Din webbläsare (Internet Explorer) är föråldrad. Uppdatera webbläsaren för en bättre och säkrare upplevelse.

Vanliga frågor om att undervisa med Singma

Har du någon fråga som inte finns med  här på sidan - skicka ett mejl till oss så ser vi till att besvara den och lägga upp den här!

Frågor och svar om att undervisa med Singma

Så här svarar Pia Agardh och Josefine Rejler, författare till Singma matematik och fortbildare i Singaporemodellen.

Hur får man eleverna att prata med varandra och vara aktiva?

  • Låt eleverna använda konkret material. Om de praktiskt får göra, då är det lättare att berätta och beskriva vad och hur man gjort. Säg till eleverna ”berätta vad du gjort”, så har de något att berätta om och att visa.

  • Var noga med att använda EPA modellen (Eget, Par, Alla) i den utforskande delen av lektionen. Genom att låta eleverna först få tid att förbereda sig och tänka själva innan de pratar med varandra, så får de hjälp att sedan ha något att berätta och visa för en klasskamrat, de har något ”att prata om”. Var noga med att det är tyst när de tänker själva, så de kan fokusera på att tänka på uppgiften och försöka lösa den på sitt sätt. Låter man eleverna direkt börja prata och samarbeta är det ofta bara en av elevernas idéer som kommer fram. Om eleverna istället har fått förbereda sig själva, så är de mer måna om att få visa och berätta om sin idé. Samtalet blir bättre.

  • Var tydlig med hur ett samtal går till och varför det är bra att berätta för någon annan hur man tänkt. Beskriv att när de pratar med varandra så börjar en av eleverna att förklara och visa hur hen har tänkt och den andre lyssnar. Byt sedan. Uppmärksamma eleverna på vad som händer när vi förklarar och visar för någon annan hur vi tänkt - att vi själva förstår bättre. Förklara också på samma sätt varför vi ska lyssna på varandra - när vi lyssnar på någon annan så får vi nya idéer.

  • Variera lär-paren, så eleverna får olika personer att samtala med. Se till att eleverna som pratar har ett bra samarbete. Det kan ibland underlätta att det inte bara är två elever utan tre elever som samarbetar för att det ska bli bättre samtal.

  • När du som lärare tagit tillbaka ordet och ni ska samtala i hela klassen, så ställ kortare frågor för att få alla att prata med varandra exempelvis; ”Vad står den här 3:an för då? Prata med varandra” eller ”Någon svarar 14 och några andra säger 15. Prata med varandra hur de olika personerna kan ha tänkt” eller ”Varför ska vi dela blocket i 4 lika stora delar? Berätta för den som sitter bredvid”. Det är bra med korta samtal med en tydlig fråga.
  • Låt eleverna använda konkret material. Om de praktiskt får göra, då är det lättare att berätta och beskriva vad och hur man gjort. Säg till eleverna ”berätta vad du gjort”, så har de något att berätta om och att visa.

  • Var noga med att använda EPA modellen (Eget, Par, Alla) i den utforskande delen av lektionen. Genom att låta eleverna först få tid att förbereda sig och tänka själva innan de pratar med varandra, så får de hjälp att sedan ha något att berätta och visa för en klasskamrat, de har något ”att prata om”. Var noga med att det är tyst när de tänker själva, så de kan fokusera på att tänka på uppgiften och försöka lösa den på sitt sätt. Låter man eleverna direkt börja prata och samarbeta är det ofta bara en av elevernas idéer som kommer fram. Om eleverna istället har fått förbereda sig själva, så är de mer måna om att få visa och berätta om sin idé. Samtalet blir bättre.

  • Var tydlig med hur ett samtal går till och varför det är bra att berätta för någon annan hur man tänkt. Beskriv att när de pratar med varandra så börjar en av eleverna att förklara och visa hur hen har tänkt och den andre lyssnar. Byt sedan. Uppmärksamma eleverna på vad som händer när vi förklarar och visar för någon annan hur vi tänkt - att vi själva förstår bättre. Förklara också på samma sätt varför vi ska lyssna på varandra - när vi lyssnar på någon annan så får vi nya idéer.

  • Variera lär-paren, så eleverna får olika personer att samtala med. Se till att eleverna som pratar har ett bra samarbete. Det kan ibland underlätta att det inte bara är två elever utan tre elever som samarbetar för att det ska bli bättre samtal.

  • När du som lärare tagit tillbaka ordet och ni ska samtala i hela klassen, så ställ kortare frågor för att få alla att prata med varandra exempelvis; ”Vad står den här 3:an för då? Prata med varandra” eller ”Någon svarar 14 och några andra säger 15. Prata med varandra hur de olika personerna kan ha tänkt” eller ”Varför ska vi dela blocket i 4 lika stora delar? Berätta för den som sitter bredvid”. Det är bra med korta samtal med en tydlig fråga.

Hur får man eleverna att lyssna på varandra och intressera sig för andras tankar?

  • Förklara varför det är bra att lyssna på någon annan. Be eleverna komma med förslag på varför det är bra och vad som kan hända när man lyssnar på andra. Uppmärksamma att när vi lyssnar på andra så får vi nya idéer och metoder som vi själva inte tänkt på. På så sätt utvecklas vi och lär oss.

