Vad tycker ni är den största skillnaden mellan matematikundervisningen i Singapore och Sverige?

En av de största skillnaderna är att man i Singapore har ett tydligt fokus på problemlösning under varje lektion. Varje lektion inleds med en startuppgift där eleverna får utforska och samarbeta med stöd av konkret material för att hitta olika sätt att lösa uppgiften. Fokus är inte på hur många uppgifter eleverna räknar utan på vilket sätt de löser uppgifterna och på hur de tänker.

I Sverige är matteundervisningen på många håll fortfarande alltför inriktad på traditionell genomgång följt av eget räknande. Faktum är att Sverige har mycket mer enskilt räknande under mattelektionerna är de flesta andra länder. När lektionen fokuserar för mycket på eget räknande är risken stor att eleverna endast kopierar det läraren har visat på tavlan – de lär sig procedurer utan förståelse och det ger inga hållbara kunskaper. Den typen av undervisning gick Singapore aktivt ifrån redan på 90-talet till förmån för en undervisning där elevernas tänkande och problemlösning är i fokus.

Hur ser det ut i praktiken, vad utmärker undervisning utifrån Singaporemodellen?

Undervisningen är varierad, elevaktiv och lärarledd. Läraren leder undervisningen genom att ställa frågor, synliggöra strategier och lyfta viktiga begrepp och matematiska samband. Lärarens frågor hjälper eleverna att sätta ord på sina tankar och uppmuntrar dem att hitta olika metoder för att lösa problem. Läraren arbetar även aktivt för att skapa ett tillåtande klimat där alla elever känner sig inkluderade och vågar dela sina tankar och idéer. Undervisningen varieras på många sätt: eleverna utforskar, samarbetar, samtalar, lär sig viktiga begrepp och metoder, arbetar konkret-visuellt-abstrakt och övar både i par och enskilt. Singaporemodellen följer en tydlig lektionsstruktur som är forskningsbaserad och hjälper eleverna att vara aktiva och fokuserade under mattelektionerna.

Det talas mycket om kognitionsvetenskap och att det behöver få en tydligare plats i undervisningen, vad tänker ni om det?

Det är bra att forskning och evidens koppat till hjärnan och lärandet uppmärksammas och får ta plats i undervisningen. Arbetssättet i Singaporemodellen kopplar också till det som lyfts fram inom kognitionsvetenskapen. Bland annat hur vi arbetar enligt spiralprincipen och sprider ut lärandet (distribuerat lärande), hur vi fångar och bibehåller elevers uppmärksamhet samt hur vi arbetar medvetet med tekniker för framplockning (testbaserat lärande).

När är blockmodellen särskilt användbar och vad hjälper den eleven att förstå? 

Blockmodellen används av elever på låg-, mellan- och högstadiet som ett visuellt verktyg för att förstå textuppgifter och hitta vägen till lösningen. Den hjälper eleverna att rita på ett effektivt sätt, de får en bild av problemet och ser hur det kan lösas. Dessutom är blockmodellen utmärkt som ett verktyg för att synliggöra och förstå matematiska begrepp. När vi löser problem med blockmodellen hör vi ofta eleverna utbrista ”aha – nu ser jag!”. Uppgifter som tidigare har känts alltför svåra blir plötsligt tillgängliga och det blir en stor tillfredsställelse när elever upptäcker att de lyckas lösa komplexa problemställningar.

Hur kan Singaporematematiken eller blockmodellen användas i matematikområden högre upp i åk 7–9, till exempel vid procentuell förändring, förändringsfaktor och problemlösning med bråk? 

Det går jättebra att använda Singaporemodellens lektionsstruktur och undervisningsmetodik för elever på högstadiet. Blockmodellen passar utmärkt att använda för textuppgifter som exempelvis innehåller bråk, procent eller förhållande. De flesta textuppgifter är av algebraisk karaktär och blockmodellen blir en form av visuell algebra och en värdefull brygga till ekvationer. Genom att rita block får eleverna bättre förståelse för hur vi sedan kan teckna och lösa ekvationer kopplat till olika typer av textuppgifter.

Om jag som lärare blir nyfiken på Singaporemodellen – vad kan jag prova i mitt klassrum redan idag? 

Vi vill uppmuntra alla att pröva att starta lektionen genom att låta eleverna utforska och samarbeta kring en startuppgift med stöd av konkret material. Avslöja inte målet med lektionen direkt utan låt eleverna få vara med och upptäcka lärandemålet. Det skapar nyfikenhet, delaktighet och engagemang. Se till att använda EPA strukturen där eleverna får tid att pröva själva först, sedan dela sina idéer i par och slutligen diskutera i helklass. Som lärare har du en viktig roll i att först uppmuntra elevernas utforskande och att sedan leda diskussionen där elevernas olika lösningar, viktiga begrepp och samband får ta plats. Så en utforskande start påföljt av en strukturerad diskussion är tips på en förändring som du kan testa redan idag. 

Hur hänger Singma och Singaporemodellen ihop?

Singma matematik är ett forskningsbaserat läromedel som utgår från Singaporemodellen. Som lärare får du stöd i alla lektionsmoment. Du får exempelvis stöd av startuppgifter som utvecklats av forskarteam och prövats ut i hundratals klassrum, du får stöd i hur du undervisar utifrån ett problemlösande förhållningssätt samt hur du varierar undervisningen och får alla elever aktiva. Många lärare utrycker att Singma fungerar som ett fortbildningsverktyg som hjälper dem att utveckla undervisningen.

Om man vill lära sig mer om Singaporemodellen - hur gör man då?

Det finns mycket spännande att lära. Pia och Josefine håller utbildningar i Singaporemodelen som man kan gå online eller på plats i Stockholm, Göteborg och Malmö. De kan också komma till din skola och fortbilda på plats.

Här kan du läsa mer: Admera Education