Din webbläsare (Internet Explorer) är föråldrad. Uppdatera webbläsaren för en bättre och säkrare upplevelse.

Unified protocol Terapeutmanual

Diagnosöverskridande psykologisk behandling (2:a utgåvan)

Många psykiatriska diagnoser överlappar varandra vad gäller uppkomst samt sårbarhets- och vidmakthållandefaktorer. Unified protocol är en banbrytande behandling med KBT som utgår från det som är gemensamt för olika tillstånd, istället för det diagnosspecifika.

Läs mer...
Unified protocol Terapeutmanual Unified protocol Terapeutmanual
Unified protocol Terapeutmanual

Unified protocol Terapeutmanual

ISBN 9789127826786
Utkom 18 april 2020
ISBN
9789127826786
Typ
Inbunden
Sidantal
215
Du har nått den maximala köpsumman.

Många psykiatriska diagnoser överlappar varandra vad gäller uppkomst samt sårbarhets- och vidmakthållandefaktorer. Unified protocol är en banbrytande behandling med KBT som utgår från det som är gemensamt för olika tillstånd, istället för det diagnosspecifika.

Behandlingsprogrammet har gott stöd för de flesta ångestsyndrom och för depression, liksom vid andra tillstånd där problem med känsloreglering är centralt. En stor fördel är att programmet kan användas oavsett om klienten lider av en eller flera diagnoser. Boken ger lättfattlig och detaljerad information om hur varje session ska genomföras.

Denna terapeutmanual riktar sig till kliniker med utbildning i KBT samt till studerande. Manualen ska användas ihop med Unified protocol – Arbetsbok, som innehåller psykoedukation, övningar och hemuppgifter.

Huvudförfattare är David H. Barlow, professor emeritus i psykologi och psykiatri, som är en av världens främsta psykoterapiforskare.

Manualen har fackgranskats av Billy Larsson, fil.dr, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare.

Uppdateringar i denna nya utgåva:

  • Utökat forskningsstöd
  • Tydligare beskrivning av hur du utför behandlingen
  • Nya kapitel om funktionell bedömning och om Unified protocol i gruppformat
  • Mer användarvänligt arbetsmaterial

Många psykiatriska diagnoser överlappar varandra vad gäller uppkomst samt sårbarhets- och vidmakthållandefaktorer. Unified protocol är en banbrytande behandling med KBT som utgår från det som är gemensamt för olika tillstånd, istället för det diagnosspecifika.

Behandlingsprogrammet har gott stöd för de flesta ångestsyndrom och för depression, liksom vid andra tillstånd där problem med känsloreglering är centralt. En stor fördel är att programmet kan användas oavsett om klienten lider av en eller flera diagnoser. Boken ger lättfattlig och detaljerad information om hur varje session ska genomföras.

Denna terapeutmanual riktar sig till kliniker med utbildning i KBT samt till studerande. Manualen ska användas ihop med Unified protocol – Arbetsbok, som innehåller psykoedukation, övningar och hemuppgifter.

Huvudförfattare är David H. Barlow, professor emeritus i psykologi och psykiatri, som är en av världens främsta psykoterapiforskare.

Manualen har fackgranskats av Billy Larsson, fil.dr, leg. psykolog, leg. psykoterapeut och handledare.

Uppdateringar i denna nya utgåva:

  • Utökat forskningsstöd
  • Tydligare beskrivning av hur du utför behandlingen
  • Nya kapitel om funktionell bedömning och om Unified protocol i gruppformat
  • Mer användarvänligt arbetsmaterial

Intervju med fackgranskaren

Billy Larsson är leg. psykolog, leg. psykoterapeut, handledare och fil.dr i psykologi. Han är verksam i egen praktik och undervisar bland annat om metoden Unified protocol på psykoterapeutprogrammen vid tre lärosäten. Han har fackgranskat den svenska utgåvan av Unified protocol, både vid den aktuella revideringen och när de två volymerna först kom ut 2013, och han svarar här på några frågor utifrån det arbetet. Tidigare på Natur & Kultur har Billy Larsson bidragit med ett kapitel om kbt i boken Psykopatologi (2012).

Vad kännetecknar metoden Unified protocol? Och när är behandlingen lämplig att använda?
Unified protocol, UP, kännetecknas av användbarhet vid många diagnoser och explicit inriktning på att lära patienten att förhålla sig på ett klokare sätt till sina känslor. Det sker genom att patienten i moduler lär sig fem användbara färdigheter. I manualen anges ett stort antal diagnoser där UP kan användas, men det är lite mer komplicerat än så. UP behövs inte om man direkt kan påbörja ett förändringsarbete, vilket man ibland kan vid paniksyndrom eller depression. UP passar om patienten behöver lära sig hantera sina känslor och det är väl svårt att omedelbart arbeta med förändring. Därför kan UP till exempel användas vid missbruk om missbruket handlar om att hantera känslor som ångest och skam, men passar inte om abstinens är problemet.

Vilka tycker du är de största skillnaderna mellan den nya andra utgåvan och den första?
Den nya utgåvan uppmärksammar fler känslor än den första. Nu är det tydligt att man även kan arbeta med skam och skuld i UP. En annan skillnad är att det ingår ett förslag till fallformulering för en UP-behandling. För det tredje är den nya utgåvan är än mer praktisk och pedagogisk i sin framställning.

