”Känslor är något som tillhör livet, och ju bättre vi blir på att förstå dem och förmedla dem, desto rikare kan livet bli”

Kan vilket barn som helst beskrivas som känslostarkt (stundtals) eller har du en särskild grupp i åtanke?
Vissa barn reagerar oftare, lättare och starkare än andra. Barn är olika, vissa reagerar starkare under vissa perioder medan andra gör det nästan jämt. Föräldrar till känslostarka barn kan ha en utmanande vardag, det är främst dem som denna bok riktar sig till. Men den riktar sig också till föräldrar som vill lära sig mer om hur de kan lära sitt barn att förstå och ta hand om sina känslor, även om de inte är starkare än andras. Känslor är något som tillhör livet, och ju bättre vi blir på att förstå dem och förmedla dem, desto rikare kan livet bli.

Hur kan jag som möter barn i min profession bli hjälpt av boken?
Som professionell får du konkreta råd hur du kan hjälpa både föräldrar och barn som har svårt att reglera sina känslor. Föräldrar tenderar att reagera starkt när deras barn uppvisar starka känslor, så det är viktigt att även kunna ge konkreta råd hur de ska klara att hålla sig lugna i pressade lägen. Boken blir som en behandlingsmanual, men skriven direkt till familjerna.

Hur kan jag stötta föräldrar och andra närstående vuxna till känslostarka eller känsliga barn?
Du kan erbjuda avlastning så de får möjlighet till återhämtning. Du kan lyssna utan att döma när de behöver få ur sig frustration eller dåligt samvete. Du kan påminna dem om att både de själva och deras barn gör så gott de kan, även när de inte känner så.

Varför brukar du inte använda dig av begreppet ”högkänsliga barn”?
Begreppet ”högkänslig” inbegriper flera olika delar. Det kan som förälder vara svårt att veta eller förstå vad det är som leder till barnets utbrott, stress, vägran eller känslighet. Jag tycker därför att det är bättre att prata om det vi ser, det som barnet säger eller gör. Då vet vi att vi utgår från det unika barnet, och inte från en helhetsbeskrivning. Det betyder inte att högkänslighet inte finns, bara att känsligheten ibland beror på något annat som det är viktigt att inte missa, och att det bara är vissa delar av det högkänsliga fungerandet som vi behöver hjälpa barnet med och att det är enklare att då endast prata om dem.

Finns det något missförstånd kring området du tycker är viktigt att reda ut?
Jag tycker att det viktigaste är att vuxna förstår att barn förväntas ha utbrott, bli orimligt arga eller ledsna. Händelser som vi vuxna tycker är obetydliga kan vara oerhörda för ett barn. Vidare har barn inte lärt sig hur de ska ta hand om sina känslor ännu, och upplever mycket för första gången. Det viktigaste är att föräldrar förstår att de har en möjlighet att lära och hjälpa barnet när hen upplever starka känslor – istället för att föräldern fastnar i frustration över att barnet ”bråkar”. Det är förstås krångligt och jobbigt med ett barn som skriker, slåss eller vägrar, men det är samtidigt en av alla föräldrauppgifter att lära barnet förstå, acceptera och förmedla känslor på ett konstruktivt vis. Här är föräldern viktig.

Fem råd till dig som har ett känslostarkt barn

• Kom ihåg att det ingår i barnets utveckling att lära sig förstå och uttrycka känslor. Du som förälder har en viktig roll i att förmedla att alla känslor är okej.
• Hjälp barnet genom att sätta ord på hens känslor och visa att du förstår och att det barnet upplever är begripligt och rimligt.
• Det finns ingen motsättning mellan att hålla sig lugn och empatisk och att säga nej eller stopp.
• Vänta med problemlösning: Låt känslorna få finnas och lätta först, problemlös sen.
• Om ditt barn har utbrott, skriker eller bråkar. Kom ihåg att ditt barn inte är jobbigt, utan hen har det jobbigt.

Intervjun genomfördes i juni 2025.