Kulturpristagare genom åren

På bilden ovan syns Alf Ahlberg (1974), Birgit Cullberg (1982), Bruno K. Öijer (2016), Povel Ramel (1986), Leif Zern (2020), Hédi Fried (2000), Allan Edwall (1990), Hans Alfredson (1997), Suzanne Osten (2003) och Laleh Pourkarim (2019). Stina Wirsén är konstnären bakom porträtten.

2023 Kerstin Ekman, författare

Juryns motivering: Kerstin Ekman tilldelas Natur & Kulturs kulturpris 2023 för ett rakryggat, vittförgrenat författarskap med djupa rötter. I romaner och essäer skapar Ekman nya världar genom ordet och värnar naturen genom den kraft som benämningen skapar. Ekman är humanisten som suddar ut gränsen mellan människa, djur och natur, och uppmärksammar oss på sorkfötternas broderi och vargspårens skrift i snön.

2022
Mats Ek och Ana Laguna, dansare, koreografer

Juryns motivering: Mats Ek och Ana Laguna tilldelas Natur & Kulturs kulturpris 2022 för att de med sin dans och koreografi berör en stor publik och för att de har påverkat generationer av dansare och koreografer, i Sverige och i världen. Med ett universellt språk levandegör de allt från det enkelt vardagliga till det djupt existentiella, med både humor och allvar. Som förebilder visar de att en danskarriär långt upp i åren är både möjlig och önskvärd.

2021
Charlotte Gyllenhammar, konstnär

Juryna motivering: Charlotte Gyllenhammars skulpturer, bilder och filmer är både egensinniga och djupt förankrade i konsthistorien. Genom att förskjuta skalan – och bokstavligen vända verkligheten ut och in – ifrågasätter hon vaneseendet. Charlotte Gyllenhammar tilldelas Natur och Kulturs kulturpris för att hon förmår oss att lyfta blicken, byta perspektiv och reflektera över stort och smått. Hennes konst är både en skönhetsupplevelse som talar till många och en uppfordran – den ställer världen och oss själva på ända.

2020
Leif Zern, teaterkritiker och författare

Juryns motivering: Leif Zern tilldelas Natur & Kulturs kulturpris 2020 för hans insatser inom teaterkritik och kulturkritik, präglade av stilistisk vitalitet och med den intellektuella integritetens lyster.



2019
Laleh Pourkarim, musiker

Juryns motivering: Laleh Pourkarim tilldelas Natur & Kulturs kulturpris 2019 för att hon som musiker, låtskrivare och självständig artist förmår beröra människor i alla åldrar. Laleh skapar sitt eget unika uttryck i gränslandet mellan pop, rapp och visa, där texterna kan berätta om förorten, bostadsköer och fotbollsplaner, men samtidigt ha en poetisk lyskraft som öppnar sig mot frågor om livet, döden och om att förvalta sina möjligheter. Hennes musik spelas vid stora konserter likaväl som vid skolavslutningar och begravningar. Både i sitt budskap och till sin person är Laleh Pourkarim en stark förebild.


2018
Ola Larsmo, författare och litteraturkritiker

Juryns motivering: Ola Larsmo har i sitt författarskap undersökt blinda fläckar i den svenska självbilden, som rasism och fascism, och den svält som tvingat massorna ut i strejk eller över havet till ett annat land, men också utsatta grupper som prostituerade i 1800-talets Sverige. Med stor stilistisk säkerhet och en aldrig sviktande solidaritet med de utstötta och bortjagade har han skrivit fram en medvetenhet om vilka vi själva är, och hur historien har format oss.

2017
Inger Hallström Stinnerbom, Leif Stinnerbom och Magnus Stinnerbom vid Västanå teater 

Juryns motivering: För deras förmåga att ur en folkkultur – musik, myter och sagor – skapa en egensinnig, sinnlig och poetisk teater, på samma gång djupt förankrad i det Värmland som är Västanå teaters plats på jorden och i en klassisk teatertradition. Med stor fantasi skapas föreställningar med scenkonstens alla uttrycksmedel. 


2016
Bruno K. Öijer, poet 

Juryns motivering: För ett konstnärskap som redan tidigt äger en egen ton med stark särprägel i samtidslitteraturen. En ton som dessutom förstärks genom hans artistiska och ytterst personliga sätt att framföra sina texter.