Hur kom du själv i kontakt med metoden och boken Unified protocol?
Jag har uppskattat inslag i såväl humanistisk och psykodynamisk terapi som i olika KBT-terapier. Men det har också funnits sådant som jag hängt upp mig på. När jag läste en artikel från 2004 med rubriken "Toward a unified treatment for emotional disorders", då insåg jag att Barlow med medarbetare höll på att utveckla en terapiform som jag skulle kunna uppskatta fullt ut. Därför har jag haft koll på vad som hänt med UP-projektet, och kunnat konstatera att jag tycker UP sammanför de bra tankegångar som uppstått på terapiområdet, och inte bara inom KBT.

Fanns det något begrepp som var klurigt att ta ställning till vid fackgranskningen? Hur löste du det ihop med översättaren och förlaget?
I ett översättningsarbete uppstår lätt skillnader där översättaren betonar språklig korrekthet, medan den som fackgranskar betonar begriplighet och praktisk nytta. Klurigast denna gång var begreppet ”helpful emotions”. Det har blivit klinisk praxis att prata om att känslor kan vara hjälpsamma eller ohjälpsamma. Men av språkliga och filosofiska skäl kan man tycka att det inte låter riktigt bra. I det läget är det värdefullt att en förlagsrepresentant finns med som både kan beakta det språkliga och användbarheten, och därmed lösa uppkomna knutar. Det gjordes en avvägning mellan användbarhet och språkriktighet som landade i att ändå beskriva känslor som hjälpsamma och ohjälpsamma, men att på vissa ställen använda andra lösningar, utifrån vad som passade i sammanhanget.

Billy Larsson är leg. psykolog, leg. psykoterapeut, handledare och fil.dr i psykologi. Han är verksam i egen praktik och undervisar bland annat om metoden Unified protocol på psykoterapeutprogrammen vid tre lärosäten. Han har fackgranskat den svenska utgåvan av Unified protocol, både vid den aktuella revideringen och när de två volymerna först kom ut 2013, och han svarar här på några frågor utifrån det arbetet. Tidigare på Natur & Kultur har Billy Larsson bidragit med ett kapitel om kbt i boken Psykopatologi (2012).

Vad kännetecknar metoden Unified protocol? Och när är behandlingen lämplig att använda?
Unified protocol, UP, kännetecknas av användbarhet vid många diagnoser och explicit inriktning på att lära patienten att förhålla sig på ett klokare sätt till sina känslor. Det sker genom att patienten i moduler lär sig fem användbara färdigheter. I manualen anges ett stort antal diagnoser där UP kan användas, men det är lite mer komplicerat än så. UP behövs inte om man direkt kan påbörja ett förändringsarbete, vilket man ibland kan vid paniksyndrom eller depression. UP passar om patienten behöver lära sig hantera sina känslor och det är väl svårt att omedelbart arbeta med förändring. Därför kan UP till exempel användas vid missbruk om missbruket handlar om att hantera känslor som ångest och skam, men passar inte om abstinens är problemet.

Vilka tycker du är de största skillnaderna mellan den nya andra utgåvan och den första?
Den nya utgåvan uppmärksammar fler känslor än den första. Nu är det tydligt att man även kan arbeta med skam och skuld i UP. En annan skillnad är att det ingår ett förslag till fallformulering för en UP-behandling. För det tredje är den nya utgåvan är än mer praktisk och pedagogisk i sin framställning.

Hur kom du själv i kontakt med metoden och boken Unified protocol?
Jag har uppskattat inslag i såväl humanistisk och psykodynamisk terapi som i olika KBT-terapier. Men det har också funnits sådant som jag hängt upp mig på. När jag läste en artikel från 2004 med rubriken "Toward a unified treatment for emotional disorders", då insåg jag att Barlow med medarbetare höll på att utveckla en terapiform som jag skulle kunna uppskatta fullt ut. Därför har jag haft koll på vad som hänt med UP-projektet, och kunnat konstatera att jag tycker UP sammanför de bra tankegångar som uppstått på terapiområdet, och inte bara inom KBT.

Fanns det något begrepp som var klurigt att ta ställning till vid fackgranskningen? Hur löste du det ihop med översättaren och förlaget?
I ett översättningsarbete uppstår lätt skillnader där översättaren betonar språklig korrekthet, medan den som fackgranskar betonar begriplighet och praktisk nytta. Klurigast denna gång var begreppet ”helpful emotions”. Det har blivit klinisk praxis att prata om att känslor kan vara hjälpsamma eller ohjälpsamma. Men av språkliga och filosofiska skäl kan man tycka att det inte låter riktigt bra. I det läget är det värdefullt att en förlagsrepresentant finns med som både kan beakta det språkliga och användbarheten, och därmed lösa uppkomna knutar. Det gjordes en avvägning mellan användbarhet och språkriktighet som landade i att ändå beskriva känslor som hjälpsamma och ohjälpsamma, men att på vissa ställen använda andra lösningar, utifrån vad som passade i sammanhanget.

Andra intressanta titlar