Skriftserie förmedlar samhällsaktuell forskning

Från de första primitiva cellerna för 3,5 miljarder år sedan har det utvecklats en enorm biologisk mångfald – av gener och arter, och av funktioner och ekosystem. Alla dessa komponenter är sammanflätade. Om vi tappar genetisk variation och arter kan det få allvarliga konsekvenser för hur ekosystemen fungerar. Då riskerar vi att förlora många av naturens viktiga bidrag till oss, som till exempel produktion av fisk, pollinering av grödor och inte minst kolinlagring.

Växtförädling har använts inom jordbruket i tusentals år. Men den explosiva utvecklingen inom molekylärbiologin på senare tid har gett oss nya möjligheter att förädla växter med hjälp av genteknik. Resultatet kan bli minskad användning av gödsel och bekämpningsmedel samt nyttigare grödor som klarar ett förändrat klimat. Skriften Vetenskapen säger – om genmodifierade växter berättar om växtförädling och beskriver vetenskapens syn på den roll som den nya tekniken kan spela.

Idag lever vi i en värld där klimatet förändras snabbare än på flera tusen år. Människans utsläpp av växthusgaser har orsakat en global uppvärmning. Hur blev det så här och vad kan vi göra för att bromsa utvecklingen?

Utvecklingen och användningen av vacciner för att förebygga många allvarliga, och inte sällan dödliga, infektionssjukdomar räknas till medicinens allra största framsteg. Vaccination har utrotat smittkoppor, snart också polio, och på tur står mässling och kolera. Vaccination framstår som det effektivaste sättet att få bukt med Covid-19-pandemin. De flesta länder har speciella barnvaccinationsprogram, som varje år räddar mellan två och tre miljoner barn från att dö i infektionssjukdomar.