Din webbläsare (Internet Explorer) är föråldrad. Uppdatera webbläsaren för en bättre och säkrare upplevelse.

Människans vilja till rörelse

Från den första flotten till rymdturismen, via simkonstens och skidåkningens historia – människans historia är full av rörelse. Rörelsens innovationer har inte bara förändrat hur vi transporterar oss, utan också hur vi tänker och är. Vi bad vetenskapsjournalisten Henrik Höjer, aktuell med boken ”Människor i rörelse”, berätta om de framsteg - och bakslag - som skett.


Henrik Höjer transporterar sig i Mongoliet, maj 2018. Foto: Privat.

Din bok tar avstamp i norra Kenya, fyndet av 1,5 miljoner år gamla fotspår efter Homo Erectus, den första upprättgående människan. Människan har alltid varit i rörelse. Hur kommer det sig tror du?
–  Människan är till sin natur nyfiken, det är min bestämda övertygelse. Och under merparten av den historiska tiden har stora delar av jordklotet varit okända för den enskilda människan. Att röra sig bortom sin vanliga närmiljö blev då det största uttrycket för nyfikenhet. Men sen har vi förstås också rört oss för migration, krig, handel samt mission och mycket, mycket annat.

Ja, ett annat skäl till rörelse har också varit för ren underhållnings skull, eller lek, visst?
– Jag gissar att människan alltid har varit lekfull, även om vi hade mindre tid och resurser för sådant tidigare. Men skridskor och skidor verkar ju inte bara haft en nyttoaspekt. Och säkert kunde man njuta av en härlig ridtur även för tusentals år sedan. Men rörelse för underhållnings skull är en lyx som är mycket förknippad med moderniteten. Jag tvivlar ju på att jägare och samlare njöt av en promenad på samma sätt som du och jag kan göra, som vet att vi istället kan ta bilen eller cykeln.

Din bok tar avstamp i norra Kenya, fyndet av 1,5 miljoner år gamla fotspår efter Homo Erectus, den första upprättgående människan. Människan har alltid varit i rörelse. Hur kommer det sig tror du?
–  Människan är till sin natur nyfiken, det är min bestämda övertygelse. Och under merparten av den historiska tiden har stora delar av jordklotet varit okända för den enskilda människan. Att röra sig bortom sin vanliga närmiljö blev då det största uttrycket för nyfikenhet. Men sen har vi förstås också rört oss för migration, krig, handel samt mission och mycket, mycket annat.

Ja, ett annat skäl till rörelse har också varit för ren underhållnings skull, eller lek, visst?
– Jag gissar att människan alltid har varit lekfull, även om vi hade mindre tid och resurser för sådant tidigare. Men skridskor och skidor verkar ju inte bara haft en nyttoaspekt. Och säkert kunde man njuta av en härlig ridtur även för tusentals år sedan. Men rörelse för underhållnings skull är en lyx som är mycket förknippad med moderniteten. Jag tvivlar ju på att jägare och samlare njöt av en promenad på samma sätt som du och jag kan göra, som vet att vi istället kan ta bilen eller cykeln.

I Människor i rörelse berättar du om när en rad tekniska innovationer gör sitt intåg. Cykeln, ångbåten, luftballongen, zeppelinaren, med flera. Går det att säga vilken innovation som förändrat våra samhällen mest?
–  Svårt att säga, men att ta sig över större vatten har ju underlättat transporter av varor oerhört. Men kanske är ändå flyget det mest fantastiska! En urgammal dröm som gick i uppfyllelse för drygt 100 år sedan. Och under 1900-talet har ju flyget revolutionerat krigföringen, resorna, turismen och perspektiven på avstånden.

Det innovationerna verkar ha gemensamt är att de alla väckt viss moralpanik. En del har varit överdrivet optimistiska till nymodigheternas möjligheter andra överdrivet pessimistiska. Ofta fanns det mycket oro, och i vissa fall var det ju berättigat. Det hände olyckor ibland.
–  Ja, tågen och järnvägarna förändrade samhället enormt under mitten och slutet av 1800-talet. Tågolyckor och de hisnande hastigheterna skapade en motreaktion där tågen sågs som farliga och hotfulla. Skakningarna skulle leda till problem i skelettet och tågolyckorna skulle skapa bestående chockupplevelser och så vidare. Det skrevs böcker om problemen och folk upplevde nya sjukdomar till följd av dessa omvälvningar. Men efterhand vande vi oss vi farten, och blev bättre på säkerheten kring järnvägarna.

I Människor i rörelse berättar du om när en rad tekniska innovationer gör sitt intåg. Cykeln, ångbåten, luftballongen, zeppelinaren, med flera. Går det att säga vilken innovation som förändrat våra samhällen mest?
–  Svårt att säga, men att ta sig över större vatten har ju underlättat transporter av varor oerhört. Men kanske är ändå flyget det mest fantastiska! En urgammal dröm som gick i uppfyllelse för drygt 100 år sedan. Och under 1900-talet har ju flyget revolutionerat krigföringen, resorna, turismen och perspektiven på avstånden.

Det innovationerna verkar ha gemensamt är att de alla väckt viss moralpanik. En del har varit överdrivet optimistiska till nymodigheternas möjligheter andra överdrivet pessimistiska. Ofta fanns det mycket oro, och i vissa fall var det ju berättigat. Det hände olyckor ibland.
–  Ja, tågen och järnvägarna förändrade samhället enormt under mitten och slutet av 1800-talet. Tågolyckor och de hisnande hastigheterna skapade en motreaktion där tågen sågs som farliga och hotfulla. Skakningarna skulle leda till problem i skelettet och tågolyckorna skulle skapa bestående chockupplevelser och så vidare. Det skrevs böcker om problemen och folk upplevde nya sjukdomar till följd av dessa omvälvningar. Men efterhand vande vi oss vi farten, och blev bättre på säkerheten kring järnvägarna.

