”Elever ska kunna delta utan att behöva berätta om egna erfarenheter”

Hur kan undervisningen om sexualitet, samtycke och relationer bli både trygg, relevant och rolig? I den här intervjun berättar Philip Silvano, en av författarna bakom interaktionskorten, om varför skolan är en viktig plats för samtal om kropp, relationer, normer och värderingar – och hur korten kan ge lärare stöd att skapa diskussioner där eleverna kan delta utan att behöva lämna ut sig själva.

Philip Silvano upptäckte i sin roll som läkare att många unga har begränsade kunskaper om sexualitet, samtycke och relationer.

– I mitt arbete som läkare möter jag unga som har frågor eller känner oro kring exempelvis könssjukdomar, preventivmedel, menstruation och abort. Jag har märkt att det ibland finns kunskapsluckor även kring sådant som vi vuxna kanske tar för givet att unga redan känner till. Samtidigt kan frågor som dessa upplevas svåra att ställa och samtala kring, både för unga och vuxna. Det fick mig att fundera på hur man kan göra det lättare att prata om de här ämnena. Skolan blev en naturlig plats eftersom den når i princip alla unga, och skolan har redan ett tydligt uppdrag kring sexualitet, samtycke och relationer. Vi ville också fånga bredden i ämnet. Därför handlar hälften av korten om biologi och hälften om samhällskunskap. Eleverna får både faktakunskap om kroppen och möjlighet att resonera kring exempelvis relationer, samtycke, normer och värderingar.

Eftersom frågor om sexualitet, samtycke och relationer kan upplevas som känsliga har tryggheten varit central i arbetet med korten. Målet är att eleverna ska kunna delta i samtalen utan att behöva lämna ut sig själva.

– Det har varit en viktig utgångspunkt från början. Elever ska kunna delta utan att behöva berätta om egna erfarenheter, sin kropp, sina relationer eller sin sexualitet. Frågorna är därför formulerade så att man kan resonera kring olika situationer utan att behöva utgå från sig själv. Vi har också kombinerat öppna diskussionsfrågor med mer faktabaserade frågor. Det ger möjlighet till samtal samtidigt som läraren kan fånga upp missuppfattningar och kunskapsluckor. Till korten finns också stödmaterial med förslag på svar och vägledning för samtalen.

För lärare som tycker att frågorna är viktiga men känner sig osäkra på hur de ska tas upp i klassrummet kan interaktionskorten fungera som både struktur och stöd.

– Man behöver inte känna att man som lärare måste ha svar på allt. Det viktiga är att skapa ett respektfullt samtalsklimat där eleverna vet vilka ramar som gäller. Där kan interaktionskorten fungera som struktur och stöd. Läraren behöver inte själv hitta på varje diskussionsfråga eller fundera på hur samtalet ska inledas – man kan dra ett kort och utgå från det. Om elever får möjlighet att ställa frågor och tänka tillsammans i en trygg miljö har man redan kommit långt.

Av Hanna Skipper