  • Låt samtalet bölja runt i klassrummet bland eleverna, där du som lärare ger ordet vidare till en annan elev (utan att eleven räckt upp handen). Det får alla elever att vara alerta och lyssna på varandra. Exempelvis om en elev föreslår något eller börjar berätta om sin idé eller metod, så bolla över ordet till någon annan som får fortsätta berätta hur hen tror att klasskamraten tänkt. För eleven som kommer med förslaget är ofta idén solklar, men kanske inte för alla andra. Eleven kanske säger ”Jag delade upp talet 51 i 30 och 21.” Då kan du som lärare fråga ”Varför tror du att hen delade upp talet i 30 och 21? Kan man göra det? Håller du med om det? Hur tror du hen har tänkt?” och skicka frågan vidare till flera elever.
  • Förklara varför det är bra att lyssna på någon annan. Be eleverna komma med förslag på varför det är bra och vad som kan hända när man lyssnar på andra. Uppmärksamma att när vi lyssnar på andra så får vi nya idéer och metoder som vi själva inte tänkt på. På så sätt utvecklas vi och lär oss.

  • Låt samtalet bölja runt i klassrummet bland eleverna, där du som lärare ger ordet vidare till en annan elev (utan att eleven räckt upp handen). Det får alla elever att vara alerta och lyssna på varandra. Exempelvis om en elev föreslår något eller börjar berätta om sin idé eller metod, så bolla över ordet till någon annan som får fortsätta berätta hur hen tror att klasskamraten tänkt. För eleven som kommer med förslaget är ofta idén solklar, men kanske inte för alla andra. Eleven kanske säger ”Jag delade upp talet 51 i 30 och 21.” Då kan du som lärare fråga ”Varför tror du att hen delade upp talet i 30 och 21? Kan man göra det? Håller du med om det? Hur tror du hen har tänkt?” och skicka frågan vidare till flera elever.

Hur gör jag med elever som bara leker med det konkreta materialet?

Att använda konkret material är mycket viktigt. När eleverna utforskar praktiskt så får de möjlighet till djupare förståelse av ett matematiskt område. Det konkreta materialet hjälper eleverna att synliggöra och förklara sina tankar och idéer. Det är också en viktig pusselbit i att få till ett bra samtal både mellan elever och med hela klassen.

Visst kan det bli ibland lite stök och ljud av det konkreta materialet, men fortsätt att använda det! Ett tips är att lägga materialet åt sidan när eleverna utforskat klart. Säg att tiden är ute, precis som i matlagningsprogram på TV ”händerna från köken” så kan vi säga ”händerna från materialet” när det är dags att börja samtala om deras lösningar. Håll tempot, så de inte börjar bygga och leka. Lek och bygg vid andra tillfällen.

Att använda konkret material är mycket viktigt. När eleverna utforskar praktiskt så får de möjlighet till djupare förståelse av ett matematiskt område. Det konkreta materialet hjälper eleverna att synliggöra och förklara sina tankar och idéer. Det är också en viktig pusselbit i att få till ett bra samtal både mellan elever och med hela klassen.

Visst kan det bli ibland lite stök och ljud av det konkreta materialet, men fortsätt att använda det! Ett tips är att lägga materialet åt sidan när eleverna utforskat klart. Säg att tiden är ute, precis som i matlagningsprogram på TV ”händerna från köken” så kan vi säga ”händerna från materialet” när det är dags att börja samtala om deras lösningar. Håll tempot, så de inte börjar bygga och leka. Lek och bygg vid andra tillfällen.

Jag har svårt att hinna med alla tre lektionsdelar, hur ska jag göra?

Lektionens tre delar (Vi utforskar och lär, Vi övar och Jag övar) återkommer i varje lektion och vissa upplever att det är svårt att få tiden att räcka till. Några saker att tänka på:

  • Hålla koll på klockan och se till att hålla tempo i de olika momenten. Detta gäller särskilt under starten, när ni utforskar och resonerar om startuppgiften tillsammans, då tiden lätt rinner iväg. Ibland kan du som lärare behöva bryta och säga att ”tiden är ute” och det är dags att gå vidare till nästa moment.

  • Ha tydliga rutiner som eleverna känner igen och att förbereda konkret material mm innan lektionen för att minska ställtider och onödiga tidstjuvar. Använd lektionsguiden i lärarhandledningen i din planering. Där finns bland annat lektionens mål, vilka begrepp som är i fokus och vilket konkret material som ska användas specificerat för varje lektion.

  • Försöka ordna så att ni har 60 minuters lektioner. Det är så klart svårare att hinna om lektionen endast är 40–45 minuter lång. Går det inte att lösa, så se till att lägga in extra tid för det sista momentet (den egna färdighetsträningen) vid ett senare tillfälle, innan ni startar med nästa lektion.

Lektionens tre delar (Vi utforskar och lär, Vi övar och Jag övar) återkommer i varje lektion och vissa upplever att det är svårt att få tiden att räcka till. Några saker att tänka på:

  • Hålla koll på klockan och se till att hålla tempo i de olika momenten. Detta gäller särskilt under starten, när ni utforskar och resonerar om startuppgiften tillsammans, då tiden lätt rinner iväg. Ibland kan du som lärare behöva bryta och säga att ”tiden är ute” och det är dags att gå vidare till nästa moment.

  • Ha tydliga rutiner som eleverna känner igen och att förbereda konkret material mm innan lektionen för att minska ställtider och onödiga tidstjuvar. Använd lektionsguiden i lärarhandledningen i din planering. Där finns bland annat lektionens mål, vilka begrepp som är i fokus och vilket konkret material som ska användas specificerat för varje lektion.

  • Försöka ordna så att ni har 60 minuters lektioner. Det är så klart svårare att hinna om lektionen endast är 40–45 minuter lång. Går det inte att lösa, så se till att lägga in extra tid för det sista momentet (den egna färdighetsträningen) vid ett senare tillfälle, innan ni startar med nästa lektion.

