Programpunkter

Agneta Gulz 
Läsa, skriva, tänka – om vägen till skriftspråket 

Hur utformar vi en undervisning som ger elever goda förutsättningar att utvecklas som både läsare och skribenter? Med utgångspunkt i Science of Learning, och mer specifikt Science of Reading och Science of Writing, beskriver Agneta Gulz vad som krävs för att stötta elevers erövrande av det skrivna språket – och varför det inte finns några genvägar till läs- och skrivutveckling. 

Föreläsningen har särskilt fokus på skrivandet och dess betydelse för lärandet. Att skriva är inte bara ett komplement till läsandet utan också ett kraftfullt verktyg för att bearbeta information, formulera sina tankar och, inte minst, utveckla sitt eget tänkande.

Alexander Salzberger 
Våga läsa högt!

Vad händer med en text när vi verkligen ger den liv med rösten? Högläsning kan öppna dörren till skönlitteraturen, skapa gemensamma läsupplevelser och ge elever möjlighet att möta texter som de kanske inte skulle välja eller kunna läsa på egen hand. 

I den här inspirerande och praktiska föreläsningen delar skådespelaren, regissören och ljudboksinläsaren Alexander Salzberger med sig av sina erfarenheter av högläsning. Med konkreta exempel visar han hur röst, närvaro, rytm och berättande kan väcka texten till liv. Framför allt vill han inspirera lärare att våga ta ut svängarna, läsa med inlevelse och hitta sitt eget sätt att läsa högt. 

Anna Eva Hallin   
Explicit undervisning för språk- och läsutveckling 

Explicit undervisning lyfts ofta fram som en viktig del av framgångsrik språk- och läsundervisning. Men vad innebär det i praktiken, och hur kan vi använda det för att stärka elevernas språk- och läsutveckling?

I föreläsningen visar Anna Eva Hallin hur explicit undervisning kan omsättas i klassrummet. Med konkreta exempel från fonologisk och fonemisk medvetenhet, tidig ljudande läsning, läsförståelsestrategier och ordförrådsarbete belyser hon hur undervisningen kan bli tydligare, mer strukturerad och ge eleverna stöd i sitt lärande.

Camilla Nilvius
Läsundervisning i förändring

Hur har synen på läsundervisning förändrats över tid, och varför har frågan om hur barn bäst lär sig läsa varit så omdebatterad? I denna introduktion gör Camilla Nilvius några historiska nedslag i läsundervisningens utveckling och det så kallade läskriget.  

Med historien och dagens forskningsläge som utgångspunkt riktas sedan blicken framåt. Vilka möjligheter kan reformerna 2028 innebära för läsundervisningen framöver? 

Helene Öberg 
Från skärm till pärm – på vems villkor? 

Debatten om läsning, lärande och digitala verktyg är intensiv. Men vad betyder den för elever med dyslexi? I det här samtalet möter vi Helen Öberg från Prinsparets Stiftelse för att tala om vad dyslexi innebär, vilka utmaningar elever kan möta i undervisningen och vilka stöd och förutsättningar som kan göra verklig skillnad. 

Med skolreformerna 2028 som utgångspunkt förs ett samtal om hur fler elever med dyslexi kan ges möjlighet att utveckla både sin läsning och sitt lärande. 

Maria Heimer
Hur får vi elever att vilja läsa? – vägar in i litteraturen 

Hur väcker vi elevers intresse för läsning och får dem att fortsätta läsa även när det kräver ansträngning? Grunden för läsintresse och motivation läggs redan under de tidiga skolåren, både i skolan och på fritidshemmet. För att behålla motivationen behöver elever få upptäcka läsningens möjligheter och möta läsande förebilder genom hela skolgången.

Med utgångspunkt i forskning och beprövad erfarenhet visar Maria Heimer hur lärare kan väcka läslust, motivera elever som undviker läsning och stärka deras uthållighet. Hon ger konkreta exempel på arbetssätt som främjar läsning och lyfter även sådant som riskerar att hämma motivationen.

Maria Levlin 
Vad händer efter att eleverna har knäckt koden?  

Ljudmetoden har visat goda resultat för den tidiga avkodningsförmågan i årskurs 1, men hur hjälper vi eleverna vidare när orden blir mer komplexa? Forskning tyder på att ljudmetoden kan behöva kompletteras med undervisning som fokuserar på ordens uppbyggnad och betydelse.

I föreläsningen presenterar Maria Levlin resultat från en interventionsstudie där ljudmetoden jämförs med en morfologiskt baserad undervisningsmetod. Studien undersöker effekterna på avkodning, stavning och morfologisk förmåga hos elever med avkodningssvårigheter i årskurs 2 och 4.