”Jag uppfattar att vi har samsyn”
Ett vanligt problem i arbetsgrupper är otillräcklig samsyn kopplat till mål, roller och internt beroende. Men detta hade inte behövt vara ett problem om man hade lagt manken till för att ta reda på att det är ett problem. ”Jag uppfattar att vi har samsyn” är en vanlig kommentar när jag börjar undersöka läget i arbetsgrupper. Det personen egentligen säger kan vara att hen inbillar sig att kollegorna har samma uppfattning som hen själv, men utan att ha dubbelkollat detta. Lägg gärna tid på att undersöka varandras bilder av mål, roller och internt beroende. Det kan förebygga mycket krångel av olika slag – ineffektivitet, konflikter och stress.

”Här har vi högt i tak”
Ett annat problem som har med kommunikation att göra är när man missar att det finns olika upplevelser av trygghet och stämning i en grupp. Ett skräckexempel är när chefen själv upplever god stämning och sen utgår ifrån att detta gäller alla. ”Här har vi högt i tak” är ett exempel på kommentar som kan komma från en chef, trots att flera medarbetare kanske är direkt rädda för vederbörande. Upplevelser av stämning i en grupp är högst individuell och det kan därför vara en god idé att undersöka var och ens upplevelser av detta – för att få till en mer träffsäker analys av läget.

”Jag är bara tydlig”
Ytterligare ett problem på arbetsplatser är bristen på självinsikt. Med detta menar jag insikten om att man, när man befinner sig i krångliga situationer, sannolikt har med saken att göra. Ett typexempel på agerande som antyder oförmåga att se sina egna tillkortakommanden - eller överslag - är när en chef får feedback på att ha varit domderande och diktatorisk och sen försvarar sig med att ”Jag är bara tydlig”. Tydlighet är bra men självklart kan det gå till överdrift. På samma sätt som att flexibilitet, kreativitet och engagemang kan gå över styr. Att få syn på – och försöka dämpa - sina överslag är avgörande om man vill förbättra samspelet i en grupp.

”Jag är så trött på allt skvaller”
Ett sista problem som kan lyftas är detta med skvallerkultur på jobbet. I det här sammanhanget menar jag den typen av negativa berättelser som handlar om att sätta dömande etiketter på personer som inte är i rummet – kollegor, chefer eller hela ledningen. Det finns flera hypoteser kring varför arbetsplatsskvaller uppstår och vidmakthålls men en anledning är sannolikt att skvallrandet sker omedvetet. ”Jag är så trött på allt skvaller” kan jag ofta höra från en majoritet av medarbetare i en grupp, samtidigt som ingen räcker upp handen och erkänner sig vara en av skvallrarna. En bra tumregel kan därför vara att utgå ifrån att man sannolikt är en del av skvallergänget. Först då kanske man tänker till innan man yttrar sig i negativa ordalag om någon som för tillfället inte närvarande.

Intervjun genomfördes i februari 2024.