Hur ska man arbeta med Singmas lärobok?

Läroboken är en gemensamma samtals-, resonemangs- och läsebok i matematik. Här finns text och bilder som förtydligar matematiska samband och barnen i boken förklarar sina metoder och ställer frågor som uppmuntrar till resonemang och reflektion. Lite tips på hur du använder den:

  • Se till att läroboken är stängd vid lektionsstarten när ni utforskar tillsammans och använd bilden på startuppgiften som finns på lärarwebben samt det konkreta materialet som rekommenderas för lektionen. När ni har utforskat, delat lösningar med varandra och dokumenterat startuppgiften på tavlan så är det dags att öppna läroboken och titta hur ”kompisarna i boken” har gjort (under rubriken ”Vi lär). Syftet är att ge eleverna ytterligare en möjlighet att reflektera över startuppgiften, att se hur andra har löst uppgiften och att jämföra med det som ni har diskuterat. Ställ frågor som ”Hur har barnen boken löst uppgiften? Gjorde vi på samma sätt? Har de använt någon metod som vi inte har använt?”

Forskning visar att elevernas förståelse ökar och fördjupas om de får möjlighet att reflektera över sina lösningar, se goda exempel och sätta sig in i andras metoder och tankar.

  • Låt eleverna arbeta i par och ha tillgång till konkret material när de arbetar med nästa moment i läroboken. Det som kallas Vi övar, där eleverna övar gemensamt på ett par snarlika uppgifter. Fokus är på samtal och resonemang och eleverna skriver därför inte i läroboken, men de kan förstås göra noteringar vid sidan om i ett mattehäfte eller på en mini-whiteboard. Syftet med detta moment är att eleverna ska få pröva att lösa ett par uppgifter som kopplar till innehållet i startuppgiften och samtidigt ha stöd av varandra genom de samarbetar och resonerar om sina tillvägagångssätt. Avsluta detta moment med att samtala i helklass om uppgifterna, ställ frågor för att uppmärksamma viktiga metoder eller samband och låt flera elever beskriva sina lösningar.

Lärobokens utformning och upplägg stöds av forskning på många olika sätt. Uppgifterna är noggrant utprövande genom mängder av lektionsstudier. Lösningar presenteras med text och bilder som hjälper eleverna att visualisera och skapa inre bilder. Det kooperativa lärandet i form av samtal, resonemang och samarbete ger eleverna möjlighet till en djupare förståelse.

Läroboken är en gemensamma samtals-, resonemangs- och läsebok i matematik. Här finns text och bilder som förtydligar matematiska samband och barnen i boken förklarar sina metoder och ställer frågor som uppmuntrar till resonemang och reflektion. Lite tips på hur du använder den:

  • Se till att läroboken är stängd vid lektionsstarten när ni utforskar tillsammans och använd bilden på startuppgiften som finns på lärarwebben samt det konkreta materialet som rekommenderas för lektionen. När ni har utforskat, delat lösningar med varandra och dokumenterat startuppgiften på tavlan så är det dags att öppna läroboken och titta hur ”kompisarna i boken” har gjort (under rubriken ”Vi lär). Syftet är att ge eleverna ytterligare en möjlighet att reflektera över startuppgiften, att se hur andra har löst uppgiften och att jämföra med det som ni har diskuterat. Ställ frågor som ”Hur har barnen boken löst uppgiften? Gjorde vi på samma sätt? Har de använt någon metod som vi inte har använt?”

Forskning visar att elevernas förståelse ökar och fördjupas om de får möjlighet att reflektera över sina lösningar, se goda exempel och sätta sig in i andras metoder och tankar.

  • Låt eleverna arbeta i par och ha tillgång till konkret material när de arbetar med nästa moment i läroboken. Det som kallas Vi övar, där eleverna övar gemensamt på ett par snarlika uppgifter. Fokus är på samtal och resonemang och eleverna skriver därför inte i läroboken, men de kan förstås göra noteringar vid sidan om i ett mattehäfte eller på en mini-whiteboard. Syftet med detta moment är att eleverna ska få pröva att lösa ett par uppgifter som kopplar till innehållet i startuppgiften och samtidigt ha stöd av varandra genom de samarbetar och resonerar om sina tillvägagångssätt. Avsluta detta moment med att samtala i helklass om uppgifterna, ställ frågor för att uppmärksamma viktiga metoder eller samband och låt flera elever beskriva sina lösningar.

Lärobokens utformning och upplägg stöds av forskning på många olika sätt. Uppgifterna är noggrant utprövande genom mängder av lektionsstudier. Lösningar presenteras med text och bilder som hjälper eleverna att visualisera och skapa inre bilder. Det kooperativa lärandet i form av samtal, resonemang och samarbete ger eleverna möjlighet till en djupare förståelse.

Hur individanpassar jag undervisningen när alla elever ska jobba samlat?

Det här är en nyckelfråga som vi brukar fördjupa oss i under våra utbildningar. Att vi arbetar inkluderande med samma uppgifter och moment i hela klassen är en av hörnpelarna i Singaporemodellen. Eftersom vi jobbar samlat behöver vi tänka lite extra på hur vi individanpassar för eleverna, så att varje elev får det stöd eller den extra utmaning hen behöver. Det viktiga är att anpassningarna är kopplade till den lektion och det matematiska område hela klassen arbetar med. Vi skriver mycket om det här i lärarhandledningen och ger råd inför varje lektion. Så ett generellt tips är att lägga tid på att läsa och förbereda både för extra stöd och extra utmaning i din lektionsplanering.