De många och dramatiska järnvägsolyckorna under 1800-talet
ökade kritiken mot tågresandet.

Du skriver också om att många innovationer i början ansetts farliga för kvinnor, eller för samhällsordningen.
– Allt som fått kvinnan att kunna ta sig från hemmet och vara ute i samhället på egen hand har reaktionära krafter försökt bromsa. Cykeln är ett sådant exempel, även bilen. Det finns ju länder i dag, som Saudiarabien, där kvinnor hindrats från att köra bil.

Historiskt sett, finns det något som ”pessimisterna” lyckats stoppa, eller har alltid viljan till rörelse segrat?
–  Bra fråga! Ta den första cykeln, draisinen, till exempel, en slags tvåhjuling som man sparkade sig fram med. Den floppade, efter att ha blommat en sommar år 1817. Kritikerna fick rätt – på kort sikt! Den var för tung, dyr och ohanterlig. Det skulle dröja nästan ett halvt sekel innan någon kom på pedalerna, och då fick tvåhjulingen en nystart! Så på lång sikt segrar nog alltid innovationsförmågan.

De många och dramatiska järnvägsolyckorna under 1800-talet
ökade kritiken mot tågresandet.

Du skriver också om att många innovationer i början ansetts farliga för kvinnor, eller för samhällsordningen.
– Allt som fått kvinnan att kunna ta sig från hemmet och vara ute i samhället på egen hand har reaktionära krafter försökt bromsa. Cykeln är ett sådant exempel, även bilen. Det finns ju länder i dag, som Saudiarabien, där kvinnor hindrats från att köra bil.

Historiskt sett, finns det något som ”pessimisterna” lyckats stoppa, eller har alltid viljan till rörelse segrat?
–  Bra fråga! Ta den första cykeln, draisinen, till exempel, en slags tvåhjuling som man sparkade sig fram med. Den floppade, efter att ha blommat en sommar år 1817. Kritikerna fick rätt – på kort sikt! Den var för tung, dyr och ohanterlig. Det skulle dröja nästan ett halvt sekel innan någon kom på pedalerna, och då fick tvåhjulingen en nystart! Så på lång sikt segrar nog alltid innovationsförmågan.

Den så kallade draisinen var den första cykeln, och man sparkade sig fram. Den fungerade rätt dåligt eftersom den var tung och krävde ett plant underlag, något som ännu var tämligen ovanligt.

Tvärt om då, något exempel där optimismen varit överdriven?
–  Tja, även om flyget har varit revolutionerande så omgärdades det även av drömmar om att alla skulle ha egna privatflygplan och att flyget skulle omdana samhället totalt. Så har ju inte skett, och själv förvånas jag över att passagerarplanen idag är påfallande lika de på 1960-talet, både till form och funktion – medan till exempel biltekniken och -designen har förändrats oerhört mycket sedan dess.

Vilken är den senaste upptäckt inom rörelse som gjort intåg i din egen vardag?
–  Jag fick en flyglektion i present av min mamma när jag fyllde år för några år sedan. Jag varken startade eller landade planet, men en underbar känsla var det – att själv styra ett flygplan i luften. Men det är ju knappast min vardag, som du frågade om. Jag cyklar gärna, och hoppas kunna fortsätta med det! Cykeln är i mina ögon en av de mest revolutionerande uppfinningarna. Sedan tror och hoppas jag att drönarna kommer att kunna lyfta och flyga en människa inom den nära framtiden. Det kommer ju att revolutionera vardagen!

Den så kallade draisinen var den första cykeln, och man sparkade sig fram. Den fungerade rätt dåligt eftersom den var tung och krävde ett plant underlag, något som ännu var tämligen ovanligt.

Tvärt om då, något exempel där optimismen varit överdriven?
–  Tja, även om flyget har varit revolutionerande så omgärdades det även av drömmar om att alla skulle ha egna privatflygplan och att flyget skulle omdana samhället totalt. Så har ju inte skett, och själv förvånas jag över att passagerarplanen idag är påfallande lika de på 1960-talet, både till form och funktion – medan till exempel biltekniken och -designen har förändrats oerhört mycket sedan dess.

Vilken är den senaste upptäckt inom rörelse som gjort intåg i din egen vardag?
–  Jag fick en flyglektion i present av min mamma när jag fyllde år för några år sedan. Jag varken startade eller landade planet, men en underbar känsla var det – att själv styra ett flygplan i luften. Men det är ju knappast min vardag, som du frågade om. Jag cyklar gärna, och hoppas kunna fortsätta med det! Cykeln är i mina ögon en av de mest revolutionerande uppfinningarna. Sedan tror och hoppas jag att drönarna kommer att kunna lyfta och flyga en människa inom den nära framtiden. Det kommer ju att revolutionera vardagen!

Musiken till boken

"Sailing" med Rod Stewart, Guns N' Roses "Nighttrain", Bowies "Space Oddity" och "Tour de France" med Kraftwerk – vad har de alla gemensamt? Människor i rörelse, förstås. Hör hela spotifylistan med Henrik Höjers soundtrack till boken:

Människor i rörelse (länk till Spotify)

Läs mer!

Människor i rörelse Människor i rörelse
Människor i rörelse

Människor i rörelse

ISBN 9789127145719
Utkom 15 maj 2020

Viljan till rörelse tycks definiera vår art bättre än något annat, och vill vi förstå människan bör vi därför ägna en tanke åt de innovationer som satt henne i…

Gå till produkten
Du har nått den maximala köpsumman.

Om författaren: