Vanliga frågor om att undervisa med Singma

Stämmer PULS överens med de uppdaterade kursplanerna i Lgr22?

PULS Förskoleklass, de uppdaterade PULS åk 1–3-böckerna samt PULS årskursböcker för åk 4–6 stämmer överens med skrivningarna i Lgr22. Stadieböckerna i respektive ämne för åk 4–6 genomgår just nu ett revideringsarbete så att även innehållet i de böckerna ska stämma. PULS Religion, Biologi och Historia finns nu på plats och övriga ämnen och kompletterande material släpps under 2024 och 2025.

Finns det prov till PULS årskursböcker?

Till varje kapitel finns ett eller flera avslutande blad med kryssfrågor. Vi kallar dem för ”duggor”. Duggorna kompletteras med fördjupande frågor. Duggorna, de fördjupande frågorna samt facit och vägledning till dessa finns på lärarwebben.

För dig som istället föredrar att använda avslutande prov med angivna poäng finns på lärarwebben förslag på sådana (i PULS NO enbart till åk 6). Provuppgifterna är ofta hämtade ur duggorna och de fördjupande uppgifterna. Gemensamt för alla dessa dokument är att de är förslag. Klipp, klistra och modifiera dem gärna så att de passar dig och din grupp på bästa sätt.

Gällande bedömning åk 6, vad anser ni vara rimlig gräns för att få godkänt på era prov? Är det E-prov? Finns det en gräns för C och A?

Till proven som hör till årskursböckerna finns facit med förslag på svar från eleven. I regel är dessa svarsförslag på en utvecklad nivå vilket torde ge högre poäng/betyg, men eftersom Skolverkets betygskriterier är tänkta att användas för att sätta betyg i slutet av terminerna i åk 6 utifrån flera olika underlag, så vill vi inte från förlagshåll uttolka betyg på enskilda uppgiftssvar. Till ett litet urval av uppgifterna ger vi exempel på elevsvar på grundläggande respektive utvecklad nivå. Vi tänker att dessa kan vara till hjälp när läraren går igenom provet i klassen efter provtillfället så att eleverna blir hjälpta i att utvecklas vidare.

Stämmer faktauppgifterna i böckerna?

 Alla texter i PULS är faktagranskade. Granskarna arbetar på universitet och högskolor och är experter inom de ämnen de granskat. I de senare upplagorna av PULS samt i årskursböckerna hittas information om faktagranskarna på kolofonsidan (s. 2) i respektive bok. Självklart kan det ändå finnas felaktigheter. Ibland kan det ha hänt saker efter att boken är tryckt som gör att fakta inte längre stämmer. I så fall hittar du uppdateringar under ”Rättelser” här i PULS materialbank. Aktuella uppgifter om exempelvis Sveriges statsminister, nya gränsdragningar mellan länder och nya naturvetenskapliga upptäckter hittas på den lärarwebb där det hör hemma innehållsmässigt.

Var hittar jag facit?

Facit till arbetsböckernas uppgifter finns på lärarwebbarna.

Måste jag köpa både den tryckta lärarhandledningen och lärarwebben?

​Vid köp av lärarhandledningen ingår ett års licens till lärarwebben. Efter 12 månader kan du förnya ditt abonnemang och köpa webben separat.

Vid köp av lärarwebben ingår i sin tur digital åtkomst till lärarhandledningen så att du kan läsa och bläddra i den från din dator, telefon eller surfplatta. På lärarwebben finns också alla kopieringsunderlag från lärarhandledningen som utskrivbara pdf:er.

Får jag lägga in bilder ur PULS i ett skriftligt examensarbete?

Vi kan inte ge tillstånd för återpublicering av enbart illustrationer, men visar du hela sidan i sitt sammanhang är det okej. Du bör endast använda hela sidor/uppslag och tydligt ange källan, inklusive illustratörens/fotografens namn.

Hur är arbetsböckerna till PULS åk 4-6 upplagda?

Arbetsböckerna som hör till årskursböckerna och stadieböckerna liknar varandra i upplägget. Oftast har varje uppslag i grundboken en tillhörande sida i arbetsboken. Denna sida innehåller varierade uppgifter där eleven tränar ord och begrepp, befäster faktakunskaper och utmanas till vidare tänkande. Till arbetsboken hör självrättande webbövningar där eleven befäster ord och begrepp. Dessa nås via Extramaterial på nok.se.

Vad är den stora skillnaden mellan PULS årskursböcker och PULS stadieböcker?

Årskursböckerna erbjuder något som kan liknas vid en snitslad bana mellan ämnena. Texternas omfång och komplexitet ökar successivt för varje årskurs. Fakta byggs på steg för steg och varje arbetsområde har en uttänkt plats. Upplägget hjälper eleven att se hur ämnena hör ihop och samspelar. I lärarhandledningen finns en metodisk gång att följa med något som nästan kan ses som ett förslag på pratmanus för läraren.