Lite kort om extra stöd:

Singaporemodellen är utformad för att ge alla elever ett omfattande stöd för sitt lärande. Åtgärder som vi lärare eller speciallärare brukar sätta in som extra anpassningar för elever med svårigheter i matematik finns redan inbakade i modellen. Eller som en speciallärare sa:

” Med Singaporemodellen blir specialpedagogiken integrerad i själva undervisningen och kommer alla elever till del.”

Modellen bygger på att ett arbetssätt där konkret material, bilder, samtal och resonemang är ett naturligt inslag i varje lektion. Mycket extra stöd är som sagt inbakat i modellen, men ibland behövs ännu mer. Det bästa rådet vi kan ge är att ge ännu mer av det vi just beskrivit och att ge eleverna mer tid. När eleverna arbetar individuellt med egen färdighetsträning kan du som lärare passa på att hjälpa elever enskilt. Ställ stödfrågor, låt dem fortsätta att använda det konkreta materialet, fortsätt att pröva, prata och visa. I lärarhandledningen uppmärksammas svårigheter och missuppfattningar och du får tips på hur du kan göra anpassningar och ge extra stöd utifrån just det som är i fokus under lektionen. Det finns även digitala övningsuppgifter som ger möjlighet för extra färdighetsträning på det som är lektionens fokus.

Lite kort om extra utmaningar:

En grundregel när det gäller extra utmaning i Singaporemodellen är att fördjupa istället för att låta eleven bara ”räkna vidare”. Eleverna behöver få möjlighet att fördjupa och berika sina kunskaper inom ett visst område. Det kan också handla om att stärka vissa matematiska förmågor som exempelvis förmågan att kommunicera och beskriva sina tankar och metoder, förmågan att tänka flexibelt och sätta sig in i andras tankar, eller förmågan att vara kreativ och komma på nya metoder och räknehändelser.

För att ge utmaningar som berikar och fördjupar lärandet så kan vi tipsa om tre generella strategier som går att använda till varje lektion, nämligen att låta eleverna: 

  • Sammanfatta lektionens innehåll och beskrivas för någon som inte varit med.
  • Hitta på en ny metod eller värdera olika metoder och beskriva vilken som är mest effektiv.
  • Hitta på en ny uppgift eller räknehändelse.

Mer information om dessa finns i lärarhandledningen. I elevernas övningsbok finns dessutom Kluringar och extra utmaningsuppgifter som eleverna kan arbeta med enskilt eller i par. 

Det här är en nyckelfråga som vi brukar fördjupa oss i under våra utbildningar. Att vi arbetar inkluderande med samma uppgifter och moment i hela klassen är en av hörnpelarna i Singaporemodellen. Eftersom vi jobbar samlat behöver vi tänka lite extra på hur vi individanpassar för eleverna, så att varje elev får det stöd eller den extra utmaning hen behöver. Det viktiga är att anpassningarna är kopplade till den lektion och det matematiska område hela klassen arbetar med. Vi skriver mycket om det här i lärarhandledningen och ger råd inför varje lektion. Så ett generellt tips är att lägga tid på att läsa och förbereda både för extra stöd och extra utmaning i din lektionsplanering.

Lite kort om extra stöd:

Singaporemodellen är utformad för att ge alla elever ett omfattande stöd för sitt lärande. Åtgärder som vi lärare eller speciallärare brukar sätta in som extra anpassningar för elever med svårigheter i matematik finns redan inbakade i modellen. Eller som en speciallärare sa:

” Med Singaporemodellen blir specialpedagogiken integrerad i själva undervisningen och kommer alla elever till del.”

Modellen bygger på att ett arbetssätt där konkret material, bilder, samtal och resonemang är ett naturligt inslag i varje lektion. Mycket extra stöd är som sagt inbakat i modellen, men ibland behövs ännu mer. Det bästa rådet vi kan ge är att ge ännu mer av det vi just beskrivit och att ge eleverna mer tid. När eleverna arbetar individuellt med egen färdighetsträning kan du som lärare passa på att hjälpa elever enskilt. Ställ stödfrågor, låt dem fortsätta att använda det konkreta materialet, fortsätt att pröva, prata och visa. I lärarhandledningen uppmärksammas svårigheter och missuppfattningar och du får tips på hur du kan göra anpassningar och ge extra stöd utifrån just det som är i fokus under lektionen. Det finns även digitala övningsuppgifter som ger möjlighet för extra färdighetsträning på det som är lektionens fokus.

Lite kort om extra utmaningar:

En grundregel när det gäller extra utmaning i Singaporemodellen är att fördjupa istället för att låta eleven bara ”räkna vidare”. Eleverna behöver få möjlighet att fördjupa och berika sina kunskaper inom ett visst område. Det kan också handla om att stärka vissa matematiska förmågor som exempelvis förmågan att kommunicera och beskriva sina tankar och metoder, förmågan att tänka flexibelt och sätta sig in i andras tankar, eller förmågan att vara kreativ och komma på nya metoder och räknehändelser.

För att ge utmaningar som berikar och fördjupar lärandet så kan vi tipsa om tre generella strategier som går att använda till varje lektion, nämligen att låta eleverna: 

  • Sammanfatta lektionens innehåll och beskrivas för någon som inte varit med.
  • Hitta på en ny metod eller värdera olika metoder och beskriva vilken som är mest effektiv.
  • Hitta på en ny uppgift eller räknehändelse.

Mer information om dessa finns i lärarhandledningen. I elevernas övningsbok finns dessutom Kluringar och extra utmaningsuppgifter som eleverna kan arbeta med enskilt eller i par. 

