”Behandlingen kan bara hjälpa någon att förändra sig själv om hen vill förändras och är beredd på att det kan vara både svårt och jobbigt.” 

Varför är relationer ofta ett så utmanande område för personer med narcissism?
Med en mycket skör självkänsla som hela tiden behöver upprätthållas med tecken på att man är väldigt bra, blir man väldigt uppmärksam på tecken till kritik eller tvivel från andra. Då självbilden är stark och i ett bra läge kan man tycka om och ha det ganska bra tillsammans med andra. När självbilden hamnar i gungning aktiveras narcissistiska mekanismer som skrytsamhet, kritikkänslighet, avundsjuka eller distansering.

Eftersom man strävar efter att dölja allt som kan vara ”svagt” blir det svårt att vara riktigt nära, bara den starka delen får förmedlas till andra. Det skapar en känsla av distans och ensamhet. I början av en relation kan det vara lättare, när det kan vara nytt och fantastiskt, innan vardag och ens respektive ”skavanker” börjat märkas.

Finns det någon myt kring narcissism ni skulle vilja göra upp med?
Ibland förväxlas narcissism med psykopati. Det är två helt olika tillstånd även om grandiositet ingår i psykopati. Lite förenklat kan man säga att alla psykopater har narcissistiska drag men bara en lite andel av personer med narcissistiskt personlighetssyndrom har också psykopati. Vid psykopati saknas grundförutsättningarna för empatisk förståelse och medkänsla. Vid narcissism finns dessa förutsättningar men förmåga försämras eller slås tillfälligt ut vid hot mot självbilden.

En annan missuppfattning är att personer med stark narcissism känner sig ”bäst och störst” hela tiden. Vår erfarenhet från de vi träffa och i vår litteraturgenomgång är att dessa personer inombords växlar mellan att kunna känna just så men också motsatsen, stark skam över sig själva eller till och med självhat. Personer mer stark narcissism har mycket svårt att stå ut med även mindre motgångar, är man inte bäst och ofelbar är man inte bara mänsklig, man är värdelös. Men eftersom misslyckande eller svaghet måste döljas för omvärlden till varje pris, är det det grandiosa som andra oftast ser.

Om jag lever med eller nära en person med det här personlighetssyndromet, vad ska jag särskilt tänka på?
Vi tror det kan vara hjälpsamt med mer kunskap om vad narcissism är och vad som finns bakom personens ord och handlingar. Men det är viktigt att påpeka att om man förstår någon bättre innebär det inte att man ska acceptera eller ursäkta hens beteende. Att förstå en annan person bättre kan ibland innebära att man kan jobba med relationen och få det bättre tillsammans, i andra fall att man behöver inse att man måste backa eller till och med göra slut.

Lika viktigt som att förstå bättre hur den andra personen fungerar inuti är att förstå hur man själv mår och fungerar. Om man är med en person som behöver mycket bekräftelse, som kanske lätt blir arg och nedvärderande vid kritik eller motgång, kan man börja glömma bort sig själv. Vi tycker att man ska prata med någon man litar på om hur man har det och hur man mår. Få hjälp att sortera hur man känner och vad man vill göra.

Vilken är den största framgångsfaktorn i er behandlingsmetod?
En viktig komponent är att vi har en grundlig bedömning. Förutom att det kan göra diagnosen mer underbyggd så innebär alla frågor kring personlighet, känsloreglering, självbild, relationssvårigheter att patienten samtidigt får en bra bild av det som vi till sist kan beskriva som ”Det här är narcissistiska drag”. Utan att ha fått den förklaringmodellen till sina problem är det svårt att ha nytta av psykologisk behandling.

I själva behandlingen ingår både individuell terapi och gruppterapi. Vi tror gruppterapidelen är den mest centrala. Där får patienten verkligen öva på sådant som de formulerat mål kring. Till exempel att kunna tala med andra om det ”svaga”, att stå ut med att prata om deras egen del i en jobbig situation eller att kunna lyssna på och prata med andra trots att en del av en oroar sig för vem som är smartast, mest uppskattad osv i gruppen. Styrkan ligger i att man gör detta tillsammans med andra personer som inte bara är ”proffs” (psykologer osv).

Till sist är en central del att man bara kan börja i behandling om man gjort en målformulering som tydligt beskriver ”detta behöver jag ändra på i hur jag hantera mig själv”. Behandlingen kan bara hjälpa någon att förändra sig själv om hen vill förändras och är beredd på att det kan vara både svårt och jobbigt.