vilka som drabbades och varför dom drabbades. Där har jag varit intresserad av att skriva någonting modernt och nytt för unga, där det också finns paralleller till vår egen tid. En del av de här processerna kunde ju sättas igång för att folk skvallrade på varandra, att det fanns grannosämja och avundsjuka och det blev ryktesspridningar i vissa grannskap och socknar. Det där tycker jag är jätteintressant att skriva om, när vi har vår tid med sociala medier och där speciellt unga kan råka väldigt illa ut om de pekas för någonting där. Man kan inte riktigt försvara sig på sociala medier om man blir utpekad för någonting man inte gjort eller någonting man inte är. Jag tycker det finns många paralleller mellan det som händer under häxprocesserna och det som kan hända i vår tid.

Skulle du kalla Nattflygare för ett kvinnohistoriskt skrivprojekt?

Även om den del män också blev utpekade som trolldomskunniga och avrättades i samband med häxprocesserna så var det ju framförallt kvinnor. Det visar på något sätt på flickor och kvinnors väldigt utsatta position under den här tiden, och hur rättslösa dom var. Och just den här rättslösheten har ju vi sett i vår tid också med hur svårt det kan vara att få rätt om man t ex blivit utsatt för våldtäkt eller något annat sexualiserat våld. Och inte minst #Metoo visade ju vilken upplevelse kvinnor lever med även idag med att inte bli tagna på allvar. Att man även i vårt moderna samhälle kan bli offer för olika saker som man inte kan försvara sig mot för att man inte har rättssamhället med sig. Där tror jag att häxprocesserna kan vara viktiga för att ge en sociologisk och kulturell förståelse för hur såna här saker kan hända.

Även de två kommande delarna i serien gör nedslag i flickors och unga kvinnors historia

Ja, precis. Andra delen Budbärare utspelar sig i Stockholm under rösträttsrörelsens viktiga år 1911, där möter vi Emily, och i tredje delen Alvablot skriver jag om Gylla som är träl under vikingatiden. De kämpar för flickors och kvinnors rättigheter på olika sätt. Böckerna är fristående delar planerade att komma med ett års mellanrum.

Nu när du skriver för barn i mellanåldern om häxprocesserna, hur har du arbetat med research?

När man skriver för barn- och unga har det varit väldigt viktigt med barnperspektivet. Hur var det just specifikt för barn under stormaktstiden? Hur drabbade de här häxprocesserna barnen? De var ju en väldigt viktigt del under processen, eftersom det var både barn som blev utpekade som trolldomskunniga personer, men det var också
barn som var angivare. Och ofta angav de sina egna föräldrar eller syskon. Att studera häxprocesserna med fokus på barnens perspektiv har varit jätteviktigt. Sen har jag också gjort flera resor till Dalarna, där jag besökt Älvdalen och vistats där under en längre tid. Jag har gått runt och tittat på platserna där min berättelse utspelar sig. Jag har också tittat på det som finns kvar av fäbodskulturen i Dalarna och växter och djurliv. Jag har vandrat i skogar, varit ute i naturen. Jag har en personlig anknytning till just Dalarna då min släkt länge hade ett hus i Siljanstrakten, i en by som heter Styrsöbo. Jag tillbringade alla mina skollov där och känner därför lite extra för just Leksandsbygden.

Varifrån kommer ditt historiska intresse?

Jag har alltid läst mycket populärhistoria och gillar att lyssna på historiepoddar. På mellanstadiet läste jag Maria Gripes romaner och Sven Wernströms Trälarna-serie, och blev väldigt påverkad av dem. De gjorde historien levande för mig.

Böckerna i serien kan användas i undervisningen, på vilket sätt kan de vara användbara för lärare?

I historieundervisningen överlag tycker jag det är viktigt att förmedla barn- och ungdomsperspektivet för att man ska kunna relatera till hur de hade det under den perioden som man läser om. Jag tror att alla tre delar i Stormens döttrar kan fungera som en fördjupning tack vare detta perspektiv - oavsett om det gäller häxprocesserna, rösträttsrörelsen eller vikingatiden. Barn och unga spelade ju t ex en ganska viktig roll
under den här förfärliga tiden när häxprocesserna ägde rum. Jag har också varit noga med att våga lyfta komplexiteten i varje tid jag skildrar, något jag tror skapar ännu mer fängslande berättelser perfekta för åldersgruppen. Alla tre böcker kommer dessutom att kompletteras med lärarhandledningar.

Hur är det att skriva för barn jämfört med för vuxna tycker du?

Jag tycker att det varit både svårare och lättare. Svårare är det ju därför att man måste anpassa språket och nivån på det språkliga till den här läskretsen. Det gör att man måste skriva på ett enklare och mer direkt sätt, utan att för den sakens skull förenkla för mycket eller ta bort all komplexitet i svåra frågor. Det som gör att jag tycker att det på sätt och vis är lättare är att jag läste otroligt mycket när jag själv var i den åldern och jag känner att jag har fått kontakt med en slags ursprunglig läsglädje när jag skrivit. Att jag påmints om hur det var att en 10-12-åring i bokslukaråldern och vilken otrolig glädje det var att läsa då. Jag känt lite av lite samma glädje nu när jag har skrivit.

Har du några projekt på gång som du vill och kan nämna?

Jag håller på och skriver en vuxenroman som också delvis är en historisk roman men den utspelar sig i början av 1900-talet och också handla om kvinnorollen och den nya kvinnan i början på 1900-talet. Sen håller jag parallellt på med att utveckla ett TV-manus som också handlar om häxprocesserna men tänkt för en vuxenpublik.

Läs mer!

Nattflygare Nattflygare
Nattflygare

Nattflygare

Utkom 25 mars 2022

Kristin bor med sin mamma Änggärd i Älvdalen. Hon har ärvt sin mors talang att bota sjuka och om natten kan hon flyga. Då kan hon besöka bybor och läsa deras drömmar. Till deras gård kommer fosterbarnet…

Gå till produkten
Du har nått den maximala köpsumman.

Om författaren:

Stormens döttrar

Tre helt vanliga flickor, vars liv snart ska förändras. Serien Stormens döttrar spänner över nästan tusen år av historia. I fristående delar levandegörs vikingatiden, häxprocesserna och rösträttsrörelsen. Äventyr och kamp för unga bokslukare.
Utforska Stormens döttrar