Din webbläsare (Internet Explorer) är föråldrad. Uppdatera webbläsaren för en bättre och säkrare upplevelse.

5 myter kring familj och föräldraskap

Caroline Uggla har skrivit boken Familjeformeln – antropologens guide till föräldraskap här och där, då och nu. Här svarar hon på fem myter kring familj och föräldraskap.

Caroline Uggla. Foto: Eva Lindblad/1001bild.se

Myt 1. Kärnfamiljen är det traditionella sättet att leva
Varje barn behöver upp till 13 miljoner kalorier innan det själv kan skaffa egen mat och leva självständigt. Det är långt fler än vad en ensam mamma kan skaffa fram. Många måste hjälpa för att få det att gå ihop, men man kan lösa det på en massa olika sätt. Hos jägarsamlare står kvinnor för en stor del av kalorierna, och mostrar, äldre barn och mormödrar har varit jätteviktiga för barnens överlevnad.

Man kan faktiskt säga att vi inte är skapade för att leva i kärnfamilj. Det var först efter den industriella revolutionen och en kort period under efterkrigstiden som kärnfamiljen fanns i bred utsträckning. 1950-talets hemmafruar som tog hand om barnen utan att samtidigt jobba för att försörja dem var ett historiskt undantag.

Myt 2. Bebisar har haft hud mot hud-kontakt med enbart mamman
Att en bebis hade ”hud mot hud” med bara föräldrarna var troligen ytterst ovanligt. Studier av olika nu levande jägarsamlare visar att ungefär 50 % av tiden hålls barn av någon annan än mamman. Det kan vara ett 20-tal olika personer som håller i barnet, tröstar och tar hand om det. Hos efefolket i centralafrika skickas barnet till någon annan hela 8 gånger i timmen i snitt!

Vi människor skiljer oss från våra närmaste släktingar på en viktig punkt: många andra personer än föräldrarna tar hand om barnen. En schimpansmamma skulle inte skicka runt sin unge till andra – det vore en stor fara. Schimpansmammor klarar att ta hand om sin unge själv eftersom de bara har en unge i taget. Vi däremot har ofta flera småbarn samtidigt och de har fötts väldigt ofärdiga. Då krävs en hel by för att hjälpa till!

Myt 3. Mammor skaffar barn mycket senare idag än ”förr i tiden”
Det är sant att dagens förstföderskor är äldre än de var för några generationer sedan. Men tittar man på andelen kvinnor mellan 40 och 44 år som skaffar barn så var det fyra procent 2011, men hela 12 procent i slutet på 1800-talet. Många fler skaffade alltså barn efter 40 års ålder för 150 år sedan (även utan IVF), än idag. Skillnaden var att det var ovanligare att skaffa första barnet efter 40 års ålder.

Myt 4. Skilsmässa är ett nytt fenomen – drivet av storstadsliv, kvinnors ekonomiska självständighet och Tindersvajpande
Jägarsamlare har väldigt höga skilsmässotal. I vissa folkgrupper slutar nära hälften av äktenskapen i skilsmässa. Och ofta bryter man upp då redan under det första året som gifta. Det pekar på att skilsmässor har funnits under väldigt stor del av vår evolution. Vanligast är att en separation eller skilsmässa inträffar för att det är svårt att ta hand om de gemensamma barnen. Par som har mer resurser (vare sig det är kalorier eller pengar) håller oftare ihop än andra, både hos folk som bor på slätter och regnskogar, och i Norden idag.

Myt 5. Mor- och farmödrar är skröpliga tanter som slutat vara en resurs för barnen
Tvärtom. Hos Hadzafolket upptäckte man att de äldre kvinnorna var bland de personer som drog in mest kalorier till småbarnen. Mor- och farmödrarna gick upp tidigt, kom hem sent och kunde ofta samla in fler kalorier än de som kom från männens jakt. Hur viktiga mormödrar är idag varierar mellan olika samhällen men antagligen har de spelat en avgörande roll för att vi människor utvecklats som vi gjort.

Intervjun genomfördes i april 2024.

