Grafisk formgivning

Läs mer ...

Vad gör en grafisk formgivare på ett förlag?  
– Det är mitt jobb att formge och layouta bokens inlaga och omslag. Jag sätter samman text och bild till en harmonisk och fungerande helhet genom val av typsnitt, grad, färger och format. En viktig del av formgivningen handlar om att skapa snygga, informativa och intressanta omslag som gör att läromedlen syns i marknadsföringen.  

När kommer du in i ett nytt projekt?  
– Det varierar beroende på vad det är för slags projekt. Ofta får jag uppdraget att skissa på ett formförslag utifrån etappmanuset när förlagschefen har fattat utgivningsbeslut. Arbetet med omslagen är speciellt. Stora läromedelsserier för flera årskurser kräver att jag tänker hela vägen från början så att både bild och form hänger ihop genom hela serien. Det betyder att vi gör omslagen långt innan manus är komplett. För akademisk litteratur kommer jag in något senare i processen, där är det inte lika många bilder och illustrationer som ska samspela med texten. 

Vad är det första du gör när du ska ta fram ett formförslag?  
– Allra först skaffar jag mig en överblick vad gäller formspråket hos de läromedel eller böcker som redan finns på marknaden i ämnet och stadiet det handlar om. Jag funderar över vad vi kan göra för att just det här läromedlet ska fungera så bra som möjligt för målgruppen. För mig som formgivare är det viktigt att redan från början veta vilka olika slags texter manuset innehåller, till exempel om det finns faktarutor, uppgifter och tabeller.  

Var hittar du inspiration?  
– Jag hittar inspiration till exempel när jag bläddrar i böcker och tidningar eller går på utställningar av olika slag. Att resa och vara i nya miljöer är också inspirerande. Det finns även bra inspirationsdagar i branschen och de brukar ge nya idéer.  

I vilken utsträckning finns det mode i formgivning av böcker?  
– Det finns trender inom all grafisk design när det handlar om sådant som typsnitt, färger, effekter och bildspråk.  

Hur mycket kontakt har du med författare?  
– Författarna träffar jag främst på gemensamma projektmöten, särskilt när vi ska komma fram till en bra grundform men så klart även senare i processen när hela texten ska layoutas och bildsättas.  

Om jag som författare har idéer om hur mitt läromedel eller bok ska formges, vad gör jag då?  
– Jag tycker alltid att det är spännande att få veta hur författaren har tänkt kring sin text så berätta gärna om dina idéer.  

Vad är god formgivning när det gäller läromedel, respektive kurslitteratur och annan akademisk litteratur?  
– Ledordet är läsbarhet, oavsett bok. Läsbarheten är mycket viktig. Bra formgivning ska underlätta för läsaren att ta till sig materialet, vägleda och väcka intresse.  

Finns det några fackord från ditt område som jag borde lära mig?  
– Vi använder nog en del fackord som är självklara för oss på förlaget men som vi inte tänker på att alla inte använder varje dag. Inlaga, grad, satsyta och kägel är bra att känna till när författare träffar formgivare, men fråga alltid om projektgruppen svänger sig med begrepp som är nya för dig.  

Har du några tips till mig som författare?  
– Rubriker och ingresser blir gärna lite för långa. Kort och kärnfullt är alltid bra och blir dessutom snyggare i formen.  

Vilket är ditt favorittypsnitt?  
– Det finns många fina typsnitt och favoriterna varierar över tid. Men jag har en trotjänare när det gäller brödtext i läromedel: Minion. Brödtext är förresten också ett bra fackord att känna till.  För akademisk litteratur leker man inte lika mycket med olika typsnitt, men det är förstås fortfarande viktigt att göra texten läsvänlig och lättillgänglig genom bra val av typsnitt för brödtext, rubriker och olika typer av punktlistor och faktarutor. 

Läs mer ...

Hur skiljer sig formgivningen av en digital produkt från en tryckt?  

– En digital produkts formgivning är inte lika fristående som för en tryckt bok. Det mesta av formgivningen bestäms av de formatmallar som är inbyggda i den digitala plattformen. Formatmallarna gäller för alla produkter som finns i plattformen och är satta för att innehållet ska fungera på bästa sätt för olika typ av innehåll och olika skärmstorlekar. 

Men, även om formgivningen styrs av plattformens formatmallar finns möjligheter att skapa ett unikt uttryck av en enskild produkt genom de bilder som läggs in.  

Det behövs ofta fler bilder i digitala produkter. Förutom att illustrera texten används de också som en del i att hjälpa användarna att hitta och navigera i materialet.  

I digitala produkter finns också mer möjligheter, t.ex. går det att lägga in rörligt material som filmer och animationer. Det går också att engagera användarna på olika sätt, t.ex. med interaktiva (klickbara) bilder. 

