"Acceptera att du är orolig och att din oro är helt begriplig"

Foto: Stewen Quigley

Vi befinner oss i ett läge som de flesta av oss inte har någon erfarenhet av. Osäkerheten är stor, så hur ska vi förhålla oss till vår oro?

Vi människor är programmerade att känna oro när vi inte har kontroll över vår framtid. Och det är tyvärr mycket i livet som vi inte kan ha kontroll över, särskilt just nu. Oro handlar om vår rädsla för att i framtiden bli hjälplös inför något som skulle kunna hända – en fantiserad katastrof som vi inte kunnat förbereda oss på. Corona är ett verkligt hot och har kraftigt ökat ovissheten i våra liv. Oron är därför helt förståelig. Det är viktigt att inte sjukdomsförklara den eller döma dig som svag eller konstig för att du har den. Samtidigt är det viktigt att hejda de värsta skräckscenarierna och betrakta dem som just detta; fantasier som din hjärna skapar i stress. Vi människor är dessutom olika rustade rent biologiskt för att hantera hot och faror. Därför reagerar vi också olika – en del oroar sig väldigt lite, en del mycket. Acceptera att du är orolig och att din oro är helt begriplig. Kanske kan du också förlita dig på att vårt svenska samhälle är ganska gott rustat för att hantera krisen och att du bidrar med din del genom att följa myndigheternas råd. Det är fullt tillräckligt.

Många av oss följer ju varenda nyhetssändning, medan en del av oss kanske skärmar av helt. Vilket är det bästa förhållningssättet nu?

Den strategi du väljer hänger ihop med hur mycket av ovisshet du generellt kan stå ut med. För den som blir närmast ångestfylld av att inte ha kontroll, blir det självklart att ha radion och tv:n på hela tiden. Det orosdrivna ständiga intaget av nyheter fungerar nämligen som en ”falsk” förberedelsestrategi: ”Om jag hela tiden tar in mycket information om corona så är jag mer beredd.” Det stämmer tyvärr inte. Att ständigt lyssna och titta kan förstärka, snarare än lindra oron. Du blir inte så mycket mer förberedd av en överdriven informationskonsumtion, utan den föder och ger i stället näring till oron. Ofta får du inte heller någon ny informationen om du lyssnar ofta, utan diverse upprepningar. Dessutom kan experterna endast ge dig rimliga antaganden och inte sanningar om framtiden – och i det läget är det bra att hejda sig.

Så jag vill ge dig rådet att försöka begränsa informationsflödet till omkring två gånger om dagen, en på morgonen och en på kvällen, och sedan bestämma dig för hur orolig du egentligen behöver vara. Att i denna omfattning ha koll på läget och kunna följa de rekommendationer som ges kan lugna och minska oron.

Hur kan vi få återhämtning i den här stressen?
Om du befinner dig i karantän eller i frivillig isolering så försök att hitta aktiviteter som normalt ger dig lust, glädje eller vila. Musik, promenader, korsord – eller ta äntligen tag i städningen av vinden. Vardagen finns där någonstans och vi befinner oss trots allt inte i krig. Håll kontakt med nära och kära men försök att också tala om andra saker än corona. Hitta rutiner i den ovanliga situationen. Sköt sömn, mat och motion. Kanske kan du också skifta lite perspektiv på det hela. Om du tillhör den moderna, sönderstressade gruppen människor kan du faktiskt också få upptäcka en sorts vila i att valfriheten och rörelsefriheten begränsas. Det finns ett begrepp som passar här: att vi blir befriade från valfrihetens tyranni. Passa på att träna på ett nedskruvat tempo och på en minskad konsumtion.

Om man känner att oron håller på att helt ta över ens vardag, vad ska man göra då?
Först kan du försöka att hitta någon i din närhet som du kan tala med, någon du har förtroende för. I vanliga fall skulle jag säga ta kontakt med din vårdcentral eller 1177. Men det kan vara svårt att nå fram till dem i detta läge, så det är en bra idé att försöka med andra tjänster över internet eller telefon. På psykologiguiden.se kan du exempelvis hitta kontaktvägar till psykologer som kan ta emot för samtal över internet. Där kan du också få tips om ideella organisationer som har samtalsmöjligheter digitalt.