Din webbläsare (Internet Explorer) är föråldrad. Uppdatera webbläsaren för en bättre och säkrare upplevelse.

Källkritik i kristider

"Man ska vara medveten om att det florerar väldigt mycket myter och överdrifter", säger Thomas Nygren, forskare vid Uppsala universitet och författare till boken "Fakta, fejk och fiktion" om undervisning i digital källkritik. Vi frågade honom om vad som är viktigt att tänka på nu när det sprids mycket information om coronaviruset.

Vad är viktigt att tänka på i en sådan här situation?
Man ska vara medveten om att det florerar väldigt mycket myter och överdrifter. Nyhetsbyrån AFP har fram till idag faktagranskat 199 nyheter och mediemyter om coronaviruset (se hela listan här: https://factcheck.afp.com/), det kan handla om vilseledande eller falsk information exempelvis vad gäller var viruset kommer ifrån, vad det beror på eller myter vad gäller hälsoråd och botemedel. Det är viktigt även för etablerade medier att hålla huvudet kallt i sin rapportering så att innehållet blir faktabaserat. Det sprids förstås en hel del information som är saklig och väl underbyggd. Det bästa är att börja i källtillit – att identifiera trovärdiga nyhetskanaler som man kan lita på.

Tips!

Källtillit – hitta trovärdiga nyhetskanaler som du kan följa. Som vuxen kan du hjälpa ungdomar med det, föreslå att de laddar ner en app som är faktagranskad, exempelvis SVT Nyheters app där det finns en gratis sida om covid-19. Följ myndigheternas information, som 1177 och Folkhälsomyndighetens hemsida.

Till SVT Nyheters sida om coronaviruset

Hur vet man vilken information man kan lita på?
Det är en ganska naturlig reaktion i tider av kriser och katastrof att då vänder sig människor ofta till nyhetsmedier som man har litat på traditionellt sett – medier som har en ansvarig utgivare, har en publiceringsetik som baseras på att man ska vara noggrann med vad man förmedlar och inte exempelvis locka publik genom överdrifter och lögner.  Även ungdomar är ganska bra på att identifiera informationskanaler och nyhetssidor som de kan lita på, men det betyder ändå inte att all information som man tar del av är sanningsenlig. Nyhetsinformation vrids och vinklas på olika sätt, inte minst för att göra det intressant för läsaren.

Tips!

Förhåll dig kritisk till all information. Fråga dig: Vem står bakom informationen? Är informationen saklig eller spelar den på känslor? Jobba som ett faktagranskningsproffs, det vill säga: (1) granska avsändaren, (2) granska bevisen, (3) jämför med oberoende källa. Tips för sig som jobbar inom skolan: låt eleverna arbeta i grupper om tre  med att granska nyheter i deras eget flöde på detta sätt. På www.nyhetsvarderaren.se finns fler lektionstips för dig som undervisar. 

Till sajten Nyhetsvärderaren

Hur kommer det sig att myterna uppstår och sprids?
Detta är ingenting nytt med coronaviruset. Tidigare har det kommit vilseledande information om exempelvis invandring, hälsofrågor eller klimatfrågan, och nu sprids det mycket myter kring coronaviruset. Orsaken bakom brukar vara någon av dessa:

  • att tjäna pengar – genom att locka till köp eller klick till en sajt exempelvis eller bedragare som vill stjäla bankuppgifter eller luras på annat sätt.
  • att få makt och inflytande – politiska grupper och stater som vill styra i samhället kan göra detta genom att sprida myter för att skapa osäkerhet, polarisera eller sprida propaganda.
  • okunskap och missförstånd – Vad gäller coronaviruset finns det mycket oro och då kan missriktad välvilja göra att felaktigheter sprids av människor som själva tror att uppgifterna stämmer. Det är svårt att tänka klokt när känslorna svallar. Därför är det bäst att inte dela saker när man är upprörd.
  • att underhålla – inte minst sprids det mycket rena skämt om coronaviruset.

Det finns alltså de som medvetet sprider vilseledande information om coronaviruset, detta kallas desinformation. Myter som sprids av misstag eller på grund av missförstånd kan istället kallas misinformation.

Finns det något man generellt kan göra för att öka samhällets motståndskraft mot falska nyheter, myter och konspirationsteorier?
Om man har goda ämneskunskaper i en fråga så har man lättare att förhålla sig kritiskt till information, det är själva grunden. Där har skolan en väldigt viktig roll i fokus på fakta och saklighet. Det gäller även i denna situation, om skolan till exempel tar upp i undervisningen: vad är covid-19, vad beror smittan och spridningen på, var kommer det ifrån, och så vidare, om skolan ger bra kunskaper att utgå ifrån så blir det lättare för elever att förhålla sig kritiskt till information de tar del av i andra sammanhang.

Tips!

Testa spelet ”Bad news game” där du tar rollen som spridare av fejknyheter, och ska försöka få så många följare som möjligt till din nyhetssida. Spelet är tänkt att användas i undervisning på gymnasiet, och tanken är att den som lärt sig luras också blir bättre på att identifiera andras manipulationer. Skapat av DROG och anpassat till svenska förhållanden av forskare vid Uppsala universitet i samarbete med RISE Interactive m.fl.  Spelet har även testats vetenskapligt i en ny studie som kan läsas här. Testa spelet på www.badnewsgame.se.

Testa "Bad News Game"

Aktuell bok!

Fakta, fejk och fiktion

Boken Fakta, fejk och fiktion av Thomas Nygren ger dig som lärare konkreta exempel på undervisningsdesign att använda för att utveckla dina elevers digitala källkritiska förmåga, utifrån den senaste forskningen på området. 

Läs mer