Vilka är de olika rollerna i produktionen av en digital produkt?  
– Precis som för en tryckt produkt finns alltid en projektledare från redaktionen som är ytterst ansvarig för materialet. Projektledaren anlitar och leder författarna.  

För att allt ska bli rätt i våra system och fungera med alla funktioner har vi också en digital samordnare från den digitala produktionsavdelningen som är tekniskt ansvarig och som hjälper projektledaren med att mata in manusinnehållet i plattformen, och visa tekniska möjligheter och funktioner. De digitala samordnarna hjälper också till med enklare bild-, film- och ljudredigering.  

På vår digitala produktionsavdelning finns också en bildredaktör och illustratör som hjälper till med bildurval, illustrationer och animeringar och ser till att bildspråket samspelar inom produkten. 

I vilken utsträckning finns det mode i formgivning av digitala produkter?  
– Inom den digitala världen kommer trender väldigt snabbt och det är viktigt att vara vaksam på om det är god design som kommer att hålla över tid eller om det är en trend som kommer passera och snabbt upplevas daterad.  

Ett exempel är de typer av filmer där man såg en filmad hand som i ”snabbspolning” skrev och ritade saker som sades i filmen. I början såg det väldigt proffsigt ut och program för att skapa den typen av filmer utvecklades och gick att använda för vem som helst för en ganska billig peng. Allt från pedagoger, marknadsförare och influencers använde det under några år i början av 2010-talet. Det kändes ganska snabbt uttjatat och i dag är det inte så ofta man ser ”handen” längre. 

Om jag som författare har idéer om hur mitt digitala läromedel/bok ska formges, vad gör jag då?  
– Ta kontakt med din projektledare, som vet vilka möjligheter som finns och som kan se till att dina önskemål och instruktioner kommer till rätt person på den digitala produktionsavdelningen. 

Vad är god formgivning när det gäller digitala läromedel/böcker/produkter?  
– Precis som för tryckt utgivning är läsbarheten mycket viktig. Det finns funktioner för det direkt i plattformen men vi har också redaktionella principer för text och bild som din projektledare hjälper dig med. 

God formgivning handlar sedan om att försöka gömma så mycket av tekniken som möjligt så att användaren/läsaren inte tänker på den utan kan fokusera på innehållet i text och bild. Målet är att navigeringen ska fungera så intuitivt som möjligt. Användaren ska veta hur hen hittar och tar sig fram i materialet utan att behöva tänka på det. 

När det gäller bildurval för den enskilda produkten är det viktigt att tänka på hur de samspelar med varandra. En bildredaktör kopplas oftast in och hjälper en att lyfta blicken och titta på produktens bilder som en helhet tillsammans med varandra, med plattformens övriga grafiska element och med produktens övergripande design. 

Man ska inte heller glömma att den tekniska bildkvaliteten är extra viktig i digitala material, eftersom bilderna ska fungera på olika skärmstorlekar och kunna förstoras upp. Hög upplösning på bilder är mycket viktigt, och därför behöver vi välja ut bilder från bildleverantörer med hög kvalitet.   

Finns det några fackord från ditt område som jag borde lära mig?  
– Det finns väldigt många fackord inom utvecklingen av digitala produkter. Några ord som du som författare säkert kommer ha nytta av att känna till är:  

Pixlar – ett mått för bildens upplösning/hur stor den kan visas.  

Vinjettbilder – en typ av omslagsbilder som används för att skapa struktur och dela in innehållet i arbetsområden och kapitel.  

Användargränssnitt – de synliga grafiska elementen, t.ex. menyer, ikoner och knappar, i den digitala plattformen som gör att användaren kan navigera och interagera med innehållet. 

Har du några tips till mig som författare för en digital produkt?  
– Det kan vara frestande att välja bilder från olika gratissajter på internet men sök i första hand efter bilder hos de bildleverantörer som vi har avtal med. Då kan vi vara säkra på att bilderna har bra kvalitet och att vi har alla rättigheter att använda dem som vi vill.  

Var lite klurig när du söker bilder i bildbankerna, testa med flera olika sökord, kolla ”relevanta” sökträffar hellre än populära och titta vad det finns för möjligheter att filtrera och testa dem. På det sättet kan du få fram bilder med en mer autentisk känsla än ”toppträffarna” som ofta visar ganska tillrättalagda bilder och personer. 

Tänk på att vi kan hjälpa dig med enklare bildredigering av de bilder du hittar på bildbankerna. Vi kan t.ex. beskära bilderna, lägga på text eller symboler som pilar o.s.v. 

Be din projektledare om hjälp från vår illustratör i de fall det inte går att hitta en bra färdig bild från bildbankerna. 

Och kom ihåg – om du känner att det här med bildurval till texten inte alls är något som passar dig så kan ett sådant uppdrag läggas ut helt på en extern bildredaktör. Prata med din projektledare.