Åsa Hirsh om hur du lyckas med din undervisning

Att en duktig lärare är kunnig i sitt eller sina ämnen tycker de flesta är självklart. Samtidigt är lärarens yrke att undervisa i ett ämne, att få andra att lära sig, och det kräver mer än ämneskunskaper. Som lärare möter du och ansvarar för andra människor, dina elever, och i var och en av dem bor också en människa med en viss bakgrund och ett liv som innehåller långt fler dimensioner än att vara just elev.

– Det handlar om att var nyfiken på hur allt hänger ihop och försöka förstå sina elever som hela personer för att kunna hjälpa dem att lära och utvecklas. Lärares pedagogiska uppdrag innefattar såväl kunskapsuppdraget som det sociala uppdraget, och de två aspekterna måste ses som integrerade snarare än separerade från varandra, säger Åsa Hirsh.

I sin nya bok Relationellt ledarskap i klassrummet – så skapas magi tar Åsa Hirsh upp åtta aspekter som kännetecknar de bästa lärarna utifrån ett elevperspektiv. Resultatet baseras på 102 elevintervjuer på 20 olika skolor, inom ramen för ett större forskningsprojekt som pågick 2017-2019. 

– Tanken är att de kan fungera väl som underlag för samtal kring hur man själv tänker, känner och agerar – och för att kollegialt hjälpa varandra att utforma undervisningen på bästa möjliga sätt, säger hon.

Så lyckas du som lärare

1. Omsorg och Empati
Läraren skapar en trygg och förlåtande miljö och visar tilltro till sina elever. Läraren förstår att de liksom alla andra har dåliga dagar – och låter dem ha det. Och viktigast av allt: Läraren ger aldrig upp hoppet om sina elever. Det finns alltid en andra chans och kanske till och med en tredje.

2. Ömsesidig respekt
Läraren lyssnar på eleverna och ser dem som kompetenta partner vars insikter och åsikter är av värde. Eleverna märker att läraren respekterar dem, vilket i sin tur gör att det respekterar läraren. Respekt är alltså en ömsesidig relation och eleverna beskriver denna ömsesidiga respekt som avgörande för deras lust att lära och närvara i klassrummet.

3. Gemensamt mål
Läraren delar ansvaret för lärande med sina elever och kommunicerar tydligt budskapet ”vi gör det här tillsammans”. Det betyder inte att läraren ska göra arbetet åt eleverna eller att elevernas ansträngning är oviktig. Snarare handlar det om en trygghet som skapas hos eleverna när de vet att någon finns där för att hjälpa dem genom det svåra.

4. Anpassat lärarskap
Läraren har som utgångspunkt att det inte finns en undervisning som är den ”riktiga” och enda rätta och tänker redan vid grundplaneringen att undervisningssituationen behöver formas så att den passar och blir tillgänglig för så många elever som möjligt utifrån deras olikheter och behov.

5. Delat ansvar
Läraren kommunicerar till eleverna att lärande och utveckling är möjligt för alla och att hårt arbete lönar sig. Men eleverna känner inte att de är ensamma med det hårda arbetet. Tvärtom visar läraren i ord och handling att hen delar ansvaret med eleverna och ser det som sin uppgift att hjälpa dem med strategier för att ta nästa steg.

6. Passion
Läraren är inte bara kunnig i och passionerad för ämnet som sådant, men brinner också för att undervisa i det och för att eleverna ska lära sig. Entusiasmen och glädjen hos läraren över att vara där smittar av sig och skapar motivation hos eleverna.

7. Variation
Läraren undervisar på ett varierande sätt, knyter an till en värld eleverna är bekanta med och som på olika sätt angår dem. Läraren lyssnar in eleverna under lektionstid och anpassar sig och sin lektionsplanering till rådande situation.

8. Användarvärde
Läraren undviker inte helt att tala om formella krav – men de gör det inte hela tiden. Svaret på elevernas ”varför ska vi lära oss detta”-frågor relaterar snarare till vikten av eller fördelarna med att ha viss kunskap i praktiken än till vad Skolverket bestämt. Läraren undviker inte helt att tala om betyg, men tyngdpunkten ligger på att lärandet är viktigast.

Intervjun är gjord av Nneka Magnusson Amu och finns publicerad i Natur & Kulturs tidning Modern SO-undervisning. Författarfotot är taget av Day Fotografi. 

Läs gärna tidigare författarintervjuer med klimatkommunikatören Frida Berry Eklund, pedagogikprofessorn Christian Lundahl, neuropsykologen Åse Fagerlund och specialpedagogen Annelie Karlsson.