Gå till innehåll
Din webbläsare (Internet Explorer) är föråldrad. Uppdatera webbläsaren för en bättre och säkrare upplevelse.

”Känslorna bär information om vad människor värdesätter, fruktar att förlora och längtar efter att skydda”

Joakim Forsemalm, Charlotte Henschel och Gabriela Jones har skrivit Klimatledarskap och ger här fem råd utifrån boken för att komma igång med klimatarbetet.

Författarfoton: Ola Kjelbye
Joakim Forsemalm
Charlotte Henschel
Gabriela Jones

1. Gör klimatfrågan till en del av ditt ordinarie ledarskap
Klimatledarskap är inte reserverat för hållbarhetschefer eller miljöexperter. Varje chef har möjlighet att påverka de beslut som fattas, de frågor som prioriteras och de resurser som fördelas.
Undersök ditt faktiska handlingsutrymme:

  • Vilka beslut kan du påverka redan nu?
  • Vilka frågor behöver du börja ställa?
  • Var går gränserna för ditt mandat, och hur kan du i handling utforska dem?
  • Vilka andra personer eller aktörer behöver du samarbeta med för att vidga handlingsutrymmet?

Du behöver inte kunna göra allt. Men du behöver identifiera var just ditt ledarskap kan göra verklig skillnad.

2. Låt kunskap, känslor och etik få finnas i samma rum
Klimatkrisen väcker känslor. Oro, sorg, ilska, skuld, motstånd och ibland uppgivenhet är vanliga, men även nyfikenhet, lust och engagemang. Känslorna är inte störningsmoment som måste avlägsnas innan arbetet kan börja. De bär information om vad människor värdesätter, fruktar att förlora och längtar efter att skydda.

Som ledare behöver du kunna stå kvar när starka känslor uppstår – utan att vare sig förstärka klimathotet eller skynda förbi det. Skapa utrymme för reflektion, lyssna efter värderingar bakom både vilja och motstånd och hjälp människor att röra sig från försvar till delaktighet. Då kan oro omvandlas till omsorg, ilska till mod och hopp till handling.

3. Arbeta samtidigt med omställning, regeneration och anpassning
Ett trovärdigt klimatarbete behöver rymma tre rörelser samtidigt:

  • minska verksamhetens utsläpp och negativa klimatpåverkan
  • anpassa verksamheten till de klimatförändringar som redan sker – och förväntas
  • utveckla arbetssätt som återuppbygger och stärker ekologiska och sociala system

Pröva verksamhetens syfte, affärsidé eller samhällsuppdrag mot framtidens villkor. Kartlägg hela värdekedjan, synliggör beroenden och risker och fråga inte bara hur ni kan bli mindre skadliga – utan hur verksamheten kan bidra till mer livskraftiga samhällen och ekosystem.

4. Bygg en social arkitektur som gör handling möjlig
Klimatambitioner får ingen verklig kraft om organisationens roller, rutiner, nätverk och normer fortsätter att stödja gårdagens beteenden. Klimatledarskap handlar därför också om att forma de sociala villkor som människor arbetar inom.
Se över:

  • vem som har ansvar, mandat och resurser
  • vilka perspektiv som får påverka besluten
  • hur information, kunskap och stöd rör sig genom organisationen
  • vilka beteenden som belönas, tolereras eller tystas
  • var det finns utrymme för reflektion, lärande och omprövning

Compassion blir här en kollektiv förmåga: att uppmärksamma svårigheter, förstå vad som orsakar dem och tillsammans agera för att minska eller förebygga dem.

5. Gå från ambition till en avgränsad och lärande handling
Klimatfrågans omfattning kan skapa både överväldigande och handlingsförlamning. Motmedlet är inte alltid att göra mer, utan att välja handlingar som är möjliga, meningsfulla och tillräckligt betydelsefulla för att föra arbetet framåt.

Formulera en tydlig riktning och välj ett första steg som är litet nog att genomföra men stort nog att spela roll. Förankra det, fördela ansvar, frigör resurser och följ upp vad som faktiskt händer. Arbeta i kortare cykler där ni provar, reflekterar, lär och justerar.

