Av: Cecilia Lilja, produktionschef Natur & Kultur
Digitala läromedel och den viktiga läsningen
Om vi vill förbereda eleverna för ett modernt framtida liv måste vi räkna med att det där kommer att ingå digitala texter och läsning på skärm. Det är också så att de nationella proven nu digitaliseras för åk 6, 9 och gymnasiet, och dessa innebär läsning på skärm i flera ämnen. Vi behöver alltså förse eleverna med metoder för att kunna ta till sig texter i digital form med samma djupa förståelse som om de läst dem på papper.
Detta har vi på Natur & Kultur tagit fasta på i utvecklingen av våra digitala läromedel, som är framtagna i samverkan med specialpedagoger och lärare som har testat läsning och förståelse med utvalda elever. Vi har även samarbetat med forskare inom lässvårigheter och koncentrationsproblematik, som har hjälpt oss med råd kring hur vi på bästa sätt kan ta fram en digital miljö som stöttar fördjupad läsning, koncentration och inlärning. Vårt arbete har lett till att texterna i Natur & Kulturs digitala läromedel alltid omges av ett gränssnitt och digitala funktioner som vi vet underlättar såväl läsning som inlärning.
I utvecklingen av den digitala miljön har vi fokuserat på tre viktiga delar:
1. Fokus och enkel navigering
Forskning visar att en läsare lättare blir distraherad vid läsning på skärm, och att det är svårare att få överblick och orientera sig i en digital text. I Natur & Kulturs gränssnitt är innehållet – text och bild – i fokus. Inställningar, menyer och metainformation om innehållet är dolt under ett fåtal knappar, men alltid lätta att nå.
Inför läsningen kan eleven skaffa sig en tydlig överblick över vad hen kommer att möta genom att klicka fram innehållsförteckning, information om beräknad lästid, antal övningar till texten med mera. Men när eleven väl har börjat läsa låter vi text och bild få all plats.
Det finns också särskilda funktioner som underlättar ytterligare: Eleven kan välja fokusläge där menyer och annat tillfälligt döljs, hen kan välja att bläddra i stället för skrolla för att få fram ett avsnitt i taget, eller aktivera en läslinjal om hen vill se bara en rad i taget. Det är möjligt att dölja bilder, färgmarkeringar och andra visuella delar om eleven behöver koda av texten för sig, vilket är ett behov hos vissa personer med dyslexi.
2. Lässtöd i både funktioner och innehåll
Olika elever har olika behov. Därför har vi tagit fram funktioner som stöttar läsningen utifrån flera olika behov. Eleven har möjlighet att lyssna på texten samtidigt som hen läser, eller ställa in textstorlek, typsnitt, kontrast mellan text- och bakgrundsfärg, fokusläge samt läslinjal för att nämna några möjligheter.
Stöttning finns även inbyggt i innehållet. Klickbara ordförklaringar ger en förklaring till svåra ord och begrepp direkt i texten. Bilder och filmer visualiserar textens innehåll. Klickbara fördjupningar skapar möjlighet att lära ännu mer. Lättlästa texter och introduktionsfilmer underlättar för den som saknar grundläggande förförståelse.
3. Aktivera för fördjupad läsförståelse
Forskning har visat att läsning på skärm leder till förkortad lästid och ytligare läsning. Men forskningsresultaten visar också att dessa problem minskar om eleven får arbeta med någon typ av läsförståelseaktivitet i anknytning till läsningen av texten. Om en läsare får göra en aktivitet kopplat till sin läsning så försvinner de negativa skillnaderna för läsning på skärm kontra läsning på papper, och läsaren får ungefär samma läsförståelse oavsett var hen läst sin text.
För att motverka sämre läsförståelse på skärm bör lärare alltså låta eleverna arbeta med texten på något sätt före, under och efter läsningen. Det kan handla om något så enkelt som att be eleverna skriva ner en kort sammanfattning efter läsningen, eller svara på några läsförståelsefrågor.
