Din webbläsare (Internet Explorer) är föråldrad. Uppdatera webbläsaren för en bättre och säkrare upplevelse.

Intervju med Cecilia Düringer

Jag tror att de flesta lärare skulle klara sig bra i På spåret. Vi har både gedigen utbildning och bred bildning och har dessutom i ett helt yrkesliv övat på att tänka snabbt.

Hej Cecilia, författare till Punkt Litteraturhistoria, svensklärare och nu På spåret-favorit – hur väcker man elevernas intresse för litteraturhistoria?

– Vi människor är utrustade med den fantastiska egenskapen nyfikenhet, och den tror jag kan väckas för i alla fall nästan vad som helst. När vi får veta något litet om ett ämne, eller som i det här fallet kanske ett verk eller en författare, vill vi veta mer. Så jag tror på det goda berättandet; att berätta för eleverna om det de ska få ta del av – givetvis för att bättra på förförståelsen, men också för att reta deras nyfikenhet. Nästan ingen kan motstå en bra trailer!

Vad är de största utmaningarna med att undervisa i litteraturhistoria?

– När det kommer till det faktiska läsandet, vill jag slå ett slag för det som många svensklärare säkerligen redan gör: högläsning. Att lämna en elev ensam med exempelvis Iliaden borgar inte för att hen ska hitta lusten och vilja plöja vidare, men en lärares goda högläsning av samma text kan svepa med vilken ointresserad tonåring som helst.

Till sist, det har varit otroligt spännande att följa dig i På spåret, din allmänbildning är verkligen imponerande! Varifrån kommer din bildningstörst?

Olika falla ödets lotter, och min verkar ha varit att tidigt lära mig att läsa och därefter raskt fastna i ett obotligt textmissbruk. Sagda textberoende i kombination med en god portion tur, ett hyfsat minne och en briljant (och nödbroms-sugen) partner i Jonatan Unge verkar gå hem i På spåret. Men skämt åsido: jag tror att de flesta lärare skulle klara sig bra i På spåret. Vi har både gedigen utbildning och bred bildning och har dessutom i ett helt yrkesliv övat på att tänka snabbt.

Hej Cecilia, författare till Punkt Litteraturhistoria, svensklärare och nu På spåret-favorit – hur väcker man elevernas intresse för litteraturhistoria?

– Vi människor är utrustade med den fantastiska egenskapen nyfikenhet, och den tror jag kan väckas för i alla fall nästan vad som helst. När vi får veta något litet om ett ämne, eller som i det här fallet kanske ett verk eller en författare, vill vi veta mer. Så jag tror på det goda berättandet; att berätta för eleverna om det de ska få ta del av – givetvis för att bättra på förförståelsen, men också för att reta deras nyfikenhet. Nästan ingen kan motstå en bra trailer!

Vad är de största utmaningarna med att undervisa i litteraturhistoria?

– När det kommer till det faktiska läsandet, vill jag slå ett slag för det som många svensklärare säkerligen redan gör: högläsning. Att lämna en elev ensam med exempelvis Iliaden borgar inte för att hen ska hitta lusten och vilja plöja vidare, men en lärares goda högläsning av samma text kan svepa med vilken ointresserad tonåring som helst.

Till sist, det har varit otroligt spännande att följa dig i På spåret, din allmänbildning är verkligen imponerande! Varifrån kommer din bildningstörst?

Olika falla ödets lotter, och min verkar ha varit att tidigt lära mig att läsa och därefter raskt fastna i ett obotligt textmissbruk. Sagda textberoende i kombination med en god portion tur, ett hyfsat minne och en briljant (och nödbroms-sugen) partner i Jonatan Unge verkar gå hem i På spåret. Men skämt åsido: jag tror att de flesta lärare skulle klara sig bra i På spåret. Vi har både gedigen utbildning och bred bildning och har dessutom i ett helt yrkesliv övat på att tänka snabbt.

Punkt

Punkt är ett engagerande läromedel som konkretiserar progressionen mellan Svenska 1, 2 och 3 och låter litteraturhistorien ta plats i alla tre kurserna.

Läs mer