Hopp uppstår inte främst genom övertygelsen att allt kommer att gå bra. Hopp byggs när människor märker att de kan agera tillsammans och att deras handlingar skapar rörelse.

Råden sammanställdes i september 2026.

1. Gör klimatfrågan till en del av ditt ordinarie ledarskap
Klimatledarskap är inte reserverat för hållbarhetschefer eller miljöexperter. Varje chef har möjlighet att påverka de beslut som fattas, de frågor som prioriteras och de resurser som fördelas.
Undersök ditt faktiska handlingsutrymme:

  • Vilka beslut kan du påverka redan nu?
  • Vilka frågor behöver du börja ställa?
  • Var går gränserna för ditt mandat, och hur kan du i handling utforska dem?
  • Vilka andra personer eller aktörer behöver du samarbeta med för att vidga handlingsutrymmet?

Du behöver inte kunna göra allt. Men du behöver identifiera var just ditt ledarskap kan göra verklig skillnad.

2. Låt kunskap, känslor och etik få finnas i samma rum
Klimatkrisen väcker känslor. Oro, sorg, ilska, skuld, motstånd och ibland uppgivenhet är vanliga, men även nyfikenhet, lust och engagemang. Känslorna är inte störningsmoment som måste avlägsnas innan arbetet kan börja. De bär information om vad människor värdesätter, fruktar att förlora och längtar efter att skydda.

Som ledare behöver du kunna stå kvar när starka känslor uppstår – utan att vare sig förstärka klimathotet eller skynda förbi det. Skapa utrymme för reflektion, lyssna efter värderingar bakom både vilja och motstånd och hjälp människor att röra sig från försvar till delaktighet. Då kan oro omvandlas till omsorg, ilska till mod och hopp till handling.

3. Arbeta samtidigt med omställning, regeneration och anpassning
Ett trovärdigt klimatarbete behöver rymma tre rörelser samtidigt:

  • minska verksamhetens utsläpp och negativa klimatpåverkan
  • anpassa verksamheten till de klimatförändringar som redan sker – och förväntas
  • utveckla arbetssätt som återuppbygger och stärker ekologiska och sociala system

Pröva verksamhetens syfte, affärsidé eller samhällsuppdrag mot framtidens villkor. Kartlägg hela värdekedjan, synliggör beroenden och risker och fråga inte bara hur ni kan bli mindre skadliga – utan hur verksamheten kan bidra till mer livskraftiga samhällen och ekosystem.

4. Bygg en social arkitektur som gör handling möjlig
Klimatambitioner får ingen verklig kraft om organisationens roller, rutiner, nätverk och normer fortsätter att stödja gårdagens beteenden. Klimatledarskap handlar därför också om att forma de sociala villkor som människor arbetar inom.
Se över:

  • vem som har ansvar, mandat och resurser
  • vilka perspektiv som får påverka besluten
  • hur information, kunskap och stöd rör sig genom organisationen
  • vilka beteenden som belönas, tolereras eller tystas
  • var det finns utrymme för reflektion, lärande och omprövning

Compassion blir här en kollektiv förmåga: att uppmärksamma svårigheter, förstå vad som orsakar dem och tillsammans agera för att minska eller förebygga dem.

5. Gå från ambition till en avgränsad och lärande handling
Klimatfrågans omfattning kan skapa både överväldigande och handlingsförlamning. Motmedlet är inte alltid att göra mer, utan att välja handlingar som är möjliga, meningsfulla och tillräckligt betydelsefulla för att föra arbetet framåt.

Formulera en tydlig riktning och välj ett första steg som är litet nog att genomföra men stort nog att spela roll. Förankra det, fördela ansvar, frigör resurser och följ upp vad som faktiskt händer. Arbeta i kortare cykler där ni provar, reflekterar, lär och justerar.

Hopp uppstår inte främst genom övertygelsen att allt kommer att gå bra. Hopp byggs när människor märker att de kan agera tillsammans och att deras handlingar skapar rörelse.

Råden sammanställdes i september 2026.

Klimatledarskap

Klimatkrisen innebär att vi snabbt behöver minska utsläppen. Men vem ska leda detta förändringsarbete? Klimatledarskap visar hur du som chef och ledare kan driva omställningen: i beslut, prioriteringar, kultur och förändringsarbete.

Läs mer