Hur vet jag att eleverna har förstått och lärt sig (när så mycket görs muntligt)?

  • Just eftersom det är så mycket muntligt under lektionerna så kan du som lärare lättare se om eleverna har förstått. När eleverna pratar och förklarar för varandra, så hör du hur eleven förklarar och du ser också vilken metod eleven använt för att lösa uppgiften. Detsamma gäller när du bollar över frågan till flera elever och inte bara till dem som vill berätta. När flera elever får förklara samma sak, så ger det många tillfällen under en lektion att se och höra vad eleverna har lärt sig.

  • När eleverna dokumenterar metoder och sammanfattar lektionen i en mattelogg, så får du som lärare en bild av de om de har förstått och om lektionens innehåll har landat.

  • Den egna färdighetsträningen i övningsboken i slutet av lektionen är också en hjälp i att se om eleverna lärt sig. Uppgifterna i övningsboken kan ses som en liten test på om de förstått lektionens innehåll.

  • Eftersom varje lektion har ett tydligt mål och fokus, så är det lättare att veta vad du som lärare ska lyssna eller fråga efter. När eleverna arbetar självständigt i slutet av lektionen kan du gå runt och stämma av och fråga eleverna för att se om de har förstått. Använd gärna frågorna i lärarhandledningen (Stöd för bedömning) som kopplar till lektionens mål. Ha frågorna i bakhuvudet som hjälp när du lyssnar på eleverna förklaringar och idéer.

  • I Singma finns också en kunskapslogg till varje kapitel. Det är en slags diagnos för att se om eleverna har förstått kapitlets innehåll, där eleverna får visa sina kunskaper både muntligt och skriftligt. I kunskapsloggen gör eleverna också en självskattning av hur det upplevde uppgifterna. Det ger en signal till dig som lärare om hur trygga de är sin kunskap. Det finns även prov, två per termin, som kan användas för att se om eleverna förstått innehållet i ett större område.

  • Och till sist, alla elever kan inte förstå allt samtidigt vid första tillfället när något presenteras. Det är därför som Singma och Singaporemodellen bygger innehållet utifrån spiralprincipen. Varje matematiskt område introduceras stegvis och byggs på systematiskt med en tydlig progression som gör att eleverna rör sig kunskapsmässigt framåt och uppåt likt en spiral. Samma område återkommer vid flera tillfällen, så eleverna får många tillfällen att lära sig.

 

 

 

 

  • Just eftersom det är så mycket muntligt under lektionerna så kan du som lärare lättare se om eleverna har förstått. När eleverna pratar och förklarar för varandra, så hör du hur eleven förklarar och du ser också vilken metod eleven använt för att lösa uppgiften. Detsamma gäller när du bollar över frågan till flera elever och inte bara till dem som vill berätta. När flera elever får förklara samma sak, så ger det många tillfällen under en lektion att se och höra vad eleverna har lärt sig.

  • När eleverna dokumenterar metoder och sammanfattar lektionen i en mattelogg, så får du som lärare en bild av de om de har förstått och om lektionens innehåll har landat.

  • Den egna färdighetsträningen i övningsboken i slutet av lektionen är också en hjälp i att se om eleverna lärt sig. Uppgifterna i övningsboken kan ses som en liten test på om de förstått lektionens innehåll.

  • Eftersom varje lektion har ett tydligt mål och fokus, så är det lättare att veta vad du som lärare ska lyssna eller fråga efter. När eleverna arbetar självständigt i slutet av lektionen kan du gå runt och stämma av och fråga eleverna för att se om de har förstått. Använd gärna frågorna i lärarhandledningen (Stöd för bedömning) som kopplar till lektionens mål. Ha frågorna i bakhuvudet som hjälp när du lyssnar på eleverna förklaringar och idéer.

  • I Singma finns också en kunskapslogg till varje kapitel. Det är en slags diagnos för att se om eleverna har förstått kapitlets innehåll, där eleverna får visa sina kunskaper både muntligt och skriftligt. I kunskapsloggen gör eleverna också en självskattning av hur det upplevde uppgifterna. Det ger en signal till dig som lärare om hur trygga de är sin kunskap. Det finns även prov, två per termin, som kan användas för att se om eleverna förstått innehållet i ett större område.

  • Och till sist, alla elever kan inte förstå allt samtidigt vid första tillfället när något presenteras. Det är därför som Singma och Singaporemodellen bygger innehållet utifrån spiralprincipen. Varje matematiskt område introduceras stegvis och byggs på systematiskt med en tydlig progression som gör att eleverna rör sig kunskapsmässigt framåt och uppåt likt en spiral. Samma område återkommer vid flera tillfällen, så eleverna får många tillfällen att lära sig.

 

 

 

 

Frågor och svar om att undervisa med Singma

Så här svarar Ditte Lind, lärare på Wasaskolan i Södertälje.

Kan man hoppa över startuppgiften, för några är den för lätt och för andra för svår?

Nej! Startuppgiften är det centrala i hela lektionen, vi löser på många olika sätt för att lära oss nya saker och befästa kunskaperna. Det är viktigt att alla är med på startuppgiften och att det finns tillgång till konkret material så eleverna får lösa den på det sätt som passar bäst.

Försök att låta eleverna tänka på egen hand, i den mån det går, så du inte påverkar deras lösningar. Det är viktigt att de får upptäcka hur matematiken hänger ihop och det är viktigt att du som lärare ser vilka missuppfattningar som finns i klassen. Om du hjälper dem och stöttar och vägleder för mycket kommer du få en inaktiv klass som väntar på att du berättar hur de gör och de får inte förståelsen. Jag föreslår alltså att alla elever är med, hur starka eller svaga de än må vara.

