Att göra samhällsfrågor begripliga och relevanta för eleverna

Varför behövs SeSam?
– Vi får indikationer om att allt fler samhällsfrågor är känsliga och laddade att undervisa om idag. Vi ser också att läromedlen inte är utformade på ett sätt som tar hänsyn till det.

I SeSam står fem professorer i statsvetenskap, nationalekonomi och sociologi för urval och innehåll.

– De bottnar i sina kunskaper och baserar innehållet på den senaste forskningen i sina respektive ämnen.

Du har skrivit de uppgifter som avslutar varje kapitel. Vad är särskilt med dem?
– Uppgifterna i SeSam bygger på didaktisk forskning och består av fyra olika sorters frågor. Utöver läsförståelse vägleder de eleverna i att peka ut samband mellan olika begrepp, att tillämpa kunskap och att jobba med metodfrågor – till exempel olika sätt att läsa av ett diagram.

Läroboken kan användas på flera sätt i klassrummet, säger Maja Torres Madzar.

– Vi har noterat att nyutbildade lärare använder läromedel i hög grad i undervisningen, medan mer erfarna lärare väljer delar ur läroböcker och arbetar lite friare. Tanken är att SeSam ska vara behjälplig för bägge grupperna, och ge både tydligt stöd och nya infallsvinklar i undervisningen.

Inledningsvis fokuserar innehållet i SeSam på att bena ut en rad centrala begrepp – till exempel makt, rättvisa och hållbarhet. Senare i boken återkommer samma begrepp, och eleverna får diskutera dem i en rad olika kontexter.

– Ett begrepp som makt kan verka självklart eller grundläggande, men vad betyder det egentligen, och vilka sätt finns det att förstå makt? Om vi inte har en gemensam definition är det lätt att vi pratar förbi varandra.

Jonas Vlachos är nationalekonom vid Stockholms universitet och en av fem professorer som bidragit med sina kunskaper i SeSam.

Hur har författandet av en lärobok för gymnasiet skilt sig från ditt övriga arbete?
– Mitt jobb är att beskriva och förstå samhällsekonomin på universitetsnivå. Där möter man en viss typ av studenter, med ett specifikt intresse. 

På gymnasiet är däremot elevgrupperna bredare, konstaterar han. Och för många är undervisningen där också den sista de får i samhällskunskap.

– Det gör det extra intressant att försöka formulera en förståelse för samhällsekonomin för gymnasieelever.

Vad har varit viktigast för dig att förmedla?
– Hur komplex samhällsekonomin är! Och att det är lätt att ta för givet att allt fungerar.

Jonas Vlachos liknar samhällsekonomin vid ett stort maskineri, där alla människor är ett litet kugghjul, specialiserade på varsin sak. Och det krävs en hel del för att systemet ska fungera.

I SeSam använder han en kopp kaffe som exempel för ”Marknadens magi”:

Kaffebönorna odlas på plantager av människor med lång erfarenhet. Till detta behövs verktyg och maskiner och att tillverka dem kräver bland annat stål. Stålet tillverkas i stålverk med malm från gruvor. Både stålverket och gruvorna använder en mängd maskiner och bakom dessa finns ytterligare produktionskedjor. När bönorna skördats lagras de i lokaler som någon har byggt med material som någon har producerat.

Allt detta sker utan central styrning. I stället samordnar marknaden alla de handlingar och beslut som gör det möjligt för dig att dricka ditt kaffe, utan en tanke på allt som ligger bakom.

– Vi skulle inte klara oss en sekund på egen hand, utan är helt och hållet beroende av varann, konstaterar Jonas Vlachos.

– Det är grunden i min syn på samhällsekonomi, och det är det jag försökt att skriva fram i SeSam.

Carina Mood är professor i sociologi vid Stockholms universitet. Hon forskar om frågor som rör fattigdom, ojämlikhet, integration och barns och ungas välfärd. Det här är första gången hon skriver läromedel för gymnasiet.

– Att begränsa sig och inte skriva för mycket eller för komplext har varit den stora utmaningen, berättar hon.

Vad har varit ditt främsta fokus i SeSams kapitel om sociologi?
– Att få eleverna att lyfta blicken och se samhället omkring sig.

För fisken är vattnet som omger den en given självklarhet, resonerar Carina Mood. Och på samma vis ser vi människor ofta på de regler och ideal vi lever efter.

– Men hur kommer det sig egentligen att vi agerar enligt vissa normer? Hur uppstår de samhällsstrukturer som omger oss, och hur upprätthålls de? Det är några av frågeställningarna som eleverna möter i SeSam.

Genom den här sortens tänkande utvecklar eleverna också en förståelse för sitt eget ansvar som samhällsmedborgare, förklarar hon.

– När vi ser att samhällen kan fungera på olika sätt i olika länder blir det lättare att både uppskatta det vi har och att arbeta för förändring.

Den här typen av kunskap bidrar till en ödmjukhet inför hur samhälleliga strukturer skapas och upprätthålls, menar Carina Mood.

– Hur otroligt är det inte egentligen, att vi gått från ett jägar- och samlarsamhälle till allt det vi har idag?

Text: Ida Säll
Foto: Karin Alfredsson

Om författarna