Kopplat till texterna i Natur & Kulturs digitala läromedel finns alltid olika möjligheter att aktivera eleven att arbeta med det hen just läst. Det kan t.ex. vara läsförståelsefrågor med facit eller självrättande övningar som ger direkt feedback om svaret var rätt eller fel. Eleven kan också föra egna anteckningar jämte en text, eller välja ut nyckelord och spara i egna ordlistor med en självrättande ordträningsfunktion.
Eleven utmanas även till diskussion och analys med hjälp av fördjupande uppgifter till texterna. Om eleven har läst och förstått texten på djupet kommer svaren på de större uppgifterna att bli både mer utvecklade och nyanserade. Som lärare kan du läsa och ge feedback till eleven direkt i den digitala plattformen, kopplat till läromedlet ni arbetar med.
Vad kan du som lärare göra?
Forskning har visat att ju mer lärare arbetar med sina digitala läromedel och verktyg, desto bättre blir de på att använda dessa i olika sammanhang. Det är en slutsats som vi delar, efter att ha lyssnat in lärare som använder våra digitala läromedel. Lärarens kunskap och motivation är ytterst avgörande för hur digitaliseringen i varje enskilt klassrum lyckas. Ta del av informationen du har fått här om olika möjligheter för att underlätta elevernas läsning i det digitala läromedlet, testa själv funktionerna och visa eleverna hur de kan göra anpassningar och använda digitala funktioner här i läromedlet för att få stöd vid sin läsning.
Eleverna behöver använda sig av lässtrategier i ett digitalt läromedel på samma sätt som när de läser en text i en tryckt bok. Se till att de använder sig av effektiva lässtrategier under sin läsning.
Vi vill också tipsa dig om Skolverkets information om digital läsning och lässtrategier, som går att ta del av på deras webbplats. Där får du värdefulla tips som du kan använda dig av när dina elever ska läsa texter digitalt, till exempel här i ditt digitala läromedel eller inför de digitala nationella proven.
För att stötta dig fortsätter vi på Natur & Kultur vårt arbete med att ge Sveriges lärare och elever de bästa förutsättningarna för lyckad digital läsning.
Vill du läsa mer?
Baserat på forskning: https://www.nok.se/digitala-laromedel/baserat-pa-forskning/
De här källorna har vi utgått ifrån i artikeln ovan:
Studier
Florit, E., De Carli, P., Lavelli, M., Mason, L., 2022
Digital reading in beginner readers: Advantage or disadvantage for comprehension of narrative and informational linear texts? (2024-08-20)
Delgado, P., Vargas, C., Ackerman R., Salmerón, L., 2018.
Don't throw away your printed books: A meta-analysis on the effects of reading media on reading comprehension (2024-08-20)
Rasmusson, M., 2014.
Det digitala läsandet. Begrepp, processer och resultat. (2024-08-20)
Samuelsson, U., 2014.
Digital (o)jämlikhet. IKT-användning i skolan och elevers tekniska kapital. (2024-08-20)
Artiklar/övrigt
Skolverket, 2024
Lär dig mer om digital läsning, Skolverket (2024-08-20)
Godhe, A-L. 2022
Läsning på skärm i lärande syfte gynnade unga elevers förståelse för huvudbudskapet i text, Skolverket (2024-08-20)
Wennås Brante, Eva, 2019.
Tryckta texter ger bättre läsförståelse Skolverket (2024-08-20)
Sandberg, Katarina, 2019.
Forskning: Elever presterar sämre när de läser på skärm, Vi lärare 2019-02-20 (2024-08-20)
Kirschner, P.A., Neelen, M., 2019. ”THE BUTTERFLY WHO DENIED EVER BEING A CATERPILLAR: A MODERN DAY EDUCATIONAL FABLE”, 3-star learning experiences 2019-01-22 (2024-08-20)
Myrberg, C., Wiberg, N., 2015.
Screen vs. paper: what is the difference for reading and learning? Insights 28 (2): 49–54. DOI: (2024-08-20)