”Validering är lika kraftfullt i privatlivet som i professionella sammanhang”
Sara Edlund och Elizabeth Malmquist har skrivit Validering och svarar här på fyra frågor utifrån boken.
Varför är validering en så kraftfull metod?
Av flera olika anledningar. Först och främst är validering känt för att det minskar negativa känslor och stärker och bevarar positiva känslor hos mottagaren. Validering är också en kraftfull samtalsmetod eftersom det kommunicerar förståelse och skapar en känsla av trygghet, vilket är avgörande för att människor ska våga dela sina innersta tankar och känslor. När en person känner sig sedd och förstådd minskar den emotionella stressen, och hen kan få kontakt med ett mer nyanserat tänkande och agerande. Därför är validering ett oerhört viktigt verktyg både i professionella möten och i privatlivet. Den stärker relationer genom att bygga tillit och öppenhet, och lägger samtidigt en stabil grund för förändringsarbete, eftersom människor blir mer mottagliga för utveckling när de känner sig accepterade.
Finns det några myter eller missförstånd kring validering?
Det finns flera vanliga myter och missförstånd kring validering. En utbredd föreställning är att det handlar om att stryka någon medhårs, dalta eller okritiskt hålla med. Men att validera är inte detsamma som att hålla med – det är att visa att man förstår den andres upplevelse utifrån hens perspektiv. Man kan validera en persons känslor utan att tycka att beteendet är hjälpsamt eller acceptabelt. Validering innebär inte heller att hitta ursäkter för problematiska handlingar. Tvärtom går det att validera samtidigt som man sätter tydliga gränser och sätter ord på det som inte fungerar. Ett annat missförstånd är att validering är detsamma som beröm. Dessutom tror många att bara för att de säger något som är tänkt vara validerande så är det automatiskt validering. Men validering uppstår först när mottagaren faktiskt upplever sig förstådd – det är effekten hos den andre som avgör om det blev en validering eller inte.
Vilka yrkesgrupper tror ni har störst användning av detta?
Det finns ingen begränsning för vilka yrkesgrupper som har nytta av att lära sig validering. Alla har vinning av att öka graden av validering i sina samtal och interaktioner. Särskilt värdefullt är det i yrken där man möter andra människor och bygger relationer som en central del av arbetet. Det gäller exempelvis vårdpersonal, sjukvårdspersonal, psykologer och terapeuter, socialarbetare och behandlingspersonal, samt lärare, rektorer och annan skolpersonal. Även chefer, arbetsledare, HR-personal och coacher har stor nytta av validering för att skapa tillit, motivation och god arbetsmiljö. Vidare är validering ett viktigt verktyg för kriminalvården och polisen, men även kundservice och andra serviceyrken där bemötande är avgörande har nytta av metoden. Kort sagt är validering ett smörjmedel som stärker relationer i alla yrken där människor möts.
Hur kan man ha nytta av den här kunskapen i sitt privatliv?
Validering är lika kraftfullt i privatlivet som i professionella sammanhang, eftersom det minskar konflikter och ökar känslomässig närhet. Det är också ett verktyg för att stärka relationer. Vi har skrivit denna bok riktad mot professionella möten. Men vi skulle egentligen kunnat skriva samma bok och byta ut exemplen mot interaktioner mellan partners, föräldrar och barn, föräldrar och tonåringar, vänner arbetskamrater etc., för att illustrera hur ens nära relationer kan gynnas av validering. Boken innehåller också ett kapitel om självvalidering som kan hjälpa en med relationen till sig själv genom minskad självkritik och skam. Detta gör att innehållet i boken även kan tillämpas för att arbeta med sitt eget psykiska mående.
Intervjun genomfördes i mars 2026.
Validering
Validering handlar om att få personen du möter att känna sig sedd, hörd och tagen på allvar. Det är ett kraftfullt verktyg, både för att skapa trygghet och för att jobba med förändring.