Tre snabba om beteendeanalys

Hur förhåller sig diagnos och beteendeanalys till varandra?
Intressant och viktig fråga! Vi måste minnas att psykiatrisk diagnostik i princip är symtombeskrivningar. Ur ett inlärningsteoretiskt perspektiv kan dessa symtom förstås som beteenden och de går således att analysera med beteendeanalys. Tänk till exempel på diagnosen adhd, där symtomen ”vägrar utföra skoluppgifter […], ”lämnar sin plats i klassrummet […]” eller ”springer omkring i korridorerna” är utmärkta beteenden att förstå med hjälp av beteendeanalys. En diagnos ”finns” i en kontext, och beteendeanalysen hjälper oss att förstå kontextens betydelse för diagnoskriterierna.

Hur vet man att man har tillräckligt mycket information? Blir man nånsin klar med analysen?
Haha, nej det finns alltid mer att hämta! Man kan absolut, ganska smidigt, bli ”klar” såtillvida att man har nog information för att utforma interventioner. Men samtidigt är beteendeanalys ett pågående arbete som aldrig blir färdigt eller fullständigt. Faktum är att beteendeanalys kan betraktas som ett helt nytt sätt att förstå världen. Den kan användas i alla sammanhang där människor finns, absolut inte enbart i syfte att behandla psykologiska problem.

Har ni någon favoritfråga när ni gör en beteendeanalys?
Sofia: Jag vill alltid prata om beteenden. ”Vad gör du då?”, ”hur ser det ut”, ”visa mig!” – jag söker efter att komma klienten och klientens kontext så nära som möjligt och skulle helst följa med klienter i deras vardag för att kunna observera och analysera. Det är också magin med beteendeanalys och kbt, tycker jag, när klienten och terapeuten tillsammans gör och inte bara pratar om att göra.

Intervjun genomfördes i april 2025.