”Ett vanligt missförstånd är att KBT är en quick fix”

När första utgåvan av KBT inom psykiatrin utkom för tjugo år sedan var stämningen kring KBT en helt annan än i dagsläget. Hur upplevde du metodens ställning då?
Jag upplevde att stämningen kring KBT för 20 år sedan inte var så annorlunda än den är nu. Den var positiv och att KBT hade en stark ställning i Sverige. För 40-50 år sen var det en helt annan situation med mycket negativa åsikter om KBT i olika sammanhang. Det började förändras på allvar under senare delen av 1980-talet i och med att psykiatrin i Sverige i allt större utsträckning sökte personer med KBT-kompetens och att vår terapeututbildning blev godkänd för psykoterapeutlegitimationen. Sedan dess har den positiva utvecklingen fortsatt.

Tycker du det finns något vanligt missförstånd kring KBT som lever kvar?
Ett vanligt missförstånd är att KBT är en ”quick fix”. Det kan ju bero på att behandlingstiden för olika KBT-metoder i allmänhet är betydligt kortare än för psykodynamisk terapi. Dessutom kommer det forskning som visar att vissa KBT-metoder kan utföras på hälften, eller ännu färre sessioner än de ursprungligen hade, utan att ge sämre klinisk effekt. Det är inte enkelt att utföra KBT på ett följsamt och kompetent sätt och det är viktigt att vara klar över att varje behandling kräver en utbildad KBT-terapeut och en motiverad patient att arbeta hårt för att uppnå de uppsatta behandlingsmålen. 

Hur ser du på det ökade intresset för PDT?
Jag vet inte om det är ett ökat intresse för PDT rent allmänt. Dock finns det ett ökat intresse för att utföra randomiserade kontrollerade studier av PDT i stället för att lita på företrädare för metoden som säger att den är effektiv. Man har kommit till insikt om att skall PDT bedömas som evidensbaserad för en viss psykiatrisk störning så krävs det metodologiskt bra behandlingsstudier. Detta är väldigt positivt. Ett problem som dock är vanligt i många studier som jämför PDT och KBT är att man inte har använt optimala former av KBT, utan det är varianter som markant avviker från hur den initialt hade konstruerats av upphovspersonen eller föråldrade metoder. Det ger inte rättvisa jämförelser och leder till felaktiga slutsatser. 

Hur kan jag som terapeut ha nytta av boken?
Boken är primärt avsedd för psykoterapiutbildningar men i och med att den tredje utgåvan är utvidgad med tre nya kapitel och reviderad vad gäller övriga kapitel så kan en färdig terapeut ha god nytta av boken. Inte minst gäller det den uppdaterade genomgången av evidensen för KBT för de psykiska störningarna som beskrivs i boken och redovisningen av den forskning som visar att KBT fungerar lika bra i rutinvården som i forskningsstudier på universiteten.

Intervjun genomfördes i mars 2026.