Tidigare pristagare
2023
Amat Levin
Amat Levins gränsöverskridande folkbildningsprojekt Svart historia fångar vår kaotiska, spänningsfyllda samtid. Att den svarta historien saknar geografiska gränser, att den finns mitt ibland oss, blir en angelägen ögonöppnare som Levin tar med sig när hans projekt utvecklas i olika former och format. Amat Levins arbete tränger in i identitetspolitikens kärna genom att lyfta fram det universella och världsomspännande i den svarta historien. Ett originellt arbetssätt, ett angeläget ämne och en tydlig röst, värd Natur & Kulturs populärvetenskapliga pris 2023.
Amat Levin är journalist och författare till böcker som Slumpens barn och Svart historia. Han driver instagramkontot @svarthistoria och en podd med samma namn. Amat Levin är också verksam som krönikör i Dagens Nyheter och i Godmorgon Världen i Sveriges Radio.
2022
Viktor Hariz
Viktor Hariz har med P3-podden Dystopia skapat ett nytt sätt att sprida kunskap om vår tids ödesfrågor. Tillsammans med sitt team har han utvecklat ett berättande format som förnyar populärvetenskaplig kommunikation. Genom att kombinera forskarröster, dokumentära inslag och radioteater väcker han känslor och stimulerar till bildning, inte minst hos unga lyssnare.
Viktor Hariz bor i Umeå. Han är journalist och anställd på Sveriges Radio Västerbotten där han har varit reporter och haft i uppdrag att utveckla nya program. P3 Dystopia utvecklades i tätt samarbete med Caroline Pouron och Ulla Svensson. Hittills har ett 70-tal avsnitt producerats som behandlar aktuell forskning utifrån dystopiska scener, om vad som händer om det värsta skulle inträffa.
2021
Johan Rockström
Johan Rockström tilldelas Natur & Kulturs populärvetenskapliga pris för sin starka röst i klimatfrågan, som rymmer djupa insikter från många forskningsområden och en förståelse av politikens och näringslivets roll, och som därtill ger frågorna en plats i en större berättelse om livet på jorden.
Johan Rockström är professor i jordsystemsvetenskap vid universitetet i Potsdam och professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet. Han är chef för Potsdaminstitutet i Tyskland, ett av världens mest framstående forskningsinstitut för klimat- och hållbarhetsforskning. I Potsdam fortsätter han leda forskningen om planetära gränser och tvärvetenskapliga forskning om förvaltning av Jordens allmänningar, inom ett institut som utgör en stark plattform i sitt globala klimatarbete.
2020
Maja Hagerman
Maja Hagerman har en unik förmåga att berätta levande och begripligt om brännande frågor ur det förgångna och i nutiden. Tack vare hennes djupa förankring i forskning och samtid är hon alltid relevant och engagerande. Maja Hagerman är en kunnig och orädd debattör, författare och journalist som inte bara beskriver utan också bidrar till vårt kulturarv.
Maja Hagerman är författare och journalist. Hon är filosofie hedersdoktor vid Uppsala Universitet och konstnärlig lektor i bildproduktion, historisk dokumentärfilm, vid Högskolan Dalarna samt även knuten till Helsingfors Universitet, Center for Nordic Studies, i sin pågående forskning. Hon har skrivit sju böcker om olika historiska epoker i Sverige och hennes senaste bok Trådarna i väven - på spaning bland minnen och kulturarv i Sverige är en essäbok med personliga betraktelser om vårt kulturarv och hur komplex historien är. I boken reflekterar hon över spår och mönster i Sveriges historia och räds inte att dra paralleller från våra mörkaste delar inom den rasbiologiska pseudovetenskapen till dagens populariserade retorik om svenskhet.
2019
Åsa Wikforss
Kraftfullt och elegant populariserar Åsa Wikforss filosofin, förklarar vetenskapens villkor och försvarar forskarens roll. Med engagemang, envishet och pedagogisk klarhet punkterar hon en relativiserande kunskapssyn, stimulerar till kritiskt tänkande och upprätthåller det goda samtalet.
Åsa Wikforss disputerade vid Columbia University i New York och blev 2008 en av Sveriges första kvinnliga professorer i teoretisk filosofi. Hennes forskningsområden är språk- och medvetandefilosofi och kunskapsteori. 2017 gav Åsa Wikforss ut boken Alternativa fakta – om kunskapen och dess fiender (Fri Tanke) och hon är flitigt publicerad i vetenskapliga tidskrifter. Förutom att föreläsa för en bred publik och delta i samhällsdebatten leder Åsa Wikforss ett nytt forskningsprogram vid Stockholms universitet där kunskapsresistensens natur och orsaker undersöks systematiskt, både empiriskt och teoretiskt. Programmet är finansierat av Riksbankens jubileumsfond och involverar såväl psykologisk som statsvetenskaplig och filosofisk forskning.
2018
Maria Gunther
Med en sällsynt känsla för både gravitationsvågor och osynlighetsmantlar väcker årets pristagare intresset för forskning hos en allt bredare läsekrets. Maria Gunther vaskar snabbt fram guldkornen i den strida strömmen av vetenskapsnyheter, och sållar skoningslöst bort det som inte håller måttet.
Maria Gunther är vetenskapsredaktör på Dagens Nyheter sedan 2013 och har tidigare arbetat på Vetenskapsradion. Hon är doktor i partikelfysik och civilingenjör i teknisk fysik. Hon har arbetat med klimatforskning på forskningsinstitutet IIASA i Österrike och varit forskare på partikelfysiklaboratoriet CERN i Genève. Hon har även tidigare varit it-konsult och systemutvecklare. 2006 gav Maria Gunther ut boken Big Bang eller Varde ljus? (Wahlström & Widstrand).
2017
Mårten Schultz
Årets pristagare når en bred publik genom att knyta aktuella händelser till eviga moraliska frågor. På detta sätt blåser han nytt liv i ett ämne som ofta uppfattas som svårtillgängligt, abstrakt och torrt. Mårten Schultz får oss att se juridiken på ett nytt sätt.
Mårten Schultz är professor i civilrätt vid Stockholms universitet och arbetar som forskare och lärare i juridik. År 2012 utsågs han till Årets jurist i Juristbarometern, en enkät för juridikstudenter, notarier och unga biträdande jurister, och samma år fick han även utmärkelsen Årets lärare på Stockholms universitet.