2015
Per Broman och Jan Broman, grundare av Fotografiska

Juryns motivering: Kulturpriset 2015 tilldelas Jan och Per Broman för att de förenat en djup kärlek till fotokonsten med ett målmedvetet entreprenörskap, och sedan starten i maj 2010 med Fotografiska skapat en i sann mening populär och välbesökt attraktion. Med Fotografiska har bröderna Jan och Per lyckats bygga en pulserande mötesplats där en bred publik får möjlighet att se och uppleva världens mest exklusiva, spännande och nydanande fotografier och fotografer i ett hus fullt av aktiviteter, evenemang och engagemang.

2014
Marie-Louise Ekman, konstnär, filmare och teaterchef.

Juryns motivering: För att hon med oförbätterligt egensinne i en rad olika konstnärliga uttryck – film, måleri, teater med mera – alltid förmår roa och oroa, i sanning en allvarsam lek. I en aktiv gärning som omfattar flera decennier är hon oförtröttligt verksam och förnyar och förändrar gång på gång vårt sätt att se och uppfatta henne, oss själva och omvärlden.

2013
Jan Berglin och Maria Berglin, serietecknare.

Juryns motivering: Jan och Maria Berglin tilldelas Natur & Kulturs Kulturpris 2013 för att de, starkt inkännande och med varsam humor, håller fram en skrattspegel år vår samtid med alla dess mänskliga, alltför mänskliga tillkortakommanden och skröpligheter.

2012
Tilde Björfors, artist, Cirkusdirektör och professor i nycirkus vid Danshögskolan. År 1995 startade Tilde Cirkus Cirkör och etablerade därmed nycirkusen i Sverige.

Juryns motivering: Tilde Björfors tilldelas Natur & Kulturs Kulturpris 2012 för att hon med gränsöverskridande fantasi och social medvetenhet har utvecklat nycirkusen till en etablerad konstform, där en rad olika konstnärliga uttryck förenas. Med Tilde Björfors  har svensk nycirkus fått en såväl nationell som internationell särställning. Samtidigt har hennes engagemang för barn och ungdomars utveckling lett till ett unikt pedagogiskt arbete där nycirkusen ställs i folkbildningens tjänst.

2011
Bertil Falck, kreatör och organisatör. Grundare och sedermera vd för bokmässan Bok & Bibliotek i Göteborg som startade 1985, numera styrelseordförande.

Juryns motivering: Bertil Falck tilldelas Natur & Kulturs Kulturpris 2011 för att han med sinne för entreprenörskap och folkbildning sedan starten 1985 gjort Bok & Bibliotek i Göteborg till en av Europas största och mest uppskattade mötesplatser. I ett livligt vimmel och på kunskapsmättade seminarier träffar författare sina läsare och föreläsare sin publik i den mångfald som kännetecknar Bertil Falcks sätt att driva mässan.

2010
Anne Sofie von Otter, opera- och konsertsångerska (mezzosopran), hovsångerska. Uppvuxen i Stockholm, Bonn och London som dotter till en diplomat. Efter studier i Stockholm och i London påbörjade hon 1980 sitt samarbete med pianisten Bengt Forsberg. Två år senare engagerades hon av Basel-operan där hon gjorde sig känd för sina tolkningar av Mozart och Richard Strauss. Som en av sin tids främsta sångerskor har hon samarbetat med de bästa dirigenterna, gjort succé på världens operahus och blivit en frekvent gäst på ledande musikfestivaler.

Anneli Alhanko, ballerina. Efter studier vid Operans Balettskola 1963–1971 anställdes hon vid Kungliga Operans Balett. Hennes första stora huvudroll var i Rudolf Nurejevs Nötknäpparen 1971. Annelie Alhanko utnämndes till solist 1973 och premiärdansare 1976 och blev 1990 den första att få titeln hovdansare av Carl XVI Gustaf. Annelie Alhanko har gjort gästframträdanden över hela världen och är den enda svenska ballerina som har inbjudits att dansa på Bolsjojteatern. Där coachades hon av den legendariska ballerinan Galina Ulanova i Giselle 1984. Anneli Alhanko är också grundare av dansskolan Base 23 som öppnade i januari 2010 i Stockholm.

