Gå till innehåll
Din webbläsare (Internet Explorer) är föråldrad. Uppdatera webbläsaren för en bättre och säkrare upplevelse.

”Genom att använda triangeln kan studenten få kontroll på sina läkemedelsberäkningar”

Lars André Olsen och Maria Hälleberg Nyman har skrivit Säker läkemedelsberäkning och svarar här på några frågor utifrån den nya utgåvan.

Lars André Olsen. Foto: Anita Husevik
Maria Hälleberg Nyman. Foto: Jesper Mattsson/Örebro universitet

Vilken är bakgrunden till att modellen dos, styrka, mängd formulerades?
– Efter att i flera år ha undervisat i läkemedelshantering och läkemedelsberäkning insåg jag att många studenter fastnade i matematiken, trots att den inte är särskilt komplicerad. Modellen och triangeln fanns redan då för cirka 25 år sedan som en stödmodell, men inga kursböcker i Norge använde den för att beräkna läkemedel. Eftersom alla läkemedel kan ses som dos, styrka och mängd ville jag systematisera en pedagogik kring den modellen, säger Lars André Olsen.

Hur har modellen tagits emot?
– I Norge har detta blivit en huvudmodell för att förstå läkemedelsberäkning och det har bara varit positiv feedback. Vårt ”mantra” har alltid varit att du alltid kan skapa en översikt över dos, styrka och mängd och därmed kontrollera att dina beräkningar är korrekta. Det möjliggör också att andra personer kan kontrollera dina beräkningar, det vill säga utföra dubbelkontroll. Modellen ingår i kontrollen av de 5 R:en: rätt patient, rätt läkemedel, rätt dos, rätt administreringsmetod och rätt tidpunkt, fortsätter han.

Vilka är de främsta förändringarna i boken jämfört med förra utgåvan som utkom i Sverige för tio år sedan?
– Den största förändringen är den nya kapitelindelningen. I den nya utgåvan får studenten bekanta sig med vilka grundkunskaper som är nödvändiga för att göra säkra läkemedelsberäkningar. Därefter får studenten repetera sina grundläggande matematiska kunskaper. Först därefter är det dags att gå djupare in i olika läkemedelsberäkningar. På så sätt följer kapitelindelningen i den nya utgåvan progressionen i undervisningen. Utöver det har spädning, samt injektions- och infusionshastighet fått egna kapitel. Allt för att göra det lättare för studenten och lärarna att överblicka de olika områdena, säger Maria Hälleberg Nyman.

Vilka målgrupper är det som brukar ha mest nytta av boken och den digitala produkten med fler övningar?
– Jag skulle säga att de som har allra störst nytta av boken och de digitala övningarna är de studenter som tycker att matematik är svårt och kanske rent av skrämmande. Vi vill förmedla att genom att vara systematisk, använda triangeln och sätta upp sina beräkningar i tabeller så som vi föreslår i boken kan studenten få kontroll – kontroll på vad siffrorna i beräkningarna representerar och kontroll på att beräkningarna är korrekta och kontroll på att patienten får rätt dos av ordinerade läkemedel, säger hon.

Finns det fler målgrupper som har nytta av boken och den digitala produkten?
– Med tanke på bokens format och fokus på triangelmodellen för säker läkemedelsberäkning anser jag att den passar som uppslagsbok och ”facit” i varje läkemedelsrum på sjukhus och i andra kliniska verksamheter där man hanterar läkemedel. Jag menar även att den digitala produkten med alla övningar och tester är lämplig som underlag för kontinuerlig kompetensutbildning för redan examinerade sjuksköterskor. Den kan med andra ord användas för att upprätthålla personalens kunskap om säkra läkemedelsberäkningar, avslutar Lars André Olsen.

Intervjun genomfördes i maj 2025.

Vilken är bakgrunden till att modellen dos, styrka, mängd formulerades?
– Efter att i flera år ha undervisat i läkemedelshantering och läkemedelsberäkning insåg jag att många studenter fastnade i matematiken, trots att den inte är särskilt komplicerad. Modellen och triangeln fanns redan då för cirka 25 år sedan som en stödmodell, men inga kursböcker i Norge använde den för att beräkna läkemedel. Eftersom alla läkemedel kan ses som dos, styrka och mängd ville jag systematisera en pedagogik kring den modellen, säger Lars André Olsen.

Hur har modellen tagits emot?
– I Norge har detta blivit en huvudmodell för att förstå läkemedelsberäkning och det har bara varit positiv feedback. Vårt ”mantra” har alltid varit att du alltid kan skapa en översikt över dos, styrka och mängd och därmed kontrollera att dina beräkningar är korrekta. Det möjliggör också att andra personer kan kontrollera dina beräkningar, det vill säga utföra dubbelkontroll. Modellen ingår i kontrollen av de 5 R:en: rätt patient, rätt läkemedel, rätt dos, rätt administreringsmetod och rätt tidpunkt, fortsätter han.

Vilka är de främsta förändringarna i boken jämfört med förra utgåvan som utkom i Sverige för tio år sedan?
– Den största förändringen är den nya kapitelindelningen. I den nya utgåvan får studenten bekanta sig med vilka grundkunskaper som är nödvändiga för att göra säkra läkemedelsberäkningar. Därefter får studenten repetera sina grundläggande matematiska kunskaper. Först därefter är det dags att gå djupare in i olika läkemedelsberäkningar. På så sätt följer kapitelindelningen i den nya utgåvan progressionen i undervisningen. Utöver det har spädning, samt injektions- och infusionshastighet fått egna kapitel. Allt för att göra det lättare för studenten och lärarna att överblicka de olika områdena, säger Maria Hälleberg Nyman.

Vilka målgrupper är det som brukar ha mest nytta av boken och den digitala produkten med fler övningar?
– Jag skulle säga att de som har allra störst nytta av boken och de digitala övningarna är de studenter som tycker att matematik är svårt och kanske rent av skrämmande. Vi vill förmedla att genom att vara systematisk, använda triangeln och sätta upp sina beräkningar i tabeller så som vi föreslår i boken kan studenten få kontroll – kontroll på vad siffrorna i beräkningarna representerar och kontroll på att beräkningarna är korrekta och kontroll på att patienten får rätt dos av ordinerade läkemedel, säger hon.

Finns det fler målgrupper som har nytta av boken och den digitala produkten?
– Med tanke på bokens format och fokus på triangelmodellen för säker läkemedelsberäkning anser jag att den passar som uppslagsbok och ”facit” i varje läkemedelsrum på sjukhus och i andra kliniska verksamheter där man hanterar läkemedel. Jag menar även att den digitala produkten med alla övningar och tester är lämplig som underlag för kontinuerlig kompetensutbildning för redan examinerade sjuksköterskor. Den kan med andra ord användas för att upprätthålla personalens kunskap om säkra läkemedelsberäkningar, avslutar Lars André Olsen.

Intervjun genomfördes i maj 2025.

Säker läkemedelsberäkning

Säker läkemedelsberäkning ger praktiska och beprövade redskap för att utföra säkra läkemedelsberäkningar genom att förena begreppsförståelse, räknefärdigheter och egenkontroll. I denna nya utgåva av boken har kapitelstrukturen setts över och innehållet har fått en tydligare progression.

Läs mer