Din webbläsare (Internet Explorer) är föråldrad. Uppdatera webbläsaren för en bättre och säkrare upplevelse.

”Jag vill bli en aktiv kraft för de äldre”

Mohammad Mohammad utbildar sig till undersköterska på Kista Folkhögskola och har bara några månader kvar på programmet.

Foto: Nneka Amu

Väcka, klä på, borsta tänderna, kamma håret, servera frukost, städa, byta sängkläder … En arbetsdag på ett äldreboende går ofta i ett från tidig morgon till kväll.
– Men viktigast av allt är att lyssna och stötta, säger undersköterskan Mohammad Mohammad.

När Mohammad Mohammad som tonåring kom till Sverige från Afghanistan var det framför allt en sak han reagerade på. I det nya hemlandet umgicks man bara med människor i sin egen ålder. Extra tydligt blev det under sommarmånaderna när mycket tid spenderas utomhus, i parker och på badplatser.

– Här sitter unga och även medelålders för sig och solar på gräsmattan, medan folk från andra kulturer, som till exempel min egen, ofta hänger tillsammans över generationsgränserna; gammelfarmor, svärfar, kusiner, barnbarn – alla är med. Jag kommer från en miljö där man har stor respekt för de äldre, säger 21-åriga Mohammad Mohammad.

Han utbildar sig till undersköterska på Kista Folkhögskola och har bara några månader kvar på programmet.

– Det har varit en bra utbildning där jag fått lära mig massor av saker. Sjukdomar och regler och lagar är nog det som intresserat mig allra mest. Nya kunskaper ger mig energi.

Under utbildningen arbetade han på ett äldreboende för dementa. Arbetsuppgifterna var många och varierade. Ibland kändes tiden alltför knapp för det allra viktigaste: att lyssna, hålla handen, trösta.

– De boende kunde bli väldigt ledsna, de saknade sina familjer. Då vill man bara sitta bredvid och stötta. Det är den ena, lite tyngre, sidan med jobbet. Den andra, mycket mer positiva, sidan är att man får höra många fina berättelser från deras tidigare liv. De har levt länge och har hunnit uppleva mycket. Jag läser deras journaler och det blir så tydligt att varje människa har sin egen unika historia. Sådant syns inte på utsidan, men kommer fram när man kommer dem nära, säger Mohammad Mohammad.

Han säger att han oroar sig en del över privatiseringen i äldrevården, att han tycker sig skönja ett mönster. Hans uppfattning är att det är större omsättning på personal i det privata och att fler är outbildade.

– Många är timanställda på vikariat och saknar vårdutbildning. Det är ett svajigt system och det gynnar tyvärr inte de äldre. Det är jobbigt för dem när det kommer nya, oerfarna människor hela tiden. Av den anledningen känns det viktigt för mig att arbeta för kommunen, säger han och poängterar att det är hans högst personliga åsikt.

Just omsorgen om de äldre är en av anledningarna till att han Mohammad Mohammad kan tänka sig att arbeta politiskt i framtiden.
– Jag vill bli en aktiv kraft för de äldre. De har rätt att få den allra bästa vården. Och eftersom de inte har den starkaste rösten i samhället måste någon kämpa för dem, säger han.

Av Nneka Amu

Väcka, klä på, borsta tänderna, kamma håret, servera frukost, städa, byta sängkläder … En arbetsdag på ett äldreboende går ofta i ett från tidig morgon till kväll.
– Men viktigast av allt är att lyssna och stötta, säger undersköterskan Mohammad Mohammad.

När Mohammad Mohammad som tonåring kom till Sverige från Afghanistan var det framför allt en sak han reagerade på. I det nya hemlandet umgicks man bara med människor i sin egen ålder. Extra tydligt blev det under sommarmånaderna när mycket tid spenderas utomhus, i parker och på badplatser.

– Här sitter unga och även medelålders för sig och solar på gräsmattan, medan folk från andra kulturer, som till exempel min egen, ofta hänger tillsammans över generationsgränserna; gammelfarmor, svärfar, kusiner, barnbarn – alla är med. Jag kommer från en miljö där man har stor respekt för de äldre, säger 21-åriga Mohammad Mohammad.

Han utbildar sig till undersköterska på Kista Folkhögskola och har bara några månader kvar på programmet.

– Det har varit en bra utbildning där jag fått lära mig massor av saker. Sjukdomar och regler och lagar är nog det som intresserat mig allra mest. Nya kunskaper ger mig energi.

Under utbildningen arbetade han på ett äldreboende för dementa. Arbetsuppgifterna var många och varierade. Ibland kändes tiden alltför knapp för det allra viktigaste: att lyssna, hålla handen, trösta.

– De boende kunde bli väldigt ledsna, de saknade sina familjer. Då vill man bara sitta bredvid och stötta. Det är den ena, lite tyngre, sidan med jobbet. Den andra, mycket mer positiva, sidan är att man får höra många fina berättelser från deras tidigare liv. De har levt länge och har hunnit uppleva mycket. Jag läser deras journaler och det blir så tydligt att varje människa har sin egen unika historia. Sådant syns inte på utsidan, men kommer fram när man kommer dem nära, säger Mohammad Mohammad.

Han säger att han oroar sig en del över privatiseringen i äldrevården, att han tycker sig skönja ett mönster. Hans uppfattning är att det är större omsättning på personal i det privata och att fler är outbildade.

– Många är timanställda på vikariat och saknar vårdutbildning. Det är ett svajigt system och det gynnar tyvärr inte de äldre. Det är jobbigt för dem när det kommer nya, oerfarna människor hela tiden. Av den anledningen känns det viktigt för mig att arbeta för kommunen, säger han och poängterar att det är hans högst personliga åsikt.

Just omsorgen om de äldre är en av anledningarna till att han Mohammad Mohammad kan tänka sig att arbeta politiskt i framtiden.
– Jag vill bli en aktiv kraft för de äldre. De har rätt att få den allra bästa vården. Och eftersom de inte har den starkaste rösten i samhället måste någon kämpa för dem, säger han.

Av Nneka Amu