Daniel Birnbaum, konstkritiker, filosof, översättare och professor. Daniel Birnbaum har studerat konsthistoria, filosofi och litteratur i USA, Stockholm och Berlin. Han har undervisat på Konstfack och varit chef för IASPIS. Åren 2001–2010 var Daniel Birnbaum rektor vid Städelschule Staatliche Hochschule i Frankfurt am Main. År 2009 var han chef för konstsektionen vid Venedigbiennalen och är sedan hösten 2010 chef för Moderna museet i Stockholm.

2009
Anna Lena Ringarp, journalist, programledare och redaktör. Har en fil. kand. i engelska, nordiska språk, statskunskap och media- och kommunikationsvetenskap samt en masterexamen i journalistik från University of California, Berkeley. Anna Lena Ringarp har arbetat på Sveriges Radio sedan 1977 och är sedan 1998 redaktör för radioprogrammet Språket som handlar om vårt språk, om rätt och fel, om nya ord som kanske inte är så nya, om dialekter och tusen andra ting kring hur vi pratar med varandra.

Lars-Gunnar Andersson, språkforskare och professor i modern svenska vid Göteborgs universitet. Lars-Gunnar Andersson är ämnesexpert i radioprogrammet Språket sedan 12 år. Han har lett och deltagit i forskningsprojekt om kraftuttryck, minoritetsspråk i Botswana, ungdomars språk- och musikvärldar samt konstruktionsgrammatik. Lars-Gunnar Andersson har skrivit ett tiotal böcker av vetenskaplig och populärvetenskaplig karaktär och dessutom ett stort antal artiklar.

Fredrik Lindström, författare, komiker, doktorand i nordiska språk. Fredrik Lindström fick sitt genombrott med radioprogrammet Hassan och mottog Stora Journalistpriset 2003 för TV-programmet Värsta språket. Han har därefter gjort TV-serier, långfilmer och böcker. Han har även fått Karamelodiktstipendiet 2001.

2008
Jean Claude Arnault, regissör och ledare för den kulturella mötesplatsen Forum. 

Motivering: Jean Claude Arnault tilldelas Natur & Kulturs Kulturpris 2008 för att han under flera decennier utvecklat och förädlat den svåra konsten att erbjuda skilda konstnärer och konstnärliga uttryck en plats och en scen på vilken de kan mötas och berika varandra. Med säker smak och djärv fantasi har han kväll efter kväll på Forum i Stockholm skapat program där dans och poesi, uppläsningar och musikframträdanden avlöser varandra, och där konstarterna tvingats in i fruktbärande dialoger. Jean Claude Arnaults konstnärlighet ligger i att ständigt stimulera och locka fram den innersta kraften och de starkaste uttrycken hos stora delar av såväl den svenska som internationella eliten av konstutövare. Mer information

2007
Cordelia Edvardson, journalist och författare. Åren 1974–2006 var Cordelia Edvardson Svenska Dagbladets Mellanösternkorrespondent, bosatt i Jerusalem. Hon kom till Sverige från Tyskland efter andra världskriget och debuterade som författare med självbiografin Bränt barn söker sig till elden (1984) som fick stor internationell uppmärksamhet. År 1983 mottog hon Stora journalistpriset för sitt författarskap och 2007 utgav Agneta Pleijel en samling med Cordelia Edvardsons artiklar, reportage och krönikor under titeln Berättelser från gränsen.

Motivering: Cordelia Edvardson tilldelas Natur & Kulturs Kulturpris 2007 för att hon i sin gärning som författare och reporter förmår förena en kyligt iakttagande kritisk blick med stark empati och inkännande. I litterär form har hon gestaltat egna och andras erfarenheter av utsatthet och förtryck utan att hemfalla åt självömkan eller sentimentalitet. Som reporter förmår hon – mitt i redovisandet av kluvenhet och smärta – att uppvisa en aldrig svikande integritet och omutlig strävan att förmedla sanningen.  

