Anknytning i psykoterapi

Psykoterapi

Av Camilla von Below

Anknytningsteorin förenas här med klinisk praktik. Camilla von Below förmedlar aktuell forskning, visar på bredden och djupet i anknytningsteorin, men även på dess begränsningar. Med många kliniska exempel gör hon anknytningsteorin och dess empiri levande och användbar för dig som möter vuxna patienter i psykoterapi och psykologisk behandling.

Läs mer...

Anknytning i psykoterapi

ISBN 9789127826892

Utkom 15 augusti 2020

ISBN

9789127826892

Typ

Inbunden

Sidantal

336

återförsäljare

Återförsäljare Läromedia GR Utbildning

Du har nått den maximala köpsumman.

pris

Vad handlar du som? Privatkund Skola Företagskund

Författaren beskriver anknytningsteori i relation till mentalisering och affektteori, liksom hur man kan se på anknytningsmönsters stabilitet och förändring under livet. Hon visar även hur anknytningsteori kan vara till hjälp för att skapa en terapeutisk relation, liksom hur hinder och svårigheter i det terapeutiska samspelet kan förstås. Betydelsen av terapeutens anknytningsmönster får ett särskilt fokus, med uppmuntran till självreflektion och utveckling.

Tack vare bokens breda anslag kan den kombineras med läsarens egen teoretiska och terapeutiska referensram.

Målgruppen är yrkesverksamma och studerande inom psykoterapi och psykologisk behandling. Boken kan med behållning även läsas av andra som arbetar med mänskliga relationer, samspel och samtal.

Camilla von Below är fil.dr, psykolog och psykoterapeut, lektor vid Stockholms universitet och kliniskt verksam vid S:t Lukas.

Sagt om boken:

”Som psykolog och psykoterapeut har jag nytta av anknytningsteorin på flera sätt. För det första genom att jag lyssnar på hur en patient berättar och vad det säger om hennes eller hans förhållningssätt till sitt inre och sin förståelse av sina problem. För det andra bidrar teorin med en förståelse av hur svårigheter kan ha uppstått och vad som hindrar patienten från att komma vidare. För det tredje – och i mitt tycka det mest inspirerande – ger anknytningsteori en förståelse för det relationella samspelet och samskapandet i terapi. Terapeuten får hjälp att förstå alliansbrott, brister och rena haverier i den terapeutiska relationen och att utmana sig själv i att göra på nya sätt.”
Ur bokens förord

”Det är en välskriven och välstrukturerad bok. Läsningen är både inspirerande och väcker arbetslust. […] Författaren diskuterar även vad som är rimligt att som terapeut träna upp eller jobba bort, i fråga om egna otrygga anknytningsmönster. Och vad man i stället behöver acceptera och hitta sätt för att jobba runt. På så sätt har denna bok god potential att vara terapeutens egen trygga bas och säkra hamn i arbetet med patienterna.”
Celia Svedhem, Psykologtidningen nr 6, 2020

”[…] en samlad, gedigen och genomarbetad framställning av detta perspektiv. Balansen mellan teoretisk framställning och kliniska fallbeskrivningar och dialoger bidrar till en givande läsupplevelse. Boken borde vara välkommen och användbar såväl i utbildning som i psykoterapeutisk verksamhet.”
Björn Wrangsjö, Svensk psykiatri nr 2, 2021

"Boken är briljant och välskriven med ett väl avvägt innehåll. […] Upplägget tillsammans med bra referens-, sak- och innehållsregister gör boken lättnavigerad och användbar."
Therese Nordholm, BTJ-häftet nr 19, 2020

Tack vare bokens breda anslag kan den kombineras med läsarens egen teoretiska och terapeutiska referensram.

Målgruppen är yrkesverksamma och studerande inom psykoterapi och psykologisk behandling. Boken kan med behållning även läsas av andra som arbetar med mänskliga relationer, samspel och samtal.

Camilla von Below är fil.dr, psykolog och psykoterapeut, lektor vid Stockholms universitet och kliniskt verksam vid S:t Lukas.

Sagt om boken:

Intervju med författaren

"Teorin har gett mig en ny blick för fnurror på tråden som uppstår i terapi"

Camilla von Below svarar här på fyra frågor om sin bok Anknytning i psykoterapi.

På vilka sätt är anknytningsteorin värdefull för den som möter vuxna patienter i psykoterapi?
Anknytningsteorin handlade ursprungligen om barns behov av nära relationer för överlevnaden. Men behovet av relationer är livslångt och vi anpassar oss för att behålla dem. Vid otrygg anknytning innebär det att man kompromissar med sina känslotillstånd och utvecklar en rädsla för att till exempel visa sig hjälplös eller att sätta gränser. Det kan bidra till relationsproblem, depression eller ångest. Kunskap om anknytning gör att behandlaren snabbare kan se hur en patients olika problem hänger ihop och därmed kunna hitta ett fokus i terapi.
Dessutom har anknytningsmönster betydelse för hur samarbetet mellan terapeuten och patienten utvecklar sig. Det tycker jag är särskilt spännande. Teorin har gett mig en ny blick för fnurror på tråden som uppstår i terapi, eller hinder för att terapi ska vara hjälpsamt.

Du skriver en del om terapeutens egen anknytning – varför då?
Många terapeuter tycks känna både nyfikenhet och bävan beträffande sin egen anknytningshistoria, märker jag på utbildningar. En del är oroliga att deras mönster påverkar terapierna negativt. På senare tid har forskningen bekräftat att terapeutens inre arbetsmodeller (föreställningar och erfarenheter av relationer) spelar roll till exempel när terapeuten och patienten missförstår varandra. Sådana mikroskeenden är intressanta och lärorika, tycker jag.
Anknytningsforskningen visar på den hoppfulla slutsatsen att det går att utveckla en trygg anknytning senare i livet. Utvecklingen börjar med att lägga märke till sin egen otrygga anknytning och förstå vad den innebär.

Du varnar för en överanvändning av anknytningsteorin. Vad menar du med det?
När anknytningsteori används som personlighetsdiagnostik blir det alltför onyanserat. Att det finns fyra kategorier av anknytningsmönster har gjort det lätt att använda teorin så. Men personligheten kan inte reduceras till anknytningsmönster. En person har dessutom inte alltid samma anknytningsmönster genom livet. De kan förändras av nya erfarenheter. En del forskare menar till och med att en person kan ha tillgång till flera anknytningsmönster som varierar utifrån kontexten.

Vem hoppas du läser och har användning av boken?
Den som arbetar med eller utbildar sig inom psykoterapi eller psykologisk behandling. Men också den som arbetar med samtal i andra sammanhang. Boken är skriven så att läsaren kan anpassa kunskapen till sin egen teoretiska hemvist. Jag är psykodynamiskt skolad och intresserad av hur olika terapitraditioner kan lära av varandra, liksom av hur forskning och klinik kan mötas. Det hoppas jag märks och inspirerar läsaren.