Är du källkritisk på rätt sätt?
Vikten av källkritisk kompetens
TEXT: ELLA SCHIERBECK
Källkritik är ett begrepp som är ständigt aktuellt. Man kan tala om det som ett förhållningssätt, en kompetens eller en metod. Det genomsyrar alla olika delar av samhället, och därmed även skolan. Två skolämnen med stark koppling till källkritik är samhällskunskap och svenska. Cecilia Lilja och Anders Waldt, författare till två av Digilärs läromedel, utvecklar hur källkritik fungerar i deras ämnen.
Anders Waldt, författare till Digilär Samhällskunskap för gymnasiet.
»Som gymnasielärare i samhällskunskap ville jag skapa ett läromedel där varje elev ska få chans att utveckla sina färdigheter i att studera samhällsfrågor. Om eleven får goda kunskaper om samhället och får utveckla sina färdigheter i att söka, strukturera och värdera information blir eleven bättre rustad för att aktivt delta i samhällslivet.«
Hur lär sig eleverna källkritisk kompetens i samhällsämnet?
»Källkritik har med rätta fått en allt större plats i samhällskunskapsundervisningen och därmed även i Digilär Samhällskunskap för gymnasiet. Digitaliseringen och vår användning av sociala medier och internet ställer helt nya krav på källkritiken.
Kunskap om samhället skapar fundamentet för källkritik.
Utöver att gå igenom de konkreta källkritiska metoderna – ex. granska en hemsida och dess layout, äkthet och tendens – finns det även en djupare diskussion kring andra delar av källkritik. Till exempel hur vi väljer våra informationskällor, hur vi reagerar på kunskap som går emot vår egen övertygelse och vikten av kunskap som en del av källkritiken. En källkritisk kompetens kan inte bara byggas på olika tekniker för att granska en källa. Det krävs även god kunskapsnivå i ämnet. Om du exempelvis inte har kunskap om vanliga fallgropar med statistik kan du lätt låta dig luras av fejkade nyheter som innehåller förvanskad statistik. Kunskap om samhället skapar fundamentet för källkritik.«
Cecilia Lilja, medförfattare till Digilär Svenska för gymnasiet.
»När vi skapade läromedlet var en av de stora utmaningarna att disponera det stora innehållet. Det är viktigt att det finns uppgifter där eleven får visa svenskämnets förmågor i alla delar av läromedlet. I alla kapitel, oavsett om det handlar om antikens litteratur eller språksociologi, finns därför uppgifter där eleven uppmanas att redovisa muntligt, skriva olika sorters texter och kritiskt granska informationstexter.
Källkritik är ett ständigt närvarande moment i svenskan.
I Digilär Svenska för gymnasiet har vi utöver allt innehåll som handlar om litteratur och språkvetenskap skapat en fyllig handbok där eleven får alla instruktionstexter hen behöver vad gäller svenskämnets förmågor. Här ingår en informativ del om källkritik. Tanken är att eleven kan använda denna del som ett uppslagsverk när hen arbetar med uppgifter kopplade till litteratur eller språkvetenskap. Det går också att jobba med kapitlen i handboken separat för den lärare som vill hårdträna någon förmåga, till exempel skriva inom olika texttyper inför nationella provet.«
Källkritisk inom svenskämnet?
»Skolverket har gett oss ett viktigt uppdrag: att undervisa eleverna i hur de ska förhålla sig till all information som finns omkring dem i dagens digitala värld. För svenskämnet innebär det att källkritiken kontinuerligt behöver vävas in i undervisningen. Oavsett vad som är i fokus bör elever alltid vara kritiska när de ger sig ut och letar information till egna uppsatser, muntliga framföranden o.s.v. Min erfarenhet är att det är bra med tydliga instruktioner och checklistor som eleverna alltid kan ta fram för att påminna sig om vad som gäller. Källkritik är inget man kan gå igenom i två veckor och sedan aldrig återkomma till, utan det är ett ständigt närvarande moment i svenskan, precis som muntlig och skriftlig förmåga.«
Tips till din undervisning
Boktips
Frans, Emma (2017) Larmrapporten – att skilja vetenskap från trams. Volante.
Götlind, Anna (2018) Källor och källkritik – Hur det var att vara ung förr. Natur & Kultur.
(2016) PULS Historia Historiska källor om barn. Natur & Kultur.
Monsén, Frida (2017) Digital kompetens – i skolan och i klassrummet. Natur & Kultur.
Werner, Jack (2018) Ja skiter i att det är fejk det är förjävligt ändå – Om myter på nätet, fejkade berättelser och vikten om källkritik. Albert Bonniers förlag.
Wikforss, Åsa (2017) Alternativa fakta: om kunskapen och dess fiender. Fri tanke.
Lyssningstips
I avsnitt 68 av podden Lära från lärda blir Åsa Wikforss intervjuad. Hon är professor i teoretisk filosofi vid SU och även författare till boken Alternativa fakta – om kunskapen och dess fiender. I avsnittet diskuteras problematiken med att lära ut källkritik innan man lär ut grundläggande kunskap i olika ämnen.
Lektionstips
I Granska och förstå källor får du praktiska tips på hur du kan arbeta med källkritik med dina elever. Kostnadsfritt material från Natur & Kultur.
MIK-rummet som Statens medieråd tagit fram har bra lektionstips. Googla »MIK rum Statens medieråd« för att ta del av materialet.
Visste du att Internetstiftelsen har gjort en hel guide om källkritikpå internet? Googla »Källkritik IIS« för att ta del av materialet.