2006
Kristina Lugn, författare, dramatiker, teaterdirektör. Sedan debuten 1972 med Om jag inte har Kristina Lugn gett ut flera diktsamlingar och samlingsvolymer, ofta med skenbar bekännelsekaraktär med starkt bisarra och galghumoristiska inslag. Hon har även skrivit dramatik och var konstnärlig ledare för teatern Brunnsgatan Fyra åren 1997–2011. Hon är ledamot i Svenska Akademien sedan 2006.
                                                              
Motivering: Kristina Lugn tilldelas Natur & Kulturs Kulturpris 2006 för att hon med osviklig känsla förmår att ständigt utmana. Utan att någonsin ge avkall på egensinnighet eller integritet har Kristina Lugn med sina böcker nått den stora och breda publiken, med sitt engagemang stimulerat den offentliga debatten och genom sitt arbete med teater, som dramatiker och teaterchef, berikat den svenska scenkonsten. Oavsett genre eller verksamhetsområde genomsyras allt av en smittande energi och medryckande närvaro som ständigt bör stå som föredöme.

2005
Marianne von Baumgarten-Lindberg, journalist, redaktör, engagerad i barn och barns läsning. Marianne von Baumgarten-Lindberg är kanske främst känd för de populära samlingsböckerna Min Skattkammare (1997) som hon gett ut tillsammans med Ingela Rinaldo Davidson. Hon grundade även Barnens Bokklubb och Barnens Bokhandel och har varit verksam i ett stort antal tidskrifter, däribland Vi föräldrar och tidningen Parnass.

Motivering: Marianne von Baumgarten-Lindberg tilldelas Natur & Kulturs Kulturpris 2005 för hennes mångåriga, kraftfulla och inspirerande insatser för att sprida barn-, bok- och läskultur. Hon är en brinnande igångsättare som skapar engagemang omkring sig. Hennes initiativ präglas av strävan att locka många till lustfylld läsning av verk med hög, saklig och konstnärlig halt.

2004
Nils Uddenberg, professor, läkare, författare, docent i psykiatri och empirisk livsåskådningsforskning. Nils Uddenberg tilldelades professors namn av regeringen 2000. Han har skrivit en lång rad böcker som förenar biologi och humaniora. År 2003 mottog han Augustpriset för bästa fackbok och 2006 utsågs han till Årets folkbildare av föreningen Vetenskap och Folkbildning.

2003
Suzanne Osten, konstnärlig ledare vid Stockholms stadsteater, filmregissör, professor i regi på Dramatiska Institutet. År 1971 kom Suzanne Osten som regissör till Stockholms stadsteater och har sedan 1975 varit konstnärlig ledare för Unga Klara, scenen för barn och ungdom. Hennes arbete med teater för de yngre har varit banbrytande. Hennes pjäser och filmer har ofta en politisk underton och hon har även skrivit en del politiska texter.

Motivering: Suzanne Osten tilldelas Natur & Kulturs Kulturpris 2003 för nydanande insatser inom främst teater och film. Hon har genom ett originellt och undersökande skapande givit barns, kvinnors och utsatta människors perspektiv en tydlig plats i svensk kultur.

2002
Bengt Göransson, politiker, tidigare Kultur- och skolminister, utbildningsminister, riksdagsledamot.
Bengt Göransson var chef för Folkets Husföreningarnas Riksorganisation 1971–82 och ordförande i ABF:s förbundsstyrelse 1980–82. Han har även varit utbildningsminister och har en bred erfarenhet av och stort engagemang i svenska folkrörelser och folkbildning.

Göran Eriksson, folkbildare och chef för ABF-Stockholm. 

Motivering: Göran Eriksson och Bengt Göransson tilldelas Natur & Kulturs Kulturpris 2002 för att de hängivet verkat för folkbildningen i vårt land. Göran Eriksson belönas för att han med stor energi och känslighet för tidens frågor har gjort ABF:s hus vid Sveavägen i Stockholm till en kulturoas dit alla är inbjudna. Han har utvecklat Cirkeln och angränsande lokaler till rum för öppna samtal om nära nog allt som är viktigt för oss som individer och samhällsvarelser.

2001
Lennart Rodhe, konstnär, tidigare professor vid Konstakademien.
Lennart Rodhe var en av förgrundsgestalterna inom den svenska konkretismen och har med en stor variation inom sitt konstnärskap bland annat skapat väggutsmyckningar och glasmålningar. Han har betytt oerhörd mycket för den svenska konstvärlden med sina färger, geometriska former och mönster. Han har även varit verksam som textilkonstnär, hans verk kan ses i Riksarkivet och Konserthuset.

Motivering: Lennart Rodhe tilldelas Natur & Kulturs Kulturpris 2001 för att han genom sitt unika konstnärskap och betydande lärargärning på ett avgörande sätt bidragit till att svensk konst funnit en egen modernistisk linje efter 1945.

