Tidigare stipendiater
Hur beter vi oss när vi befinner oss i en klimatkris? Hur förhindrar vi att våra träd dör? Hur överlever vi i extrema miljöer? Hur skulle vi klara ett liv bortom vår planet? Människans evolution och förmågan till överlevnad är ett gemensamt tema för de sex forskare och författare som tilldelades Natur & Kulturs populärvetenskapliga arbetsstipendium 2021.
Nedan listas samtliga stipendiater som har fått vårt populärvetenskapliga arbetsstipendium.
2022
Alexander Andrée ska introducera antika klassiska verk till en ny läsekrets i ett Sverige där det klassiska arvet inte längre är en självklarhet. Boken syftar till att visa varför det fortfarande är viktigt att läsa klassikerna, för vår egen litteraturs, vår egen självförståelses och vår egen mänsklighets skull. Alexander Andrée är klassisk filolog verksam i Lund, Stockholm och Toronto.
Frida Beckman ska reda ut postmodernismen – dess historia, teoribildning och estetiska egenskaper. Postmodernismen har på senare år pekats ut som boven i alla möjliga sorts kontexter – från skolpolitiken till vårdköer till skidåkning. Men vad är postmodernism och vad är det för teoretiskt och historiskt bagage som det egentligen för med sig? Frida Beckman är professor i Litteraturvetenskap på Stockholms universitet.
Per Högselius ska i boken Gräv upp! Hugg ned! Pumpa ut! Människan och naturresurserna under 5000 år synliggöra hur vårt beroende av naturens många material har vuxit fram historiskt och vad det har gjort med oss som människor, våra samhällen och kulturer. Per Högselius är professor i teknikhistoria vid KTH.
Solveig Jülich skriver en bok om Lennart Nilssons fotografiska karriär och om hur de berömda fotografierna av livets uppkomst kom till och fick en ikonisk status i svensk populärvetenskap och kultur. Solveig Jülich är professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet.
Gustav Källstrand ska skriva en bok som beskriver hur idéer från naturvetenskapen förändrar inte bara hur vi gör saker utan också hur vi tänker. Gustav Källstrand är forskare i idéhistoria och historia och arbetar på Nobelprismuseet med programverksamhet och poddsamtal.
Mattis Karlsson ska skriva en bok om upptäckten av den förhistoriska Denisovamänniskan som tilldrar sig i såväl grottor som högteknologiska laboratorier och är en unik berättelse som ger insyn i vetenskapens samtida förutsättningar och principer. Mattis Karlsson är lektor vid institutionen för Kultur och Samhälle vid Linköpings Universitet.
Christer Mattsson ska skriva en bok om hur en högerextrem tankegemenskap kommit att ta plats i den allmänna samhällsdebatten. Han har följt den svenska nynazistiska rörelsen sedan tidigt 90-tal och de senaste tre åren studerat Nordiska motståndsrörelsen. Christer Mattsson är forskare och föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet.
Karin Milles ska skriva en bok om feministisk språkhistoria, hur den svenska kvinnorörelsen med hjälp av uppfinningsrik språkaktivism har gjort sina röster hörda, utökat det svenska ordförrådet och krossat glastak. Kanske snart också patriarkatet? Karin Milles är professor i svenska och arbetar vid Södertörns högskola.
2021
Magnus Ivarsson, forskare vid Naturhistoriska riksmuseet inom paleobiologi och liv i extrema miljöer, ska skriva om den senaste forskningen inom astrobiologi, ett ämne som är mer aktuellt än någonsin då ett flertal sonder har anlänt Mars med målet att söka efter spår av liv.
Mårten Lind, doktor i svampgenetik och forskare i skogspatologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet, ska skriva en bok om hur vi tar död på de träd vi älskar och behöver för vår överlevnad genom att ovetandes utsätta dem för främmande och förödande mikroorganismer.
Roland Paulsen, docent i sociologi och lektor i företagsekonomi vid Lunds universitet, ska skriva om framtida utopier som finns beskrivna och studerade inom samhällsvetenskapen. Boken ska synliggöra att inget samhälle är konstant och uppmuntra till kritisk reflektion kring politiska visioner.
Erika Schagatay är professor i zoofysiologi på Mittuniversitetet. Hennes studier om fridykning har inneburit forskningsresor till många hav och hennes bok ska handla om hur människokroppen fungerar när vi håller andan och dyker - och hur denna förmåga speglar vår evolution.
Bo Söderström, docent i ekologi och miljövård samt chefredaktör för en miljötidskrift, ska skriva en bok om forskarnas syn på betydelsen av naturen där vi bor och vilka utmaningar den nära naturen står inför i samband med urbanisering, klimatförändring och pandemier.
