AI, demokrati och integritet i ditt digitala klassrum

AV: JOHANNA KARLSSON ENGHOLM FOTO: RISE

Du söker på Google, pratar med Siri eller Alexa och dina sociala medier känner igen ansikten på dina vänner. Det är exempel på artificiell intelligens som du och dina elever säkerligen använder er av dagligen. Men möjligheterna med AI är oändligt mycket större. Vi pratar om det, digital kompetens som en demokratifråga och varför bibliotekarier borde spela Assassin's Creed Odyssey, med Carl Heath.

Carl Heath är utbildningsdirektör i RISE. Han har skapat Facebookgruppen Digital Samhällskunskap och är digital folkbildare i radioprogrammet Uppkopplad i P1. Han intresserar sig framförallt för IT och lärande, politik, digital samhällskunskap, kultur, robotik, makerkultur, spel och skapande av olika slag.

För ett halvår sedan blev Heath utsedd av Regeringen till utredare för att leda den nationella satsningen på medie- och informationskunnighet, samt värna det demokratiska samtalet. Så vi börjar där – i digitaliseringen som en demokratifråga.

»Digitala processer spelar en allt viktigare roll i vår vardag och kunskap om ganska vardaglig digitalisering blir idag en fråga om att kunna nyttja sina mänskliga rättigheter«, säger Carl Heath.

I Sverige förutsätts tillgång till internet och kunskap om hur man använder det för att kunna gå i skolan. Detsamma gäller för vardagliga samhällsfunktioner som bankärenden, nyhetsinhämtning och möjlighet att delta i det offentliga samtalet.

»I praktiken är det svårt att se att en individ kan tillgodogöra sig sina rättigheter utan att ha en grundläggande kunskap om, och vara i, digitala miljöer.«

Carl Heath arbetar med dessa frågor till vardags på RISE (Reseach Institute of Sweden). Han är delaktig i forskningsprojekt om hur tekniken påverkar oss och hur medborgare och myndigheter rustas för att kunna hantera digitaliseringen.

Några av projekten är:
• makerskola där man undersöker hur kunskap om programmering och it som material kan stärka lärarens och elevens digitala kompetens, tillsammans med Skolverket.
• en handlingsplan för digitaliseringen för skolor som tas fram tillsammans med Sveriges kommuner och landsting (SKL).
• kunskapsbildande arrangemang i olika former – som exempelvis Learning forum som återkommer 2019.

Hur ska man agera som lärare i en digital samtid?
Man ska välja sina läromedel med omsorg. De ska kunna beskriva den samtid vi lever i.

»Det är särskilt viktigt i till exempel samhällskunskap«, säger Carl Heath och uppmanar oss inom läromedelsförlagen att erbjuda läromedel med aktuellt innehåll.

Som lärare och pedagogiskt verksam bör man ha koll på samtiden och känna till elevernas värld. Heath exemplifierar med att berätta om en föreläsning han hållit nyligen för ett hundratal bibliotekarier.

»Jag ställde frågan hur många som hade läst Odyssén – alla räckte upp handen. Därefter frågade jag hur många som hade hört talas om spelet Assassin's Creed Odyssey. Det var ett fåtal. När jag frågade vilka som hade spelat det var det ingen som svarade ja.«

Varför är det anmärkningsvärt? Jo, spelet som kom hösten 2018 utspelar sig liksom Odyssén i Antikens Grekland och har sålt i över 10 miljoner exemplar. Det är rimligt att tro att en person som spelar Assassin's Creed Odyssey kommer att få sin bild av Antiken därifrån. Den fakta som porträtteras där blir den bild eleven får. 

»Det blir problematiskt när en yrkeskår som arbetar med dessa elever inte har koll på ett medium där eleverna håller till«, säger Carl Heath. Det är jämförbart med att vi inte skulle behöva kunna något om bild eller film. Det hade känts väldigt konstigt, eller hur? Spel är ett medium där eleverna finns idag. Och där behöver vi också vara.

Men ärligt talat, hur ska man kunna ha koll på allt?
Det händer otroligt mycket i den digitala världen. Det är inte konstigt att som lärare, och människa, känna stress över allt man borde ha koll på. Hur ska man förhålla sig till det?

»Det gäller att landa i insikten att vi lever i en tid med hög förändringstakt. Det är även rimligt att tro att samhället fortsätter förändras i snabb takt. Och varje dag som jag inte tar mig an en ny sak hamnar jag ännu längre bort från målet. Ett lite jobbigt svar kanske, men du måste ta ansvar för din egen kunskapsutveckling helt enkelt«, säger Carl Heath.

Den enda vägen är att pröva – engagera dig och reflektera över hur du ser på din egen kunskapshorisont. Var nyfiken på elevernas värld och utforska den. Ta hjälp av din omvärld. För varje litet steg bygger du mer kunskap.

Det pratas om artificiell intelligens (AI). Hur ser du på AI:s roll i undervisningen framöver?
»AI används redan i dag i princip varje klassrum, men den är så vardaglig att vi inte reflekterar över den. Till exempel när du söker på Google. Eller använder en röststyrd enhet för att kommunicera med en elev med särskilda behov.«

Det är AI som vi är så vana vid att vi knappt ser den. Men det finns andra användningsområden där vi bara har börjat skrapa på ytan. Som att förstå och analysera större mängder data.

»Nationella prov, betyg och PISA är tillfällen då vi mäter elevernas resultat. De är exempel en lågfrekvent mätning av en mycket komplex process. Det finns mängder av saker som kan påverka en elevs resultat. Dagsform, tidspress, fysisk kondition etcetera. Om vi kan mäta bättre och oftare finns det massor av kunskap att hämta.«

Ett intressant exempel är adaptiva läromedel som kan förstå och förhålla sig till en elevs progression i realtid och anpassa uppgifterna efter det. Men det finns etiska frågor att ta ställning till som i exemplet nedan.

»AI kan göra analyser av inlägg på Instagram och datan kan användas för att screena för klinisk depression. Den här typen av datainsamling har vi inte riktigt tänkt på. Vi använder ju inte Instagram för att få en analys av hur vi mår.«

Det kan finnas ett värde ur ett samhällsperspektiv att kunna upptäcka personer som lider av depression för att kunna hjälpa. Men hur gör vi med frågor som integritet? Nya möjligheter väcker nya frågor, också om skolans roll och funktion.

»Vi har ju kuratorer och skolsköterskor på plats i skolan av en anledning. Idag använder vi våra ögon, öron och sinnen för att uppmärksamma förändringar hos ett barn och kunna vidta åtgärder. Kommer vi att vilja använda teknik till hjälp i framtiden? Är det enbart positivt? «.

Gör som Carl Heath ...

FÖR ATT HÅLLA DIG UPPDATERAD:
Börja dagen med att:
Läsa en svensk morgontidning
Läsa Washington Post
Läsa South China Morning Post
Läsa the Guardian
Låter det mastigt? Det räcker med att skumma och kolla löpsedlar. Det ger en väldigt annorlunda bild av världen än att bara ta in ett perspektiv.

FÖR ATT BLI INSPIRERAD:
Rikta blicken mot forskning och forskare. Det intressantaste uppstår i brytpunkten mellan olika områden, som teknik och lärande, biologi och teknik, samhällskunskap och sociala medier etcetera.

FÖR ATT FYLLA DINA KUNSKAPSLUCKOR:
Ta en titt på dina medievanor. Vad är det du vill veta mer om? Är du religionslärare och vill veta mer om religion och digitalisering? Leta då aktivt upp nischmedia kopplat till det området. Det finns oerhört mycket bra kunskapsmedier, journalister, artiklar och poddar.