Din webbläsare (Internet Explorer) är föråldrad. Uppdatera webbläsaren för en bättre och säkrare upplevelse.

"Kontakt och närhet är viktigast vid krissituationer"

Sara Johansson har stor erfarenhet av arbete i fält vid kriser och katastrofer, och understryker vikten av mänsklig kontakt, värme och värdighet: ”Det är så vi människor klarar oss igenom det svåraste av allt. Under den svåraste dagen av våra liv, är också en till synes liten handling avgörande”, säger Sara.

Sara Johansson har stor erfarenhet av arbete i fält vid kriser och katastrofer. Hon var bland annat med i det akuta skedet vid brandkatastrofen i Göteborg 1998, tsunamikatastrofen i Sydostasien 2004, och vid Röda Korsets fältsjukhus i det svårt översvämningsdrabbade Pakistan 2010. 

Vad är det viktigaste att tänka på vid en krissituation som drabbar många människor?
Det viktigaste är att veta att vi idag känner till mycket om vad som hjälper. Det finns vägledande vetenskapligt baserade principer om vad som ska göras vid den här typen av extrema situationer och vad som kan skada när det gäller stöd till drabbade barn, vuxna och till personalen. Den allra längsta kön vid stora katastrofer är oftast där människor står för att kunna låna en satellittelefon, så att de kan ringa någon de älskar, under några få minuter. Därför måste vi nu fokusera på hur vi kan ge kontakt till äldre och svårt sjuka. Vad man får höra och göra i en sådan situation, är något man minns hela livet. Det kan vara videosamtal eller att ses genom ett fönster. Kontakt och närhet med dem som vi älskar är den enskilt viktigaste åtgärden, så det är bättre att få hjälp av friska anhöriga med vissa saker, än av personal som kanske går hem till många sjuka vårdtagare. Olika lösningar kan vara möjliga i olika situationer. Det viktiga är att hjälpa varandra att tänka konstruktivt för att just möjliggöra mänsklig kontakt, värme och värdighet. Det gäller i synnerhet för dem som har svår ångest, är svårt sjuka eller som kommer att avlida. Ska man bara rikta in sig på en enda sak så fokusera på det. Det är så vi människor klarar oss igenom det svåraste av allt. Under den svåraste dagen av våra liv är också en till synes liten handling avgörande.

Vilket stöd behöver vi människor primärt när vi utsatts för katastrofer/svåra händelser?
Vi behöver information om vad vi ska göra och hur vi ska bete oss. En epidemi är ett osynligt hot. På samma vis som vid exempelvis utsläpp av radioaktivitet är denna typ av händelser en stor utmaning i kommunikationen. Man måste förklara mycket konkret hur man ska bete sig och varför. Det är vanligt med viss passivitet eller att man tänker "de här råden gäller inte just mig och min egen hosta". Men råden gäller just dig. Det behövs också praktisk hjälp. Vid en allvarlig händelse kan man inte bara be människor att "tänka positivt" eller "fånga dagen". Det finns en mängd konkreta problem som behöver avhjälpas. Det kan t.ex. handla om att man får problem med ekonomin, trångboddhet, eller om att man arbetar inom sjukvården och är orolig för sin egen ork och säkerhet. Människor påverkas delvis olika. Krisstöd handlar om att identifiera vad som stressar den enskilda individen mest, och vad som skulle kunna göra situationen lite mer hanterbar. De drabbade måste också följas upp på sikt. Har man utsatts för extrem stress i sitt jobb, förlorat sin mamma eller behövt vara hemma från skolan länge kan det behövas insatser även när det akuta skedet är över. Det gäller också att identifiera dem vars reaktioner inte gått åt rätt håll. Har man utvecklat en depression eller drabbats av mer allvarliga traumarelaterade besvär, så är det mycket viktigt att man får professionell hjälp. Vid händelser som drabbar många samtidigt är det avslutningsvis oerhört viktigt att främja även glädje och sammanhållning. Musik, roliga tv-program, dikter och skönlitteratur kan vara avgörande för att hantera situationen. Naturen är ofta viktig, den kan förstås som människans yttersta famn. När jag själv arbetat i svåra situationer har jag funnit stor tröst i stjärnhimlen.

