”Idag pratar vi mycket mer om livslång utveckling, inte bara om barndom och ungdom, utan också om vuxenlivet och åldrandet”

Varför tror ni att Utvecklingspsykologi har blivit så populär som kurslitteratur?
Egentligen är det ju de som använder vår bok som borde svara på frågan. Men om vi ändå ska gissa, så tror vi att den blivit populär för att den lyckas kombinera vetenskaplig grund med ett tydligt och lättförståeligt språk. Utvecklingspsykologi är ju ett ämne som rör oss alla – vi utvecklas (förhoppningsvis) hela livet. Och i många utbildningar där man jobbar med människor i olika åldrar är det viktigt att känna till hur utvecklingen kan se ut. Vi har också försökt skriva boken med både teori och praktik i åtanke, så att den fungerar bra både för studenter och för dem som redan är ute i arbetslivet. Sedan första utgåvan kom 1996 har vi för varje utgåva uppdaterat boken så att den ska bättre spegla nya forskningsrön och pedagogiska behov. Vi har också lyssnat på vad läsarna tycker och har försökt fixa till innehållet så att det blir ännu mer relevant, användbart och aktuellt.  

Vad är nytt i den nya utgåvan?
Den nya utgåvan innehåller uppdaterad forskning, särskilt inom områden som neurovetenskap, anknytningsteori och identitetsutveckling. Vi har också utökat innehållet om mångfald, kulturella perspektiv och digitaliseringens påverkan på utvecklingen. Kapitlen som rör vuxenåren har omarbetats grundligt, bland annat har ett nytt kapitel tillkommit som handlar om vuxenblivandet. Vi har sökt att förenkla språket genom att så mycket som möjligt försöka undvika allt för mycket inomvetenskaplig terminologi och om sådan förekommer försöka att underlätta med många konkreta exempel samt en ännu lite tydligare struktur.  

Hur har ämnet utvecklingspsykologi förändrats under er verksamma tid?
Ja, utvecklingspsykologin har förändrats en hel del sen vi började jobba inom detta område. Tidigare låg fokus på de klassiska stadieteorierna, som Piagets och Eriksons modeller. De är fortfarande viktiga, men idag ser vi snarare utveckling som en pågående och mer flexibel process, det handlar inte bara om att ta sig från ett steg till ett annat. En annan stor förändring är att fältet har blivit mycket mer tvärvetenskapligt. Vi hämtar kunskap från exempelvis sociologi, socialt arbete, pedagogik, men även neurovetenskap, medicin och genetik. Vi ser tydligare än tidigare hur både biologiska faktorer och sociala sammanhang samverkar i utvecklingen. Dessutom har det skett ett skifte i perspektiv – idag pratar vi mycket mer om livslång utveckling, inte bara om barndom och ungdom, utan också om vuxenlivet och åldrandet. Det handlar om hur vi utvecklas hela livet, i olika miljöer och under olika omständigheter. Det finns också ett större fokus på att utveckling kan se olika ut för olika människor, vilket känns både viktigt och rätt i tiden.  

På vilket sätt kan terapeuter ha nytta av bokens kunskap?
Terapeuter kan verkligen ha nytta av boken eftersom utvecklingspsykologi bidrar till förståelsen av vad som är vanligt (eller mindre vanligt) i olika åldrar. Det gör att de lättare kan avgöra om något är en del av en viss livsfas eller om det är ett tecken på att något inte är som det ska. Till exempel kan terapeuten avgöra när en identitetskris bara är något som många går igenom, och när det faktiskt kan vara bra att söka hjälp. Kunskapen gör också att terapeuten inte riskerar att behandla något som egentligen inte är ett problem, utan bara en del av utvecklingen. Samtidigt hjälper det dem att inte missa något verkligen som behöver tas på allvar. Dessutom ger boken kunskap om risk- och skyddsfaktorer genom livet, vilket är centralt i bedömning och behandling.

Intervjun genomfördes i augusti 2025.