2000
Hédi Fried, psykolog, författare och internationellt känd föreläsare om Förintelsen. Hédi Fried har i många år arbetat med Förintelsens överlevande, av vilka hon själv är en. Ur egna och andras erfarenheter hämtar hon en bild av det förflutnas ondska som särskilt drabbat de svaga och annorlunda, en bild som hon för fram som en varning i nuet. Hennes arbete inger hopp om en mänskligare framtid för oss alla.

Ozan Sunar, skribent, tidigare chef för Södra Teatern och kulturchef på Sveriges television. Ozan Sunar är starkt engagerad i debatten om främlingskap och utanförskap. Genom sitt initiativ till Re:Orientfestivalen har han på ett unikt sätt bidragit till att öka förståelsen för andra kulturer och till att överbrygga nationella, etniska och andra gränser. Därmed har han främjat ett mångkulturellt samhälle som vidgat vår hemkänsla i världen.

1999
Beate Sydhoff, konsthistoriker, författare och ständig sekreterare i Konstakademien. Beate Sydhoff började som konstkritiker på Svenska Dagbladet och blev därefter överintendent vid Stockholms kulturförvaltning. Efter detta hade hon flera uppdrag för främjandet av konst och kultur, bland annat som kulturråd vid Svenska ambassaden i Washington och 1998 som programdirektör för Kulturhuvudstadsåret i Stockholm. Utöver detta har Beate Sydhoff gett ut flera skrifter, däribland konstnärsbiografier.

1998
Claes Fellbom, film- och operaregissör, librettist och en av grundarna av Folkoperan. Claes Fellbom var regissör vid Riksteatern innan han grundade Folkoperan 1976. Där övergick han till operaregi och var verksam som konstnärlig ledare fram till 2008. Hans uppsättningar har gästspelat utomlands och han själv har gästregisserat internationellt.

Kerstin Nerbe, dirigent och en av grundarna av Folkoperan. Kerstin Nerbe har dirigerat flertalet av Folkoperans uppsättningar och var dess musikaliska ledare fram till 2008. Hon har gästdirigerat orkestrar världen över och även komponerat musik till två egna barnoperor.

1997
Hans Alfredson, skådespelare, revymakare, regissör, komiker, satiriker och författare. Tillsammans med Tage Danielsson skrev och framträdde han i ett stort antal revyer och filmer, under namnet Hasseåtage åren 1961–85. Han har skrivit uppskattade barnböcker, bland annat Varför är det så ont om Q (1968) och är prisbelönt som filmregissör med en repertoar som rör sig mellan flera olika genrer.

1996
Sture Linnér, diplomat, författare, docent i grekiska vid Uppsala universitet. Under sin långa tjänstgöring för FN deltog Sture Linnér i insatserna i Kongo och Kambodja. Han var även en framstående kännare av grekisk kultur och gav ut flera böcker i ämnet samt översatte ett flertal antika historieverk.

1995
Georg Klein, läkare, professor i tumörbiologi vid Karolinska institutet och författare. Efter att ha flytt den sovjetiska ockupationen av Ungern anlände Georg Klein till Sverige 1947 och slutförde sin läkarexamen. Åren 1957–93 var han chef vid Institutionen för tumörbiologi vid Karolinska institutet och blev en pionjär inom cancerforskningen. I dag är han fortfarande verksam vid MTC (Mikrobiologiskt och tumörbiologiskt centrum). Som författare har Georg Klein skrivit självbiografier, biografier och verk om livsåskådning.

1994
Erland Josephson, skådespelare, regissör och författare, tidigare Dramatenchef (1966–75). Som skådespelare är Erland Josephson starkt förknippad med Ingmar Bergman, med roller i Scener ur ett äktenskap (1973) och i TV-serien Saraband (2003). Han har även haft en internationell skådespelarkarriär. Som författare debuterade han 1946 med diktsamlingen Cirkel och har därefter gett ut flera romaner såväl som noveller, dramatik och självbiografier.

1993
Peter Nilson, astronom och författare. Efter en lång forskarkarriär som astronom debuterade Peter Nilson som skönlitterär författare. År 1982 kom genombrottet med Arken. I sitt skönlitterära författarskap förenade han sin vetenskapliga bakgrund med historia och filosofi vilket resulterade i magisk realism. Han författade även ett flertal naturvetenskapliga essäer. 

