Kurage

Vad gör man med fem miljoner kronor? Den amerikanska författaren Jacqueline Woodson tilldelades ALMA-priset och har använt prispengarna till att bygga ett konstnärsresidens för ”artists of color” i New York. Hennes engagemang i frågor om rasism, klass och sexuell identitet är en röd tråd genom hennes liv och författarskap. Hur håller hon modet uppe i Trumps USA? Om vikten av hopp och att hitta glädjen i arbetet.

”Det är inte längre bara totalitära regimer som inskränker yttrandefriheten”, säger Elnaz Baghlanian på Svenska PEN. ”Det sker även i demokratier, och utvecklingen går snabbt.” PEN arbetar över hela världen för yttrandefrihet, med opinionsbildning, utbildning och med att sätta ljuset på fall där författare hotas, trakasseras och frihetsberövas för vad de skrivit. Hur ser arbetet ut i praktiken? Vad sker just nu i Sverige och vad är det vi ska vara uppmärksamma på?

Har vi blivit obildade? Folkbildning är inte längre en svensk paradgren, istället är kunskap och specialiserad utbildning politikens prioritet. Men vad händer med ett samhälle som överger tanken om bildning, som i en klassisk definition är det som ska hjälpa en människa att bli fri? Sverker Sörlin menar i den nya boken Till bildningens försvar att någonting väsentligt gått förlorat i vår förståelse och måste återtas - och det är bråttom.

Tjejerna i Rosengård har inte samma tillgång till fritidsaktiviteter som killarna. Det arbetar Tjejer i förening för att förändra. Man söker upp tjejer i skolorna, visar på vägar in i föreningslivet och utbildar i jämställdhet. Och man möter motstånd. ”Man blir så arg”, säger Tjejer i förenings Mirlinda Abazaj, ”när kvinnor är emot sina egna rättigheter.” Om det tröga arbetet med att förändra attityder – och glädjen när man lyckas.

Varför blir människor nazister? Varför är det nästan bara män som blir det? Och vad krävs för att någon ska lämna rörelsen? Christer Mattsson har mångårig erfarenhet av att arbeta med denna avskydda grupp i samhället - som lärare, socialarbetare och forskare. ”En demokrati är bara en demokrati om vi kan rehabilitera människor”, säger han och förespråkar ”empatisk nyfikenhet” i mötet med nazister. Men hur orkar han med hatet?

2015 söker 35 000 ensamkommande barn asyl i Sverige, de flesta av dem afghanska pojkar. Det är en turbulent tid i svenskt samhällsliv. I glappet mellan politiska beslut och verklighet träder vanliga människor in och axlar det ansvar som samhället inte tar för barnen. Många av dem har aldrig tidigare engagerat sig i något. Thord Eriksson har skrivit en bok om de som stod kvar. Vad hände, vad har det har kostat och hur togs det starka medborgerliga engagemanget emot av politiken.

Natur & Kulturs debattbokspris 2019 tilldelas Vargattacken, om incidenten på Kolmården 2012 då en vargskötare miste livet. Lars Berge tecknar bilden av en arbetsplats som gradvis börjar se på vargen som någonting annat än ett rovdjur - ett djur som kan domesticeras, tämjas och existera i harmoni med människan. Resultatet av denna idealisering blir katastrofalt. Samtal från prisutdelningen i Almedalen med Lars Berge, Helena Granström och Staffan Widstrand. Moderator: Andreas Ekström

Ortens bästa poet har på några år utvecklats från lokal poetry slam till en rikstäckande tävling i poesi. På deras scen formulerar våra unga från orten sin verklighet och sina drömmar – röster som sällan hörs. ”Om du ger en ungdom från såna här områden en mikrofon och chans att uttrycka sig så kommer det att komma sprängkraft”, säger Saman Sokhanran från Förenade förorter, som står bakom tävlingen. ”Det kan komma politisk sprängkraft, men lika gärna en kärleksförklaring.”

Filosofin strukturerar tänkandet. ”Jag tyckte det var befriande att få de här redskapen när jag kom till filosofin för trettio år sen”, säger professorn i teoretisk filosofi Åsa Wikforss, som är mottagare av Natur & Kulturs populärvetenskapliga pris 2019. Som mänsklighet har vi mer kunskap än någonsin. Samtidigt utmanas kunskapen som aldrig förr. Kunskapsresistens är ett demokratiskt problem och Wikforss leder ett nytt forskningsprogram som ska hjälpa oss att förstå det.

Förra året dog 45 personer i skjutningar i Sverige, många av dem unga människor. ”Vi varnade för den här utvecklingen redan 2010-11”, säger Ulf Stenberg, konstnärlig ledare för Teater Fryshuset tillsammans med Emil Rosén Adsten. De arbetar med unga män och gör teater ”för folk som hatar teater”. Om teatern som ett verktyg för social förändring, verkligheten och berättelserna om den. ”Om vi kan få en av de här killarna att ändra sitt liv, då har vi lyckats."