”En tillräckligt bra förälder kan man vara på många olika sätt”

Varför är kunskap om anknytning viktig när man arbetar med socialt arbete?
Människan är, som anknytningsteorins skapare John Bowlby uttryckte det, ”från vaggan till graven” beroende av andra för sin överlevnad och sitt välmående. Som socialarbetare arbetar du med människor i olika livssituationer på flera nivåer: i relationer till klienter, kollegor och andra professionella, med klientens egna relationer till övriga familjemedlemmar, vänner och samhället i stort samt genom din egen relation till klienten. Anknytningsteorin hjälper dig att förstå och utveckla arbetet i alla de här avseendena.

Användningen av anknytningsteoribaserad kunskap i socialt arbete har kritiserats från olika håll. Kritiken har främst handlat om att socialsekreterare har gjort utlåtanden till domstol rörande barns anknytningsmönster utan ha tillräcklig kunskap för att göra en sådan bedömning. I boken är vi därför extra noga med att skilja mellan å ena sidan allmän kunskap om anknytning, som vi anser att alla som arbetar med barn inom såväl socialtjänst som rättsväsende behöver ha, och å andra sidan kunskap om specifika metoder för att bedöma ett enskilt barns anknytningsmönster, vilket det krävs särskild utbildning för.

Vad är utmärkande för god föräldraförmåga?
Att vara både trygg och kärleksfull, och att skydda sitt barn genom att sätta adekvata gränser och ställa rimliga krav, är det som utmärker god föräldraförmåga. Men det viktiga i socialt arbete, och framför allt i barnavårdsutredningar, är att bedöma om en förälder brister så mycket i sin föräldraförmåga att barnets hälsa och utveckling hotas. Som Donald Winnicott uttryckte det – det räcker med att vara en tillräckligt bra förälder, och det kan man vara på många olika sätt. Vi måste därför vara vaksamma så att bedömningen av en förälders förmåga inte baseras på våra egna åsikter om hur man ska vara som förälder utan på vad föräldern faktiskt gör. Bedömningen bör fokusera på om föräldern klarar av att se till att barnet får sina behov av först och främst skydd och trygghet, men också av stimulans och kärlek, tillgodosedda i tillräcklig omfattning. En tillräckligt bra förälder prioriterar att barnet får sina grundläggande behov tillgodosedda oavsett vilken situation man befinner sig i. Det säger sig självt att det är lättare att vara en sådan förälder om man lever i social och ekonomisk trygghet än om man är utsatt för våld och fara, svält eller nöd. Därför behöver föräldraförmågan ses i sin kontext.

Hur kan anknytningsteorin bidra i barnavårdsutredningar?
En barnavårdsutredning ska besvara frågor om barnets behov av skydd och stöd samt bedöma barnets situation och mående. Den ska utgå från barnets bästa, men vad som utgör barnets bästa är specifikt för varje barn och den situation barnet befinner sig i. Vad som är bäst för barn ”i allmänhet” är inte alltid bäst för barn ”i synnerhet”, och det är de senare barnen som blir föremål för barnavårdsutredningar. Det som är avgörande för barnets trygghet och utveckling är de olika relationernas kvalitet, inte relationerna i sig. Socialarbetare utvecklar en erfarenhetsbaserad förmåga att bedöma barns relationer och samspel med sina närmaste. För att säkerställa att barnets bästa tillvaratas anser vi att anknytningsteorin är en central resurs i dessa bedömningar och beslut. I boken beskriver vi därför, med hjälp av olika exempel, hur anknytningsteorin kan användas i det praktiska utredningsarbetet. Om anknytningsteorin tillämpas på de sätt som vi beskriver i boken, kan den ge en gedigen förståelse för barn och föräldrars beteenden och behov. Detta kan hjälpa socialtjänsten att göra effektivare och mer individanpassade bedömningar och insatser.

Är det något speciellt ni vill att läsarna tar med sig från boken?
För att personer som redan känner sig i underläge ska kunna utveckla tillit till ett system som socialtjänsten krävs det ofta långvariga relationer till de professionella man har kontakt med, så att man lär känna och vågar lita på dem. Kontinuitet i trygga relationer är den viktigaste utvecklande och läkande kraften för oss människor. Det är viktigt att framhålla detta idag när vi alltför ofta söker enkla lösningar på komplexa problem.

I boken vill vi ge läsaren en fördjupad kunskap om varför trygga nära relationer är så viktiga för oss människor, och i synnerhet hur viktigt det är för barn att få knyta an till trygga, stabila vuxna, vilka i sin tur får möjlighet att utveckla långsiktigt stabila bindningar till barnet.

Upprepade förflyttningar av barn mellan olika hem – oavsett kvaliteten på hemmen i fråga – försämrar kraftigt barns utvecklingsmöjligheter. Detsamma gäller upprepade byten av andra viktiga personer i barnens liv, som lärare, idrottsledare och handläggare i socialtjänsten.

Att familjer i nöd tvingas ha kontakt med flera olika underavdelningar inom socialtjänsten, var och en specialiserad på ”sin” aspekt av familjens problem, är också allvarligt ur tillitssynpunkt. Om det ska fungera krävs det en övergripande ansvarig handläggare som familjen vet att de alltid kan vända sig till.

Intervjun genomförd i augusti 2025.