1992
Inger Wikström, pianist, pianopedagog och tonsättare. Som pianist har Inger Wikström studerat för Gottfrid Boon och hållit konserter både i Sverige och utomlands. Hon har komponerat pianoverk, sånger samt operor. År 1977 grundade hon Nordiskt musikkonservatorium (en internatskola för unga framstående musiker) i Österskär där hon även undervisade.

1991
Alf Henrikson, författare, poet, historiker och tidningsman. Från 1929 arbetade Alf Henrikson på Dagens Nyheter, mest uppskattad är han som den dagsverspoet som gjorde sig känd under flera olika signaturer. Han utkom med populärhistoriska skildringar, flera lyriksamlingar och även ett flertal skådespel. 

1990
Allan Edwall, skådespelare, regissör, författare, musiker och visdiktare. Som skådespelare har Allan Edwall gjort roller i Ingmar Bergmans Nattvardsgästerna (1963) och Fanny och Alexander (1982), han har även spelat i Olle Hellboms filmatiseringar av Astrid Lindgrens böcker, däribland Emil i Lönneberga. Allan Edwall var knuten till Dramaten i olika omgångar under åren 1952–71 och grundade 1986 den egna teatern Brunnsgatan Fyra, där repertoaren hade en tonvikt på klassiska texter. Allan Edwall har även gett ut skivor med visor.

1989
Ingvar Björkeson, översättare, nytolkare av de klassiska mästerverken. Trogen originalen men i nutida svensk språkform översätter och nytolkar Ingvar Björkeson de klassiska verken från italienska, grekiska, latin och franska. I hans repertoar ryms såväl Homeros och Vergilius som Baudelaire och Dantes Den gudomliga komedin.

1988
Kjerstin Dellert, operasångerska, chef för Ulriksdals slottsteater. Under tiden vid Stockholmsoperan, 1952–79, har Kjerstin Dellert spelat roller som Carmen, Tosca, Marie i Wozzeck och Daisi Doody i Aniara. På hennes initiativ återställdes Confidencen, Ulriksdals Slottsteater, 1981 till sitt ursprungliga skick.

1987
Rolf Edberg, författare, landshövding och miljödebattör. Med ett flertal reportage- och essäböcker var Rolf Edberg en stor inspiratör för miljörörelsen. Hans författarskap koncentrerades till vår tids miljöpåverkan och manande till förändring. Rolf Edberg deltog även i flera statliga utredningar och var ledamot i Kungliga Vetenskapsakademien från 1976.

1986
Povel Ramel, text- och revymakare, kompositör, komiker, författare med mera.Genombrottet kom 1944 med ”Johanssons boogie-woogie vals” och efter det fortsatte Povel Ramel sin bana med radioprogram, revyer och TV-serier. Han gav även ut dikter och visböcker. År 1952 startade han det egna nöjesbolaget Knäppupp och 1982 instiftade han Karamelodiktstipendiet som årligen delas ut till en yngre artist.

1985
Gustaf Petrén, jurist, regeringsråd och samhällsdebattör. Gustaf Petrén var en stark kritiker av brister i den svenska rättsäkerheten. Han förde en debatt mot ett föråldrat statskick i Sverige och en rättsäkerhet som inte levde upp till västerländsk standard samt var starkt engagerad i mänskliga rättigheter. Då Nordiska rådet bildades 1952 blev Gustaf Petrén den svenska delegationens förste kanslichef.

1984
Ulf Linde, konstkritiker, museiman, kompositör och professor i konstteori. Utöver sin professur i konstteori vid Konsthögskolan i Stockholm har Ulf Linde varit intendent på Moderna museet och chef förThielska galleriet. Han anses vara en uppslagsrik konstkritiker, främst verksam i Dagens Nyheter. Sedan 1977 är Ulf Linde ledamot av Svenska Akademien.

1983
Alf Åberg, professor i historia och författare. Under åren 1943–82 var Alf Åberg verksam vid Krigsarkivet. Som en av 1900-talets mest produktiva historiker har hans forskning bland annat behandlat Skånes historia under försvenskningen. Han har även varit verksam i Svenska Dagbladet och vid Sveriges Radio.

