”Människor har brottats med samma typ av tankar i århundraden”
Erik Andersson, leg. psykolog och professor i klinisk psykologi vid Karolinska Institutet, har skrivit Förbjudna tankar – brus eller budskap? och svarar här på fyra frågor utifrån boken.
Hur kommer det sig att du började intressera dig för förbjudna tankar?
Som psykolog möter jag människor som plågas av tankar de aldrig skulle vilja förverkliga. En nybliven mamma som ser bilder av att skada sitt barn. En troende som plötsligt hädar Gud i sitt huvud. En person som tvivlar på den hon älskar. Det fascinerande är att nästan alla människor får sådana tankar någon gång (även jag emellanåt), men vissa börjar tro att tankarna avslöjar vem de egentligen är. Den frågan har följt mig genom många år som kliniker och forskare och blev till slut startpunkten för den här boken.
Hur kan jag i min profession närma mig frågan med de jag möter? Finns det något jag bör undvika?
Det viktigaste är ofta att våga fråga. Många berättar aldrig om sina mest skrämmande tankar eftersom de är rädda för att bli missförstådda eller dömda. Om vi möter dem med nyfikenhet snarare än rädsla blir det möjligt att förstå vad tankarna betyder för personen. Det man bör undvika är att tolka själva innehållet som ett mått på risk eller moral. Forskningen visar att det i stället är hur tankarna tolkas som avgör om de leder till lidande.
Vill du ge ett exempel från boken på hur vi har sett på tankar genom historien?
Det som fascinerade mig när jag började skriva var att människor har brottats med samma typ av tankar i århundraden. Teresa av Ávila beskrev hur nunnor på 1500-talet under bönen överrumplades av hädiska och sexuella tankar. Martin Luther skrev om djävulen som viskade förbannelser i hans huvud. Sigmund Freud såg senare samma fenomen som budskap från det omedvetna. I dag vet vi att sådana tankar är en normal del av människans psykologi. Det som förändrats genom historien är därför inte tankarna, utan hur vi har tolkat dem.
Vi står inför ett stundande riksdagsval. Hur kan den här typen av tankar präglas av vårt polariserade landskap?
I ett polariserat samhälle blir det lätt att börja övervaka även sina egna tankar. Många frågar sig inte längre bara om en tanke är sann eller falsk, utan vad den säger om dem som personer. Kan jag ens tänka så här och fortfarande vara en god människa? I boken beskriver jag hur samma psykologiska mekanism har återkommit genom historien; från religiös skuld till dagens identitet och politik. När tankar får bära alltför stor moralisk betydelse blir det svårare att tänka fritt.
Intervjun genomfördes i september 2026.
Förbjudna tankar – brus eller budskap?
I Förbjudna tankar undersöker psykologiprofessorn Erik Andersson varför vissa tankar kan få så stor makt över oss. Med exempel från vardagen, psykiatrin, religionen och idéhistorien visar han hur människor i alla tider har brottats med förbjudna, påträngande och skamfyllda tankar.