Den lärare som i stället väljer stadieböckerna får själv lägga upp sin planering för de olika ämnena, som till exempel när det passar att läsa vad. Eftersom vi från förlagshåll inte kan förutsätta vilka avsnitt från de andra ämnena eleverna mött tidigare är lärarhandledningarna till stadieböckerna inte lika metodiska. I gengäld har vi fyllt dem med mer faktabakgrunder. Även grundböckerna är något mer fylliga med fler fördjupningar och stickspår.

Jag har tankar och idéer som handlar om PULS. Vad gör jag?

Hurra! Vi tar väldigt gärna emot förslag på vad vi kan göra för att underlätta ditt arbete. Det kan handla både om tryckta böcker, material för nedladdning, fortbildning med mera. Tveka inte att höra av dig! Våra kontaktuppgifter finns på första sidan här på PULS materialbank.

Hur planerar du för en lyckad Singmalektion?

Först måste du som pedagog ha skapat ett klimat i klassrummet där det är högt i tak. Eleverna måste våga prata. Jag vill verkligen understryka vikten av detta. Ju öppnare eleverna är mot varandra desto bättre förutsättningar har du att lyckas. Det är också viktigt att du vet vad lektionen går ut på. Vad är syftet och vad vill du att eleverna ska fått möjlighet att upptäcka? Sväva inte i väg under lektionen utan håll dig till innehållet i kapitlet. Var inte rädd för att dröja dig kvar vid ett kapitel om du upplever att eleverna inte är med på banan. Men eftersom det är en spiralformad inlärning återkommer ni till området och då finns det också möjlighet att plocka upp de elever som skulle behöva mer tid.

När ni genomför startuppgiften är det viktigt att tänka på att du som pedagog måste ta ett kliv bakåt. Låt barnen upptäcka. Som pedagog kan det vara väldigt svårt att se på när man uppfattar det som att eleverna misslyckas. Men det som i själva verket sker är att de utforskar. Låt startuppgiften ta 8–10 min. Låt barnen själva utan inblandning pröva sig fram och hitta en lösning. När eleverna ska redogöra för sina metoder är att man lätt fokuserar på svaret. ”Vad blev svaret?” I stället för: ”Nu ska vi se hur många olika sätt vi kunde räkna ut detta på”. Ett tips kan vara att du som pedagog säger svaret först. Då lär sig eleverna ganska snart att svaret inte är det viktigaste utan hur gjorde jag för att få fram svaret.

Kan jag börja i trean? Eller måste man börja i ettan?

Jag som arbetar i årskurs fk-3 har prövat båda. Jag har börjat i årskurs 1 och i årskurs 3. Skillnaden blev att jag större delen av höstterminen i åk 3 fick lära eleverna ett nytt arbetssätt. Var det svårt? Nej, inte om du är engagerad och är sugen på att få med eleverna. Men resultaten på de nationella proven blev inte lika höga som när jag har börjat från årskurs 1.

Jag får inte barnen att prata med varandra. Hur ska jag göra?

Att lära barnen samtala är en konst i sig. Det kan vara så att barnen helt enkelt inte vet hur de ska göra. Det är viktigt att erbjuda stödstrukturer till eleverna som de kan följa och viktigt att inte bara lämna ansvaret för att dialog sker enbart till eleverna.

Ett tips är att försöka kartlägga hur klassrumsdialogerna sker i klassen. Jag kan varmt rekommendera Klassrumsdialog i matematikundervisningen – matematiska samtal i helklass i grundskolan utgett av Skolforskningsinstitutet. Där finns konkreta tips som kan hjälpa dig som pedagog att få syn på vilka olika typer av samtal som sker mellan dina elever.

Jag jobbar redan konkret.

Detta är ett påstående jag får höra ibland. Men påståendet innehåller även en fråga som antyder ”Hur mycket mer konkret blir undervisningen med Singma egentligen?”. Det är en befogad fråga. Det konkreta materialet har en framträdande roll i undervisningen. CPA (konkret, visuell, abstrakt) är en grundsten i singaporemodellen och den kan inte plockas bort.

Min upplevelse och den feedback jag fått av många pedagoger är att man kanske inte har jobbat lika strukturerat med det konkreta materialet som man gör när man arbetar med Singma. Det konkreta materialet är med och ska användas av alla elever och inte bara de elever som behöver det som en särskild anpassning. Så min uppfattning är att de flesta pedagoger automatiskt ökar sin användning av det konkreta materialet när det används till alla uppgifter.

När ser vi resultat? Kommer eleverna ha alla rätt på de nationella proven nu?

Detta är faktiskt en av de vanligaste frågorna jag får. Läraren är den viktigaste faktorn i en lyckad undervisning. Men med hjälp av ett läromedel av hög kvalité och som följer den forskning som finns så ökar möjligheten att höja elevernas resultat.

Jag tycker frågan är intressant och visar på att skolan idag kanske än mer än tidigare är en resultatinriktad verksamhet. Jag vill dock hänvisa till att se undervisningen som en grund för livslångt lärande, och ska ligga till grund för kunskaper de kan använda under hela skolgången.