Nej! Startuppgiften är det centrala i hela lektionen, vi löser på många olika sätt för att lära oss nya saker och befästa kunskaperna. Det är viktigt att alla är med på startuppgiften och att det finns tillgång till konkret material så eleverna får lösa den på det sätt som passar bäst.

Försök att låta eleverna tänka på egen hand, i den mån det går, så du inte påverkar deras lösningar. Det är viktigt att de får upptäcka hur matematiken hänger ihop och det är viktigt att du som lärare ser vilka missuppfattningar som finns i klassen. Om du hjälper dem och stöttar och vägleder för mycket kommer du få en inaktiv klass som väntar på att du berättar hur de gör och de får inte förståelsen. Jag föreslår alltså att alla elever är med, hur starka eller svaga de än må vara.

Min klass tycker att det tar för lång tid innan de får arbeta i övningsboken. Vad gör jag för fel?

Se till att den gemensamma genomgången inte blir för lång. Det är viktigt att ni pratar om innehållet i läroboken men inte upp för många alternativ. Eleverna måste orka lyssna. Varva gärna genom att de får prata med grannen korta stunder, i ca 30 s. Var noga med att du inte berättar hur man ska göra. Låt i stället läroboken göra det jobbet.

Det är även en bra förberedelse för högre årskurser om de lär sig läsa när de undrar saker i stället för att direkt vända sig till läraren. De ska vara aktiva och jobba hela lektionen även när de inte arbetar i övningsboken. Ha fokus på lärandet i stället för görandet.

Se till att den gemensamma genomgången inte blir för lång. Det är viktigt att ni pratar om innehållet i läroboken men inte upp för många alternativ. Eleverna måste orka lyssna. Varva gärna genom att de får prata med grannen korta stunder, i ca 30 s. Var noga med att du inte berättar hur man ska göra. Låt i stället läroboken göra det jobbet.

Det är även en bra förberedelse för högre årskurser om de lär sig läsa när de undrar saker i stället för att direkt vända sig till läraren. De ska vara aktiva och jobba hela lektionen även när de inte arbetar i övningsboken. Ha fokus på lärandet i stället för görandet.

Det är för lite uppgifter i övningsboken, och ibland för svåra. Varför är det ingen färdighetsträning?

Vi har övningsboken för att eleverna ska pröva sina nya kunskaper ensamma. De har redan löst samma eller liknande problem i grupp och i par så de ska vara redo. Det man har förstått och kan behöver inte tragglas in. Vi arbetar med förståelse i stället för utantillinlärning av svar och metoder.

Läromedlet är uppbyggt på Bruners spiralprincip och allt kommer igen. Kanske redan i nästa kapitel, annars nästa år. Låt eleverna gå tillbaka efter några lektioner och se om de kan då i stället. Det gör att de får förståelse för sitt lärande och inte blir lika nervösa och hämmade nästa gång det känns trögt. De vet att det kommer lossna.

Alla elever kommer kanske inte göra alla uppgifter i övningsboken just nu. Var noga med att låta alla försöka, men få inte panik om de inte klarar alla uppgifter.

Vi har övningsboken för att eleverna ska pröva sina nya kunskaper ensamma. De har redan löst samma eller liknande problem i grupp och i par så de ska vara redo. Det man har förstått och kan behöver inte tragglas in. Vi arbetar med förståelse i stället för utantillinlärning av svar och metoder.

Läromedlet är uppbyggt på Bruners spiralprincip och allt kommer igen. Kanske redan i nästa kapitel, annars nästa år. Låt eleverna gå tillbaka efter några lektioner och se om de kan då i stället. Det gör att de får förståelse för sitt lärande och inte blir lika nervösa och hämmade nästa gång det känns trögt. De vet att det kommer lossna.

Alla elever kommer kanske inte göra alla uppgifter i övningsboken just nu. Var noga med att låta alla försöka, men få inte panik om de inte klarar alla uppgifter.

Varför gör eleverna övningar i Läroboken utan att skriva?

Det finns en poäng i varför eleverna inte skriver i boken. De lär sig att visualisera, se uträkningen de gör i huvudet. Men be dem skriva på ett löst papper bredvid om det passar. Beroende på övning så kan de behöva det. Det är viktigt att de får pröva sina nya kunskaper i par och diskutera lite till innan de lämnas ensamma i övningsboken. Det gör att de också vet hur övningarna i övningsboken går till.

 

Det finns en poäng i varför eleverna inte skriver i boken. De lär sig att visualisera, se uträkningen de gör i huvudet. Men be dem skriva på ett löst papper bredvid om det passar. Beroende på övning så kan de behöva det. Det är viktigt att de får pröva sina nya kunskaper i par och diskutera lite till innan de lämnas ensamma i övningsboken. Det gör att de också vet hur övningarna i övningsboken går till.

 

Hur kan en lektionsplanering se ut?

1. Jag börjar med att titta på kapitlet och hur kunskapsloggen ser ut. Vad är lärande-målen för kapitlet helt enkelt. 

2. När jag sedan ska planera enskilda lektioner så börjar jag med att titta igenom vad lärarhandledningen säger att målet för lektionen är. 

3.Jag tittar på startuppgiften och ser vad jag behöver för konkret material och förbereder för det. 

4. Jag funderar på hur jag ska presentera startuppgiften. Ska jag använda mig av den digitala bilden? Ska jag rita på tavlan? Ska jag hålla i något konkret material som jag vill att de använder. 