Myt 1. Kärnfamiljen är det traditionella sättet att leva
Varje barn behöver upp till 13 miljoner kalorier innan det själv kan skaffa egen mat och leva självständigt. Det är långt fler än vad en ensam mamma kan skaffa fram. Många måste hjälpa för att få det att gå ihop, men man kan lösa det på en massa olika sätt. Hos jägarsamlare står kvinnor för en stor del av kalorierna, och mostrar, äldre barn och mormödrar har varit jätteviktiga för barnens överlevnad.

Man kan faktiskt säga att vi inte är skapade för att leva i kärnfamilj. Det var först efter den industriella revolutionen och en kort period under efterkrigstiden som kärnfamiljen fanns i bred utsträckning. 1950-talets hemmafruar som tog hand om barnen utan att samtidigt jobba för att försörja dem var ett historiskt undantag.

Myt 2. Bebisar har haft hud mot hud-kontakt med enbart mamman
Att en bebis hade ”hud mot hud” med bara föräldrarna var troligen ytterst ovanligt. Studier av olika nu levande jägarsamlare visar att ungefär 50 % av tiden hålls barn av någon annan än mamman. Det kan vara ett 20-tal olika personer som håller i barnet, tröstar och tar hand om det. Hos efefolket i centralafrika skickas barnet till någon annan hela 8 gånger i timmen i snitt!

Vi människor skiljer oss från våra närmaste släktingar på en viktig punkt: många andra personer än föräldrarna tar hand om barnen. En schimpansmamma skulle inte skicka runt sin unge till andra – det vore en stor fara. Schimpansmammor klarar att ta hand om sin unge själv eftersom de bara har en unge i taget. Vi däremot har ofta flera småbarn samtidigt och de har fötts väldigt ofärdiga. Då krävs en hel by för att hjälpa till!

Myt 3. Mammor skaffar barn mycket senare idag än ”förr i tiden”
Det är sant att dagens förstföderskor är äldre än de var för några generationer sedan. Men tittar man på andelen kvinnor mellan 40 och 44 år som skaffar barn så var det fyra procent 2011, men hela 12 procent i slutet på 1800-talet. Många fler skaffade alltså barn efter 40 års ålder för 150 år sedan (även utan IVF), än idag. Skillnaden var att det var ovanligare att skaffa första barnet efter 40 års ålder.

Myt 4. Skilsmässa är ett nytt fenomen – drivet av storstadsliv, kvinnors ekonomiska självständighet och Tindersvajpande
Jägarsamlare har väldigt höga skilsmässotal. I vissa folkgrupper slutar nära hälften av äktenskapen i skilsmässa. Och ofta bryter man upp då redan under det första året som gifta. Det pekar på att skilsmässor har funnits under väldigt stor del av vår evolution. Vanligast är att en separation eller skilsmässa inträffar för att det är svårt att ta hand om de gemensamma barnen. Par som har mer resurser (vare sig det är kalorier eller pengar) håller oftare ihop än andra, både hos folk som bor på slätter och regnskogar, och i Norden idag.

Myt 5. Mor- och farmödrar är skröpliga tanter som slutat vara en resurs för barnen
Tvärtom. Hos Hadzafolket upptäckte man att de äldre kvinnorna var bland de personer som drog in mest kalorier till småbarnen. Mor- och farmödrarna gick upp tidigt, kom hem sent och kunde ofta samla in fler kalorier än de som kom från männens jakt. Hur viktiga mormödrar är idag varierar mellan olika samhällen men antagligen har de spelat en avgörande roll för att vi människor utvecklats som vi gjort.

Intervjun genomfördes i april 2024.

Familjeformeln

“It takes a village to raise a child.” Trots det växer de flesta barn i Sverige idag upp i hushåll med bara en eller två vuxna. Vi har bytt byn mot bostadsområdet och har helt andra förutsättningar när vi blir föräldrar än vad våra förfäder och förmödrar hade. Familjeformeln avlivar en del myter. Det är en bok om föräldraskap och familj, i gränslandet mellan biologi och kultur.

Läs mer