Din webbläsare (Internet Explorer) är föråldrad. Uppdatera webbläsaren för en bättre och säkrare upplevelse.

”Om man gör om och jobbar rätt räcker personalen till mer än väl”

Anna Forsberg är sjuksköterska och professor i vårdvetenskap med inriktning organtransplantation vid Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus. Hon har under tio år ägnat stort engagemang åt att förändra vårdens strukturer och hennes senaste bok heter Gör om, gör rätt i vården – att utveckla en personcentrerad och värdeskapande vård. Här svarar hon på fyra frågor utifrån den.

Anna Forsberg. Foto: Martin Magntorn

Vilka är de viktigaste metoderna i Gör om, gör rätt-projekt i vården?
Det finns två metoder som är särskilt viktiga när man gör om och gör rätt. Den första handlar om att ingen ska rondas som parterna inte har sett. Ett stort problem i dagens sjukvård är att ronder regelmässigt genomförs med deltagare som inte har sett eller samtalat med patienten som de diskuterar. Vårdpersonalen har vanligen prioriterat att läsa om patienten i början av sitt arbetspass i stället för att träffa och undersöka hen. Att ronda utan att ha sett patienten i ögonen är oetiskt. I mötet med patienten etableras relation, tillit och ansvar att hjälpa. Precisionen i de ibland livsavgörande beslut som fattas blir låg när man inte har träffat personen. Att ronda utan att ha sett sina patienter är ett förfall inom svensk hälso- och sjukvård som snarast behöver arbetas bort.

Den andra metoden är att alla patienter ska undersökas av en sjuksköterska med varma händer varje arbetspass. Första steget i allt samspel med våra patienter för att främja tillit och trygghet är den noggranna och systematiska bedömningen. Att ta i våra patienter och undersöka dem förmedlar många viktiga saker såsom trygghet, intresse och noggrannhet och att vi tar deras situation och mående på största allvar. Vi känner efter avvikelser och förändringar för att tidigt upptäcka risker och problem. Systematiken i bedömningen utgör också en grund i det vetenskapliga förhållningssättet till insamling och validering av data från patienten. Den som undersöker patienterna börjar sin evidensbaserade praktik varje gång hen genomför en systematisk bedömning av dem. Samtidigt sker en aktiv personcentrerad handling. Att bli tagen på allvar innebär inte bara att bli samtalad med utan också att bli undersökt noga av en kompetent sjuksköterska med varma händer. Den andra vinsten med en systematisk bedömning är att sjuksköterskan får en omedelbar kontroll på patientens status och mående. Det blir en nulägesanalys som inte kan ersättas av tidskrävande läsning i journaler.

Vilken förändring brukar leda till störst förbättring?
Två förändringar leder till stor förbättring. Den första är den systematiska kroppsundersökningen av en sjuksköterska med varma händer varje arbetspass. Den kallas ”head to toe-assessment” eller ”topp till tå-undersökning”. Eftersom det sjuksköterskan har att utgå från är nuläget och framåt, blir den systematiska kroppsbedömningen den viktigaste starten på ett arbetspass som sedan styr såväl de prioriteringar som görs som arbetsledningen av det patientnära teamet. Den andra förändringen med stor betydelse är omvårdnadsronden. Omvårdnadsronden sker vid samma tidpunkt en gång i veckan. Här diskuteras primärt patientens omvårdnadsbehov, lidande, resurser och bemästrande av hälsosituationen samt hur teamet ska möta patientens behov och stärka partnerskapet. Omvårdnadsronden stärker partnerskapet mellan patient och vårdare, säkrar upp att det finns en vårdplan som bärs av teamet samt att vården går framåt. Omvårdnadsronden värnar också om vårdrelationen som en ram för vårdandet.

Många avdelningar kan inte hållas öppna på grund av personalbrist. Hur kan man behålla fler sjuksköterskor i vården? Hur bidrar Gör om, gör rätt till det?
Alla metoder i Gör om, gör rätt är utformade för att gynna patienterna, stärka vårdrelationen och möjliggöra personcentrerad vård. Detta attraherar sjuksköterskor vars främsta fokus är att främja hälsa, lindra lidande och främja en värdig död. Genom att organisera vården på ett sätt som är personcentrerat och värdeskapande väljer sjuksköterskor att komma och arbeta och de stannar. På mindre än ett år med ett Gör om, gör rätt-projekt i Mellansverige har nya sjuksköterskor anställts utan att man har tappat någon.

Är det något som förvånat dig i samband med att du arbetat med olika Gör om, gör rätt-projekt?
Det som förvånar mig allra mest på alla ställen där vi startar Gör om, gör rätt är att bemanningen är väldigt bra. Ofta är vårdenheten överbemannad. Det är inte brist på personal som orsakar problemen utan att för många jobbar fel samt bristande eller obefintlig styrning och ledning. Om man gör om och jobbar rätt räcker personalen till mer än väl.

