Gå till innehåll
Din webbläsare (Internet Explorer) är föråldrad. Uppdatera webbläsaren för en bättre och säkrare upplevelse.

Sjukhuslärar-konferens i Dublin

"Vi knöt kontakter och skapade band med sjukhuslärare från Sverige, Europa och andra delar av världen, då det totalt närvarade över 300 sjukhuslärare."

Bakgrundsbild i Hero

Vart åkte ni och vad gjorde ni där?
Vi var sex sjukhuslärare från Göteborgs Stad som deltog på den 13:e internationella HOPE-kongressen som ägde rum i Dublin på Irland. HOPE står för Hospital organization for pedagogues in Europe. Vi är alla sjukhuslärare och arbetar på tre olika sjukhusundervisningsenheter i Göteborg med elever som vårdas på sjukhus. 

Vi som åkte heter Carina Eriksson, Glenn Börjesson. Linda Kjellgren Öhman, Anna Sundquist, Kimberly Rudnick och Louise Rosvall. 

Vi knöt kontakter och skapade band med sjukhuslärare från Sverige, Europa och andra delar av världen, då det totalt närvarade över 300 sjukhuslärare. HOPE Irland erbjöd ett omfångsrikt program av workshops med föreläsare och forskare från Europa, Australien, Nya Zeeland, USA m.fl. länder och världsdelar, som vi tog del av och därmed kan ta med mycket av ny kunskap, nya intryck och nya kontakter tillbaka till Sverige.

Vad lärde ni er? 
Bland de föreläsningar och workshops som jag deltog vid fanns utbildning kring:

  • Förhållningssätt och förståelse för att stötta elever på sjukhus som är transpersoner eller/och har psykiska sjukdomar, ätstörningar och trauman.
  • Forskning kring förebyggande av psykisk skada för elever med långvarig skolfrånvaro, planer för återgång till den ordinarie skolan vid psykiska åkommor, sjuka irländska ungdomars berättelser om erfarenheter och behov kring sjukhusundervisning.

Förutom föreläsningar, deltog jag på workshops med titlarna: ”Empowering patients through storytelling - Creating comic books with social stories in hospital education”, ”Express yourself through art- therapy-workshop”, The art of collaborating”, A holistic approach to ill pupils”, ” Best practices in Psyciatric Classrooms”.  

Mina kollegor från Göteborg deltog dessutom på många workshops och föreläsningar som tidsmässigt låg parallellt, så tillsammans tar vi med oss mycket mer kunskap. Vi har också lärt känna Dublin, Irland med dess kultur och historia samt varandra bättre.

Vilket är ditt starkaste minne från resan? 
Vi har fått mycket information från sjukhuslärare i andra länder. HOPE Dublins kongress har gett ny detaljkunskap från workshops och föreläsningar men det är framför allt några saker som sticker ut och som har gjort ett särskilt intryck som jag och min närmaste kollega tar med oss som förhållningssätt till våra elever. Vi arbetar på BUP-skolan med svårt psykiskt sjuka ungdomar. Föreläsningen av Robin Tolenaar som har haft anorexi och som föreläste tillsammans med sin mamma Katherine, själv sjukhuslärare, gav nya verktyg för att förstå både föräldrar, elever och till att ge stöd i ett tillfrisknande. 

Föreläsaren Matthew Mccurry om "Transgender students in school-Collaborating for inclusion" gav inblick i omfattningen av transproblematiken inom BUP. Hos oss är denna elevkategori överrepresenterad. Genom Matthews föreläsning med bland annat intervjuer, videos med unga transpersoner delgavs vi en högre förståelse för denna elevgrupp, t.ex. hur vanligt det är att de blir psykiskt sjuka, självmordsförsök, självskadebeteende och det viktiga arbetet med inkludering.

På vilket sätt delar du nu med dig av dina intryck/lärdomar till kollegor?
Ny kompetens inom särskilda behov som kommer vår elevgrupp till godo genom utveckling av vår undervisning utifrån ny forskning, ny kunskap kring pedagogik, förhållningssätt och bemötande. 

Genom erfarenhetsutbyte och implementering, vidarebefordrar vi denna nya kunskap till sjukhuslärarkollegor lokalt i Göteborg och nationellt genom SSL (Sveriges Sjukhuslärarförening, www. sjukhuslararforeningen.se).

Skulle du rekommendera kollegor att söka stipendiet? Varför? 
Jag skulle absolut rekommendera lärarkollegor att söka detta stipendium. Tack vare att vi fick det ganska snart och snabbt in på kontot, vågade vi chansa och beställa biljetter även om allt kring ekonomin inte var helt löst då. Tack vare er hann vi också få den lägsta registreringskostnaden som man behövde betala i god tid. Vi hade nog inte vågat tro att vi skulle kunna komma iväg om inte vi fått ert stöd så det är tack vare Natur & Kultur som vi kunde delta i HOPE-kongressen. 


Fem kollegor av sex i Dublins centrum.


HOPE-kongressen med deltagare från Europa och världen.

Carina Eriksson