Tre frågor till Annelie Karlsson

Hur skulle ni beskriva den tydliggörande pedagogikens kärna?

Med tydliggörande pedagogik förutser vi vilka frågor eleverna kommer att ha, och ger svar på dem.  Det är frågor som Vad ska vi göra? Hur mycket ska vi göra? Vad ska vi göra när vi är klara? Vi vet också att vuxna som är ovana att studera, svaga i svenska språket eller har tidigare skolmisslyckanden ofta är osäkra och inte vill blotta sig genom att ställa frågor. När vi ger svar på frågorna så blir eleverna både mer självgående och motiverade.  

Menar ni då att alla lärare i vuxenutbildningen ska ändra sin undervisning helt?

Nej, det skulle bli väldigt tråkigt både för lärare och elever om all undervisning såg precis likadan ut. Tydliggörande pedagogik handlar mer om att vi får kunskap om vilka saker som underlättar för eleverna, får syn på hur vi undervisar, skruvar lite på det och blir mer tydliga.

Vuxenstuderande är en mycket heterogen grupp där elever i samma grupp kan ha varierande studietakt, olika språkbakgrund och skolerfarenhet. Fungerar tydliggörande pedagogik då?

Ja, det underlättar i planeringen och gör eleverna mer självständiga. Lärare som har läst boken och börjat prova alla de praktiska verktyg som presenteras där har hört av sig och berättat hur det har underlättat för eleverna. Det har även medfört att lärarna får färre frågor och inte behöver förklara saker individuellt lika ofta. Genom att eleverna får syn på vad som underlättar för dem hittar de också egna strategier i sitt lärande.

Läs mer om boken Tydliggörande pedagogik i vuxenutbildning.  

Författarfoto: Patrick Gladh.

Läs gärna tidigare författarintervjuer med klimatkommunikatören Frida Berry Eklund, pedagogikprofessorn Christian Lundahl och neuropsykologen Åse Fagerlund.