Nina Wormbs, professor i teknikhistoria vid Kungliga tekniska högskolan, ska kombinera egen forskning med aktuell litteratur i en bok om miljöns humaniora. Fokus är på människan, hennes roll, känslor, kunskap och ansvar i en värld hon har omskapat utan att förstå konsekvenserna.
2020
Karin Kali Andersson, leg. psykolog i Stockholm ska, tillsammans med komikern Elin Almén, göra en podd om miljökänslor, som klimatångest, mening och hopp. Ett allvarligt ämne som hanteras med humor, bortom pekpinnar om sopsortering och den perfekta livsstilen. Den ska innehålla samtal om den senaste forskningen och hur vi skapar en hållbar värld. Hur kan den världen kan se ut, hur bygger vi den och hur kan vi samtidigt kan må bättre och ha roligare
Oskar Lundgren, läkare, universitetslektor och frilansskribent i Linköping, ska skriva en bok med arbetsnamnet Själkramp - Om kranskärlssjukdomarnas psykologi, som problematiserar den roll som psykologiska faktorer spelar för risken att drabbas av kranskärlssjukdom och för möjligheterna att leva väl efter sjukdomsdebuten. Boken utgår ifrån hans avhandling och kommer att bygga på ett kunskapsunderlag från ett flertal olika discipliner och på forskningsresultat som har visat att psykologiska faktorer spelar en viktig roll både före och efter insjuknandet.
Emil V. Nilsson är redaktör för Svensk Botanisk Tidskrift och doktor i ekologisk botanik, men bestämde sig för tio år sedan att också göra något praktiskt för den biologiska mångfalden. I boken Rävbacken ska han skildra hur han tillsammans med sambo, grannar och fyra kor återskapar en äng av mark i Uppland som sedan 1950-talet varit täckt av skog. I boken får läsaren följa vad som händer när de vilda blommorna kommer tillbaka till backen och med dem bin och fjärilar.
Birger Schmitz, professor i geologi i Lund, ska ge en personlig skildring av forskningen om dinosauriernas död genom ett asteroidnedslag för 66 miljoner år sedan. Boken handlar om att katastrofer varit nödvändiga inslag i livets historia och frågan ställs, om vi kommit hit av en slump? Utan nedslaget skulle inte däggdjuret människan dominera det högre livet på jorden idag.
2019
Jessica Abbott, lektor i evolutionär genetik vid Lunds Universitet och har bland annat varit panelmedlem i SVT:s Fråga Lund. Hon ska skriva en bok som beskriver kritiska brytpunkter under livets historia på jorden fram till uppkomsten av intelligens.
Johan Eklöf, fladdermusforskare, författare och naturvårdskonsult. Med lika delar humaniora, naturvetenskap, teknik och medicin ska han skriva en bok om behovet av mörker och hur för mycket ljus påverkar djur, växter och människor.
Anna Froster, biolog, journalist och författare. Hon ska skriva en populärvetenskaplig bok om planetens underjordiska härskare – svamparna – och om hur skogen och i princip alla växter är beroende av samarbete med svampar. Och i förlängningen vi själva.
Fredrik Moberg, doktor i systemekologi och har lång erfarenhet som hållbarhetsexpert och miljökommunikatör. Han ska skriva en bok om biomimikry, ett tvärvetenskapligt fält som studerar naturens bästa idéer som vi kan inspireras av för att bidra till en hållbar framtid och lösa mänskliga problem.
2018
Lena Lind Palicki är doktor i svenska språket och arbetar som universitetslektor vid Stockholms universitet. I en bok om inkluderande språk ska hon ge verktyg att använda språket på ett sätt som motverkar diskriminering och stereotypisering. Boken ska ge argument och vägledning till journalister, myndighetsskribenter och andra som behöver använda ett språk som är korrekt och neutralt, men inte politiskt och krångligt.
Gustav Nilsonne är medicine doktor och forskare i neurovetenskap vid Karolinska Institutet och Stockholms Universitet. Han ska skriva en bok om den så kallade replikeringskrisen inom vetenskapen, i synnerhet i forskningen om människor där forskningsfynden inte kunnat upprepas. Han kommer att visa på olika mekanismer som försvagar vetenskapens trovärdighet och diskutera vad som kan göras åt dessa. Boken ska vara populärvetenskaplig och rikta sig mot allmänheten, men även till andra forskare och till studenter.