1982
Birgit Cullberg, koreograf, dansare, regissör och grundare av Cullbergbaletten. Birgit Cullberg har varit verksam som dansare och koreograf vid Operan i Stockholm och flera år utomlands. Hon fick sitt genombrott som koreograf 1950 med Fröken Julie. År 1967 bildade hon Cullbergbaletten (inom Riksteatern) där hon var konstnärlig ledare fram till 1985. Birgit Cullberg har även koreograferat och regisserat flera verk för TV.

Eric Ericson, dirigent, körledare, professor vid Musikhögskolan i Stockholm och ledamot av Kungliga Musikaliska akademien. Åren 1953–91 arbetade Eric Ericson som lärare i kördirigering vid Musikhögskolan och 1945 grundade han en kammarkör som bär hans namn. Han har även under en längre period varit dirigent för Orphei Drängar, samt kormästare för Radiokören. År 1997 tilldelades han Polarpriset för sin betydande roll för körmusiken.

1981
Assar Lindbeck, professor emeritus i ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Åren 1971–94 var han ledamot av Vetenskapsakademiens nobelpriskommitté för ekonomi och var särskilt under 1970-talet engagerad i den ekonomisk-politiska debatten. Han har även skrivit ett flertal vetenskapliga artiklar.

1980
Stig Strömholm, professor emeritus i civilrätt och författare. Åren 1989–97 var Stig Strömholm rektor vid Uppsala universitet där han även innehar sin professur. Åren 1985–93 var han preses i Vitterhetsakademien. Stig Strömholms genreöverskridande författarskap omfattar såväl rättsvetenskap som historiska romansviter.

1979
Torsten Husén, professor emeritus i pedagogik vid Stockholms universitet. Genom sin forskning var Torsten Husén delaktig i förberedelserna till grundskolans införande och var under 1960-talet ledare för det internationella projektet IEA som jämför skolresultat i olika länder. Hans omfattande författarskap vittnar om hans mångsidighet och som forskare tillhörde han de världsledande inom sitt ämnesområde.

Gunnel Linde, TV- och radioproducent, författare, grundare av föreningen BRIS 
(Barnens rätt i samhället). Som producent för barnprogram i både TV och radio samt som författare till ett flertal barnböcker (bland andra Den vita stenen) har Gunnel Linde visat att hon står på barnens sida. Ofta skildrar hon Kontrasten mellan barnets och de oförstående vuxnas världar. År 1971 var hon med och grundade BRIS, där hon även var ordförande åren 1987–89.

1978
Tor Ragnar Gerholm, professor emeritus i fysik vid Stockholms universitet. 
Som forskare studerade Tor Ragnar Gerholm atomkärnornas inre struktur samt skrev idéhistorisk och populärvetenskaplig litteratur. Som samhällsdebattör förespråkade han bland annat kärnenergi och publicerade flera arbeten i ämnet.

1977
Gunnar Brusewitz, författare och konstnär. Gunnar Brusewitz tecknade djur-
 och naturbilder till flera egna naturdagböcker såväl som till klassiker som Linnés landskapsresor. Som konstnär ville han fånga samspelet mellan människa och natur och utgav flera memoarvolymer, däribland Vågens barn och Den otåliga pennan.

1976
Lennart Nilsson, fotograf, banbrytande inom den medicinska fotografin samt författare. Lennart Nilssons prisbelönta karriär började på 1940-talet där flera av hans medicinska reportage först publicerades i bildtidningen Life. Med sofistikerade hjälpmedel lyckas han fånga det för ögat osynliga. Mest känd är han för sin bok Ett barn blir till, som i bild följer fostrets utvecklingsstadier.

1975
Gunnel Vallquist, författare, översättare, kritiker och ledamot av Svenska Akademien sedan 1982. Gunnel Vallquist arbetade på Svenska Dagbladet från 1952 och senare även på flera tidskrifter. Hon har varit ledamot av Bibelkommissionen och blev professor 1981. Som översättare är hennes mest uppmärksammade kulturgärning översättningen av Marcel Prousts På spaning efter den tid som flytt.

1974
Alf Ahlberg, författare, filosof, humanist och översättare. Alf Ahlberg var rektor för Brunnsviks folkhögskola åren 1932–59. Han disputerade 1917 på sin avhandling om platonismen och har bland annat skrivit Filosofiens historia som utkommit i flera upplagor. Under krigsåren var Alf Ahlberg en stark försvarare av och debattör för demokratiska värden.