5. Jag tittar om läroboken har någon följduppgift till startuppgiften som jag vill att de gör innan vi öppnar och tittar i Läroboken. Finns det missuppfattningar som eleverna kan hamna i? I lärarhandledningen finns det ofta förslag på vad som kan vara svårt och hur man stöttar eleverna.

6. Jag planerar min tavla. Vad ska jag skriva och var? Är det uppgifter i övningsboken som jag kommer behöva förklara? Kan jag modellera dem i genomgången för att undvika att eleverna stöter på problem när de ska jobba på egen hand?

7. Jag bestämmer vilken uppgift eleverna ska få i loggboken. I lärarhandledningen för åk 4-6 finns förslag på uppgifter till varje lektion.

8. Jag har alltid förberett några bra frågor som jag ska ställa. Ibland tar jag hjälp av lärarhandledningen där det finns förslag på bra frågor.

9. I början innan jag hade kommit in i att arbeta med Singma det skrev jag upp klockslag för när jag skulle byta aktivitet så jag inte fastnade någonstans. Nu kan jag vara mer flexibel.

1. Jag börjar med att titta på kapitlet och hur kunskapsloggen ser ut. Vad är lärande-målen för kapitlet helt enkelt. 

2. När jag sedan ska planera enskilda lektioner så börjar jag med att titta igenom vad lärarhandledningen säger att målet för lektionen är. 

3.Jag tittar på startuppgiften och ser vad jag behöver för konkret material och förbereder för det. 

4. Jag funderar på hur jag ska presentera startuppgiften. Ska jag använda mig av den digitala bilden? Ska jag rita på tavlan? Ska jag hålla i något konkret material som jag vill att de använder. 

5. Jag tittar om läroboken har någon följduppgift till startuppgiften som jag vill att de gör innan vi öppnar och tittar i Läroboken. Finns det missuppfattningar som eleverna kan hamna i? I lärarhandledningen finns det ofta förslag på vad som kan vara svårt och hur man stöttar eleverna.

6. Jag planerar min tavla. Vad ska jag skriva och var? Är det uppgifter i övningsboken som jag kommer behöva förklara? Kan jag modellera dem i genomgången för att undvika att eleverna stöter på problem när de ska jobba på egen hand?

7. Jag bestämmer vilken uppgift eleverna ska få i loggboken. I lärarhandledningen för åk 4-6 finns förslag på uppgifter till varje lektion.

8. Jag har alltid förberett några bra frågor som jag ska ställa. Ibland tar jag hjälp av lärarhandledningen där det finns förslag på bra frågor.

9. I början innan jag hade kommit in i att arbeta med Singma det skrev jag upp klockslag för när jag skulle byta aktivitet så jag inte fastnade någonstans. Nu kan jag vara mer flexibel.

Frågor och svar om att undervisa med Singma

Så här svarar Marlene, lärare på Lyrfågelskolan i Trollhättan.

Hur planerar du för en lyckad Singmalektion?

Först måste du som pedagog ha skapat ett klimat i klassrummet där det är högt i tak. Eleverna måste våga prata. Jag vill verkligen understryka vikten av detta. Ju öppnare eleverna är mot varandra desto bättre förutsättningar har du att lyckas. Det är också viktigt att du vet vad lektionen går ut på. Vad är syftet och vad vill du att eleverna ska fått möjlighet att upptäcka? Sväva inte i väg under lektionen utan håll dig till innehållet i kapitlet. Var inte rädd för att dröja dig kvar vid ett kapitel om du upplever att eleverna inte är med på banan. Men eftersom det är en spiralformad inlärning återkommer ni till området och då finns det också möjlighet att plocka upp de elever som skulle behöva mer tid.

När ni genomför startuppgiften är det viktigt att tänka på att du som pedagog måste ta ett kliv bakåt. Låt barnen upptäcka. Som pedagog kan det vara väldigt svårt att se på när man uppfattar det som att eleverna misslyckas. Men det som i själva verket sker är att de utforskar. Låt startuppgiften ta 8–10 min. Låt barnen själva utan inblandning pröva sig fram och hitta en lösning. När eleverna ska redogöra för sina metoder är att man lätt fokuserar på svaret. ”Vad blev svaret?” I stället för: ”Nu ska vi se hur många olika sätt vi kunde räkna ut detta på”. Ett tips kan vara att du som pedagog säger svaret först. Då lär sig eleverna ganska snart att svaret inte är det viktigaste utan hur gjorde jag för att få fram svaret.

Först måste du som pedagog ha skapat ett klimat i klassrummet där det är högt i tak. Eleverna måste våga prata. Jag vill verkligen understryka vikten av detta. Ju öppnare eleverna är mot varandra desto bättre förutsättningar har du att lyckas. Det är också viktigt att du vet vad lektionen går ut på. Vad är syftet och vad vill du att eleverna ska fått möjlighet att upptäcka? Sväva inte i väg under lektionen utan håll dig till innehållet i kapitlet. Var inte rädd för att dröja dig kvar vid ett kapitel om du upplever att eleverna inte är med på banan. Men eftersom det är en spiralformad inlärning återkommer ni till området och då finns det också möjlighet att plocka upp de elever som skulle behöva mer tid.