Björn Hedensjö är journalist, författare och psykolog med stor erfarenhet i det digitala inom journalistik och populärvetenskap. Han ska göra en poddserie där frågan om barn och ny teknik ska avhandlas på ett fördjupande sätt. Podden, med namnet Skärmtid, kommer att djupdyka i vår tids stora föräldrafråga: Hur ska vi förhålla oss till barn och ny teknik. Vad är rätt, vad är fel och vad säger forskningen om saken?
Ulrika Björkstén är vetenskapsjournalist och filosofie doktor i fysikalisk kemi samt chef för Vetenskapsradion, SR. Hon kommer under kommande läsår att vara Visiting Fellow på Clare Hall vid universitetet i Cambridge, där hon ska studera kartläggningen av den mänskliga arvsmassan samt dess medicinska, sociala och etiska konsekvenser. I bokform kommer hon därefter att både beskriva och problematisera den snabba utvecklingen. Såväl biologisk som historisk och sociologisk forskning kommer att ingå.
2017
Per Snaprud är vetenskapsjournalist med en bakgrund som hjärnforskare. Han vill skriva en bok om modern hjärnforskning ur olika perspektiv och vad forskningen betyder för vår syn på medvetandet. Tanken är att boken ska bestå av tre delar som steg för steg vidgar perspektivet: hjärnan, kroppen och världen.
Karin Gyllenklev är vetenskapsjournalist och programledare. Hon vill göra en Youtube-serie där hon sover över på forskningsanläggningar. Hennes förhoppning är att nå ut till ungdomar och unga vuxna som annars inte nås av vetenskapsrapportering. Karin Gyllenklev kommer att intervjua forskare som förklarar vad de har upptäckt eller hoppas på att finna svar på.
Per Jensen är professor i etologi och författare till ett flertal böcker om djurs och speciellt hundars beteende. Han vill göra en bok, en blogg och en podcast som presenterar den omfattande, men för många okända, forskningen kring de matproducerande djurens känsloliv och kognitiva förmågor. Kan djuren vi äter känna lycka, empati och kanske till och med kärlek?
Camilla Andersson är frilansjournalist, projektledare vid Medicinsk Teknik Forskning & Utveckling och knuten till Enheten för Epidemiologi & Global hälsa i Umeå. Hon vill skriva en bok om det rådande forskningsläget inom klimatförändringar och hälsa. Boken ska berätta exempel utifrån individer i olika miljöer vars hälsa riskerar påverkas av klimatförändringar och skildra nödvändiga strategier för att hantera hälsoutmaningarna. Den skrivs i samarbete med Maria Nilsson, Epidemiologi & Global Hälsa, och Åsa Holmner, MT-FoU.
2016
Alva Appelgren är doktor i kognitiv neurovetenskap. Hon vill i en populärvetenskaplig bok beskriva hur förväntan, återkoppling och självuppfattning hänger ihop med människors motivation. Med utgångspunkt i sina forskningsstudier inom psykologi och neurovetenskap, vill hon förklara hur ditt förhållningssätt till talang och utveckling kan påverka hur du reagerar på motgång och framgång. Boken kommer att ge insikter som kan påverka din egen och din omgivnings vilja att utvecklas.
Ann Fernholm, vetenskapsjournalist, ska i en bok granska rådande teser kring varför den moderna människan så ofta drabbas av livsstilsinducerad cancer. Varför får nutidsmänniskan så mycket cancer? Är cancer en europeisk sjukdom som smittar? Den frågan ställde sig det brittiska imperiets läkare i början av 1900-talet. I Storbritannien var cancer en vanlig sjukdom, men de läkare som jobbade bland urfolken i kolonierna rapporterade väldigt få fall. Varför fanns det en sådan skillnad? Sedan denna tid har antalet fall av cancer ökat i alla åldersgrupper.
Emma Frans, forskare inom medicin och vetenskapsskribent, ska göra en podcast där vetenskapliga ämnen avhandlas på ett lättsamt och humoristiskt sätt. Syftet är att uppmärksamma aktuell forskning men också att främja kritiskt tänkande och ett vetenskapligt förhållningssätt. Podcasten kommer att avliva myter samt granska aktuella frågor och fenomen ur ett vetenskapligt perspektiv. Ambitionen är att folkbilda, ge nya infallsvinklar och samtidigt underhålla.
Klas Ekman, kulturjournalist, författare och producent för podcasten Bildningspodden ska använda stipendiet till ett par studieresor tillsammans med kollegan Magnus Bremmer för är att utveckla poddkonceptet till ytterligare format. De vill föra ut humaniora till en bredare publik på ett intressant och underhållande sätt, fast i andra kanaler. De kommer också att använda en del av stipendiet till att bekosta formgivning och annat de behöver till de nya projekten.