In i texten – tillsammans!

Vad innebär gemensam läsning?

Det handlar om att bjudas in i en läsgemenskap. Högläsning och samtal om text är grejen och hur läraren läser och samtalar med eleverna är av avgörande betydelse. Gemensam läsning och modellering, av både lärare och elever, är centralt för att öva och utveckla elevers läsförståelse. En gemensam läsning innebär att vi tillsammans möter text. Det kan handla om att läraren högläser för hela klassen, att en mindre grupp läser tillsammans eller att eleverna läser i par.

Varför ska man arbeta med gemensam läsning?

Syftet med den gemensamma läsningen är att skapa motivation, ge eleverna förförståelse, visa på lämpliga lässtrategier och, framför allt, låta eleverna delta i fokuserade och högkvalitativa samtal med fokus på både texternas innehåll och form. Det är under den gemensamma läsningen som vi skapar en gemensam litterär repertoar. I interaktionen kring texter delar vi tankar, tolkningar och lässtrategier, och där eleverna får både kognitiva och språkliga stödstrukturer. När läsningen blir en social aktivitet kan motivationen hos den enskilda eleven öka. Här får eleverna lyssna till sina kamraters olika läsar responser och ovana läsare får hjälp att vandra runt i texten och stimuleras att vidga sin förståelse. Den gemensamma läsningen och textsamtalet är nödvändiga arbetssätt på väg mot den självständiga läsningen.

Ett klokt upplägg vid gemensam läsning är att fundera över vad som ska ske innan, under och efter texten. För mig är valet av text något av det roligaste i undervisningsplaneringen. Det är utifrån den valda texten som aktiviteter innan, under och efter växer fram.

Innan textläsningen handlar det om att aktivera elevernas förförståelse. En bild kan bli en konkret väg in i texten och öka både motivationen och nyfi kenheten att ta sig an texten. Läsförståelse är så mycket mer än bara text. Idag är en stor del av det eleverna möter multimodalt och då blir just läsförståelse av både det verbala och det visuella central.

Några tips kan vara att zooma in på detaljer i en bild, prata om stämningar och perspektiv eller vad bilden ger för ledtrådar om texten. Jag utgår ofta från Ann-Marie Körlings bildpromenader (2017). Samtal om bild kan bli en tankestötta för eleverna när det kommer till lässtrategier. Vad kan de förutspå utifrån bilden, vilka relationer och samband ser de och vilka slutsatser om berättelsen kan de dra? Bildpromenader ger ytterligare ingångar till att berika språket, till att uppleva konstuttryck och till att öva tolkning och förståelse av texter. När elever uppmuntras att använda alla sina språkliga resurser och lyfta fram begrepp och fraser på de språk de kan, utvecklas och fördjupas den språkliga förståelsen. Samtidigt får elevernas erfarenheter och språk både värde och utrymme.

Under den gemensamma läsningen sker mycket modellering och interaktion. Elever och lärare samtalar om passande lässtrategier, tankar kring textens tema och budskap samt om textens form. För att öka delaktigheten och fl erstämmigheten i rummet tycker jag att parsamtal mellan elever ofta är en lämplig samtalsmodell. Därefter kan läraren lyfta delar av det som paren har diskuterat, så att alla elever får ta del av varandras tankar. Efter textläsningen fi nns goda möjligheter att både öva och utveckla elevernas textrörlighet med frågor som aktiverar deras förmåga att koppla texten till sig själva och egna erfarenheter, till andra texter och till omvärlden. Ofta kan frågor få eleverna att se texten i ett annat ljus. Tänk så ofta jag får nycklar in i text genom att lyssna på mina elevers tankar om text och bild!