Främmande bidrag i våra läromedel

I många läromedel i framför allt svenska och moderna språk brukar det finnas autentiska texter skrivna av till exempel journalister eller skönlitterära författare. Här på förlaget kallar vi sådana texter ”främmande bidrag” och den som vet allt om hur vi ska hantera dem i våra produktioner är vår rättighetssekreterare Sia Nyström.

Vad är främmande bidrag?
– Det är texter som är skrivna av någon annan författare än det aktuella läromedlets. Våra läromedelsförfattare vill ibland inkludera olika typer av texter i sina läromedel. Det kan handla om allt från utdrag ur samtida romaner till dikter, sånger eller nyhetsartiklar. Men för att kunna publicera andras texter krävs, med några undantag, alltid tillstånd från upphovspersonen – som dessutom har rätt till ersättning.

Vad sysslar en rättighetssekreterare med på Natur & Kultur Läromedel?
– Jag tar kontakt med de personer som äger rättigheterna till de främmande bidragen och söker tillstånd för att vi ska kunna publicera deras texter i våra läromedel. Det är inte alltid en enskild person som äger rättigheterna utan det kan även vara till exempel en organisation eller en litterär agent.

När får man använda främmande bidrag utan att fråga om tillstånd?
– Man kan grovt dela in svaret i tre delar. Den ena handlar om hur länge upphovspersonen varit död och de andra om två olika sätt att återge texten.

70-årsregeln: Texter blir fria 70 år efter författarens död. Detsamma gäller för översättningar, de blir alltså fria 70 år efter översättarens död. Så även om originaltexten är fri sedan länge, kan man ändå behöva söka tillstånd för den svenska översättningen.

Citat: ”Var och en får citera ur offentliggjorda verk i överensstämmelse med god sed och i den omfattning som motiveras av ändamålet.” (22 § upphovsrättslagen)

Citat får användas för att till exempel kritisera, förklara, skapa förståelse för det andra verket eller för att understryka ett eget ställningstagande. Däremot får man inte återge enbart det bästa ur någon annans verk för att med hjälp av citatet göra sin egen text mer läsvärd och ”krydda” det egna verket.

Referat: Man får återge de bärande tankarna i ett skyddat verk, det vill säga handlingen, motivet, ämnet eller olika faktauppgifter. Därför är det tillåtet att referera innehållet i en text. Men man får se till så att referatet inte blir till en bearbetning av verket, för i så fall krävs upphovspersonens tillstånd.

– Det är inte alltid självklart vad som är vad men jag är gärna med och diskuterar och svarar på frågor om det råder tveksamhet.

Får jag bearbeta ett främmande bidrag?
– Svaret är nästan alltid nej. Du får inte bearbeta utan att fråga upphovsrättsinnehavaren om tillstånd. Meddela därför alltid din projektledare i god tid om det är så att bidragen bearbetats, kortats ned eller ändrats.

Vem betalar för de främmande bidragen?
– Om våra författare vill ha med ett textbidrag av någon annan upphovsperson i sitt läromedel, förhandlar förlaget med respektive upphovsperson om rättigheterna att publicera texten. Läromedelsförfattaren står för kostnaden för de främmande bidragen och betalar genom ett avdrag på royaltyn. Vad det kostar att använda en text varierar från fall till fall och beror på flera olika faktorer. Det är omöjligt att säga något generellt men fråga antingen din projektledare eller mig.

Vilken typ av underlag behöver du från mig som författare för att du ska kunna göra ditt jobb?
– Din projektledare kommer att be dig om källorna till de främmande bidrag du vill använda. Vi behöver i så god tid som möjligt få veta vilka texter det gäller.

Ta gärna för vana att ta en kopia av texten eller fota av den. Detsamma gäller tryckortssidan. Det är den där sidan som ingen läser i en bok, om man inte jobbar på förlag vill säga. Det är sidan två i böcker där det står vem som äger rättigheterna och när och var boken är tryckt, därav namnet. Här finns med andra ord mycket användbar information för mig.

För källor från internet, till exempel tidningsartiklar, behöver jag länken inklusive datum för hämtning.

Hur lång tid tar det att söka rättigheter för främmande bidrag?
– Det är bra att vara ute i god tid om man vill ha med främmande bidrag i sitt läromedel. Ibland kan det nämligen vara något av ett detektivarbete innan vi tagit reda på vem – eller vilka – som egentligen äger rättigheterna för en text och innan vi hittat alla kontaktuppgifter. Det kan vara både författare, förlag, översättare och arvingar som ska tillfrågas för ett visst verk. Oftast kontaktar jag upphovspersonerna direkt men ibland måste jag gå via agenter och ombud, både i Sverige och utomlands. Det tar ofta lång tid innan vi får in svar på förfrågningarna och det kan behövas flera påminnelser innan allt är på plats.

Vad är det viktigaste jag ska komma ihåg om jag som läromedelsförfattare vill använda främmande bidrag?
– Två saker: Tänk på att upphovspersonen alltid har rätt att få sitt namn angivet i anslutning till texten. Oftast är ett främmande bidrag en text men det kan lika gärna vara till exempel musik och även då måste vi begära tillstånd.

I våra grundvillkor (som bifogas förlagsavtalet) kan du läsa mer om förutsättningarna för textbidrag av annan upphovsrättsinnehavare.

Om upphovsrätt

”Var och en har rätt till skydd för de ideella och materiella intressen som härrör från vetenskapliga, litterära och konstnärliga verk till vilka han eller hon är upphovsman.”

Citatet är hämtat ur artikel 27 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Upphovsrätten består av två delar: den ideella och den ekonomiska upphovsrätten.

Den ideella upphovsrätten innebär dels att man inte får ändra i ett verk på ett sätt som kränker upphovspersonen, dels att upphovspersonen alltid har rätt att namnges när verket publiceras.

Den ekonomiska upphovsrätten innebär att upphovspersonen har ensamrätt att förfoga över verket och bestämma om hur och i vilka sammanhang det ska användas. Upphovspersonen har också rätt till ersättning om verket publiceras.

 

Läs mer om upphovsrätt

Bonus Copyright Access

Lag (1960:729) om upphovsrätt till konstnärliga och litterära verk

Olsson, Henry (2015) Copyright. Svensk och internationell upphovsrätt. Nionde upplagan. Norstedts Juridik AB.

Sia Nyström
Sia Nyström