Intervjun genomfördes i april 2024.

Vilka är de viktigaste metoderna i Gör om, gör rätt-projekt i vården?
Det finns två metoder som är särskilt viktiga när man gör om och gör rätt. Den första handlar om att ingen ska rondas som parterna inte har sett. Ett stort problem i dagens sjukvård är att ronder regelmässigt genomförs med deltagare som inte har sett eller samtalat med patienten som de diskuterar. Vårdpersonalen har vanligen prioriterat att läsa om patienten i början av sitt arbetspass i stället för att träffa och undersöka hen. Att ronda utan att ha sett patienten i ögonen är oetiskt. I mötet med patienten etableras relation, tillit och ansvar att hjälpa. Precisionen i de ibland livsavgörande beslut som fattas blir låg när man inte har träffat personen. Att ronda utan att ha sett sina patienter är ett förfall inom svensk hälso- och sjukvård som snarast behöver arbetas bort.

Den andra metoden är att alla patienter ska undersökas av en sjuksköterska med varma händer varje arbetspass. Första steget i allt samspel med våra patienter för att främja tillit och trygghet är den noggranna och systematiska bedömningen. Att ta i våra patienter och undersöka dem förmedlar många viktiga saker såsom trygghet, intresse och noggrannhet och att vi tar deras situation och mående på största allvar. Vi känner efter avvikelser och förändringar för att tidigt upptäcka risker och problem. Systematiken i bedömningen utgör också en grund i det vetenskapliga förhållningssättet till insamling och validering av data från patienten. Den som undersöker patienterna börjar sin evidensbaserade praktik varje gång hen genomför en systematisk bedömning av dem. Samtidigt sker en aktiv personcentrerad handling. Att bli tagen på allvar innebär inte bara att bli samtalad med utan också att bli undersökt noga av en kompetent sjuksköterska med varma händer. Den andra vinsten med en systematisk bedömning är att sjuksköterskan får en omedelbar kontroll på patientens status och mående. Det blir en nulägesanalys som inte kan ersättas av tidskrävande läsning i journaler.

Vilken förändring brukar leda till störst förbättring?
Två förändringar leder till stor förbättring. Den första är den systematiska kroppsundersökningen av en sjuksköterska med varma händer varje arbetspass. Den kallas ”head to toe-assessment” eller ”topp till tå-undersökning”. Eftersom det sjuksköterskan har att utgå från är nuläget och framåt, blir den systematiska kroppsbedömningen den viktigaste starten på ett arbetspass som sedan styr såväl de prioriteringar som görs som arbetsledningen av det patientnära teamet. Den andra förändringen med stor betydelse är omvårdnadsronden. Omvårdnadsronden sker vid samma tidpunkt en gång i veckan. Här diskuteras primärt patientens omvårdnadsbehov, lidande, resurser och bemästrande av hälsosituationen samt hur teamet ska möta patientens behov och stärka partnerskapet. Omvårdnadsronden stärker partnerskapet mellan patient och vårdare, säkrar upp att det finns en vårdplan som bärs av teamet samt att vården går framåt. Omvårdnadsronden värnar också om vårdrelationen som en ram för vårdandet.

Många avdelningar kan inte hållas öppna på grund av personalbrist. Hur kan man behålla fler sjuksköterskor i vården? Hur bidrar Gör om, gör rätt till det?
Alla metoder i Gör om, gör rätt är utformade för att gynna patienterna, stärka vårdrelationen och möjliggöra personcentrerad vård. Detta attraherar sjuksköterskor vars främsta fokus är att främja hälsa, lindra lidande och främja en värdig död. Genom att organisera vården på ett sätt som är personcentrerat och värdeskapande väljer sjuksköterskor att komma och arbeta och de stannar. På mindre än ett år med ett Gör om, gör rätt-projekt i Mellansverige har nya sjuksköterskor anställts utan att man har tappat någon.

Är det något som förvånat dig i samband med att du arbetat med olika Gör om, gör rätt-projekt?
Det som förvånar mig allra mest på alla ställen där vi startar Gör om, gör rätt är att bemanningen är väldigt bra. Ofta är vårdenheten överbemannad. Det är inte brist på personal som orsakar problemen utan att för många jobbar fel samt bristande eller obefintlig styrning och ledning. Om man gör om och jobbar rätt räcker personalen till mer än väl.

Intervjun genomfördes i april 2024.

Gör om, gör rätt i vården

Gör om, gör rätt i vården visar vägen ur krisen till en sjukvård där patienter får personcentrerad vård av god kvalitet och där vårdpersonal får en meningsfull och rimlig arbetssituation.

Läs mer