Utopia för realister

Hur medborgarlön, öppna gränser och 15 timmars arbetsvecka kan bli verklighet.

I en tid då mänskligheten har större resurser än någonsin - hur kan det komma sig att så många har gett upp hoppet om stora framsteg? Och när datorer kan åstadkomma i princip vad som helst, varför vågar människor inte tro på sin förmåga att åstadkomma någonting?

Utopia för realister är en rättfram och underhållande plädering för att bryta vanmakten och göra utopierna till verklighet. Från slaveriets avskaffande till demokratins genombrott är historien full av milstolpar som länge betraktades som helt orealistiska. Idag är de centrala delar av mänsklighetens framstegshistoria.

I denna internationella succébok går historikern Rutger Bregman rakt på sak och skildrar de stora reformer som vi faktiskt kan genomföra här och nu. Vi kan lösa problem som hemlöshet, fattigdom och övertidsarbete, och det behöver inte ens vara särskilt svårt. Det enda som krävs är att vi vågar tänka stort.

Rutger Bregman är historiker och författare till fyra böcker om historia, filosofi och ekonomi. När Utopia för realister kom ut i Nederländerna gav den upphov till en livlig debatt om medborgarlön.

Översättning: Per Holmer

"En briljant bok. Alla borde läsa den." - Richard Wilkinson, författare till Jämlikhetsanden

Ur boken:
Augusti 1969 lade president Nixon fram en proposition om en blygsam medborgarlön, som han kallade "den viktigaste sociallagstiftningsåtgärden i nationens historia". Han menade att babyboom-årskullarna skulle komma att åstadkomma två saker som de föregående generationerna hade ansett som omöjliga. Utöver att landsätta en man på månen (vilket i själva verket hade inträffat en månad tidigare) skulle de unga dessutom – och det en gång för alla – utrota fattigdomen. Enligt Vita husets beräkningar var nittio procent av tidningspressen entusiastisk. Nationella kyrkorådet stödde tanken, liksom fackföreningarna och till och med näringslivet. Folk som ville glänsa drog till med ett citat från Victor Hugo: "Inget är starkare än en idé vars tid är kommen." Äntligen tycktes marken vara röjd för införandet av en garanterad basinkomst.