När ni genomför startuppgiften är det viktigt att tänka på att du som pedagog måste ta ett kliv bakåt. Låt barnen upptäcka. Som pedagog kan det vara väldigt svårt att se på när man uppfattar det som att eleverna misslyckas. Men det som i själva verket sker är att de utforskar. Låt startuppgiften ta 8–10 min. Låt barnen själva utan inblandning pröva sig fram och hitta en lösning. När eleverna ska redogöra för sina metoder är att man lätt fokuserar på svaret. ”Vad blev svaret?” I stället för: ”Nu ska vi se hur många olika sätt vi kunde räkna ut detta på”. Ett tips kan vara att du som pedagog säger svaret först. Då lär sig eleverna ganska snart att svaret inte är det viktigaste utan hur gjorde jag för att få fram svaret.

Kan jag börja i trean? Eller måste man börja i ettan?

Jag som arbetar i årskurs fk-3 har prövat båda. Jag har börjat i årskurs 1 och i årskurs 3. Skillnaden blev att jag större delen av höstterminen i åk 3 fick lära eleverna ett nytt arbetssätt. Var det svårt? Nej, inte om du är engagerad och är sugen på att få med eleverna. Men resultaten på de nationella proven blev inte lika höga som när jag har börjat från årskurs 1.

Jag som arbetar i årskurs fk-3 har prövat båda. Jag har börjat i årskurs 1 och i årskurs 3. Skillnaden blev att jag större delen av höstterminen i åk 3 fick lära eleverna ett nytt arbetssätt. Var det svårt? Nej, inte om du är engagerad och är sugen på att få med eleverna. Men resultaten på de nationella proven blev inte lika höga som när jag har börjat från årskurs 1.

Jag får inte barnen att prata med varandra. Hur ska jag göra?

Att lära barnen samtala är en konst i sig. Det kan vara så att barnen helt enkelt inte vet hur de ska göra. Det är viktigt att erbjuda stödstrukturer till eleverna som de kan följa och viktigt att inte bara lämna ansvaret för att dialog sker enbart till eleverna.

Ett tips är att försöka kartlägga hur klassrumsdialogerna sker i klassen. Jag kan varmt rekommendera Klassrumsdialog i matematikundervisningen – matematiska samtal i helklass i grundskolan utgett av Skolforskningsinstitutet. Där finns konkreta tips som kan hjälpa dig som pedagog att få syn på vilka olika typer av samtal som sker mellan dina elever.

Att lära barnen samtala är en konst i sig. Det kan vara så att barnen helt enkelt inte vet hur de ska göra. Det är viktigt att erbjuda stödstrukturer till eleverna som de kan följa och viktigt att inte bara lämna ansvaret för att dialog sker enbart till eleverna.

Ett tips är att försöka kartlägga hur klassrumsdialogerna sker i klassen. Jag kan varmt rekommendera Klassrumsdialog i matematikundervisningen – matematiska samtal i helklass i grundskolan utgett av Skolforskningsinstitutet. Där finns konkreta tips som kan hjälpa dig som pedagog att få syn på vilka olika typer av samtal som sker mellan dina elever.

Jag jobbar redan konkret.

Detta är ett påstående jag får höra ibland. Men påståendet innehåller även en fråga som antyder ”Hur mycket mer konkret blir undervisningen med Singma egentligen?”. Det är en befogad fråga. Det konkreta materialet har en framträdande roll i undervisningen. CPA (konkret, visuell, abstrakt) är en grundsten i singaporemodellen och den kan inte plockas bort.

Min upplevelse och den feedback jag fått av många pedagoger är att man kanske inte har jobbat lika strukturerat med det konkreta materialet som man gör när man arbetar med Singma. Det konkreta materialet är med och ska användas av alla elever och inte bara de elever som behöver det som en särskild anpassning. Så min uppfattning är att de flesta pedagoger automatiskt ökar sin användning av det konkreta materialet när det används till alla uppgifter.

 

Detta är ett påstående jag får höra ibland. Men påståendet innehåller även en fråga som antyder ”Hur mycket mer konkret blir undervisningen med Singma egentligen?”. Det är en befogad fråga. Det konkreta materialet har en framträdande roll i undervisningen. CPA (konkret, visuell, abstrakt) är en grundsten i singaporemodellen och den kan inte plockas bort.

Min upplevelse och den feedback jag fått av många pedagoger är att man kanske inte har jobbat lika strukturerat med det konkreta materialet som man gör när man arbetar med Singma. Det konkreta materialet är med och ska användas av alla elever och inte bara de elever som behöver det som en särskild anpassning. Så min uppfattning är att de flesta pedagoger automatiskt ökar sin användning av det konkreta materialet när det används till alla uppgifter.

 

När ser vi resultat? Kommer eleverna ha alla rätt på de nationella proven nu?

Detta är faktiskt en av de vanligaste frågorna jag får. Läraren är den viktigaste faktorn i en lyckad undervisning. Men med hjälp av ett läromedel av hög kvalité och som följer den forskning som finns så ökar möjligheten att höja elevernas resultat.

Jag tycker frågan är intressant och visar på att skolan idag kanske än mer än tidigare är en resultatinriktad verksamhet. Jag vill dock hänvisa till att se undervisningen som en grund för livslångt lärande, och ska ligga till grund för kunskaper de kan använda under hela skolgången.

Detta är faktiskt en av de vanligaste frågorna jag får. Läraren är den viktigaste faktorn i en lyckad undervisning. Men med hjälp av ett läromedel av hög kvalité och som följer den forskning som finns så ökar möjligheten att höja elevernas resultat.

Jag tycker frågan är intressant och visar på att skolan idag kanske än mer än tidigare är en resultatinriktad verksamhet. Jag vill dock hänvisa till att se undervisningen som en grund för livslångt lärande, och ska ligga till grund för kunskaper de kan använda under hela skolgången.