Vilka är de vanligaste missuppfattningarna kring krisstöd?
Den vanligaste missuppfattningen är att alla måste prata ut om jobbiga detaljer i det akuta skedet, eller reagera väldigt starkt emotionellt. Annars får de problem senare. Idag vet man att det inte är så. Krisreaktioner måste inte följa vissa faser som alla måste ta sig igenom. Det här visar på vikten av att skaffa sig uppdaterad och fördjupad kunskap. Kunskap ger oss trygghet, även om vi inte kan få alla svar.

Vilket är ditt främsta råd till den som nu arbetar långa pass och/eller med stort ansvar inom vården?
Mitt främsta råd är att ta stöd av dina kollegor och din chef. Sociala relationer och stöd från kollegor och chefer är oerhört viktigt. Kontinuitet och kontakt är centralt. Med tanke på smittskydd kan det även ur det perspektivet vara bra att inte pendla mellan många arbetsgrupper och avdelningar. Planera redan nu för att det här kan pågå under en längre tid. Se till att alla inte blir utarbetade samtidigt, det är en vanlig fälla.

Till sist, är det något annat du vill att vi ska ta med oss just nu vad gäller krisstöd?
De tråkiga nyheterna är att människan alltid har, och kommer att, ställas inför epidemier. Vi har historiskt klarat pesten, smittkopporna och polio. Det kommer att bli en påfrestande tid. Men vi kommer tillsammans att ta oss igenom det. När jag arbetade på internationella Röda Korset och vi hade telefonmöten med WHO så inleddes alla möten med: God morgon, god eftermiddag, god kväll. Det påminde mig om att människor i samtliga tidszoner på vår jord lyssnade och samverkade. Människan är inte det starkaste djuret. Inte det snabbaste djuret. Kanske inte ens det mest intelligenta djuret. Men vi har något som gör oss helt unika: Vår förmåga att samarbeta och att välja att göra gott.

Saras fem viktiga råd vid kris och katastrofer:

  • Håll i – Tänk på att äta, dricka och ta hand om dig själv, även med små pauser.
  • Håll om – Ge närhet på de vis som går. T.ex. videosamtal eller att ses utanför fönstret.
  • Håll tyst – Lyssna mer än du själv talar. Ställ frågor om vad den drabbade upplever och behöver.
  • Håll ihop – Främja relationer och kontinuitet på de vis som är möjliga.
  • Håll ut – Planera för att händelsen kan pågå en lång tid. Tänk på att finnas där för de som har det svårt, också på sikt.
  • Håll i – Tänk på att äta, dricka och ta hand om dig själv, även med små pauser.
  • Håll om – Ge närhet på de vis som går. T.ex. videosamtal eller att ses utanför fönstret.
  • Håll tyst – Lyssna mer än du själv talar. Ställ frågor om vad den drabbade upplever och behöver.
  • Håll ihop – Främja relationer och kontinuitet på de vis som är möjliga.
  • Håll ut – Planera för att händelsen kan pågå en lång tid. Tänk på att finnas där för de som har det svårt, också på sikt.

Gratis häfte för nedladdning och utskrift

Krisstöd vid arbete under extrem stress

Evidensbaserade råd och praktiska tips i samband med pandemin covid-19, framtaget för dig som jobbar inom vård och omsorg av Sara Johansson i samarbete med Parus förlag. Häftet får fritt skrivas ut och användas i alla sammanhang där det gör nytta. Läs mer här: https://parusforlag.se/krisstod.html

Aktuell bok

Krisstöd vid olyckor, katastrofer och svåra händelser

Krisstöd är en grundbok i krishantering skriven för blivande och yrkesverksamma sjuksköterskor, poliser, socionomer, psykologer, läkare och andra som möter människor som drabbats av svåra händelser i sitt dagliga arbete eller vid större olyckor och katastrofer. Med levande och konkreta exempel beskriver Sara Hedrenius och Sara Johansson hur man arbetar med Psykologisk första hjälp för att stärka människors motståndskraft.

Läs mer