Den udda kvinnan och staden

1987 skrev Vivian Gornick den bländande memoaren Starka band. Då var hon kring femtio. När hon skriver den andra delen av sitt liv har det hunnit bli 2015, världen är en helt annan, och Vivian Gornick själv är 80.

Den udda kvinnan och staden är hennes vidräkning med hur det blev. Livet som kvinna och intellektuell, vid en historisk tidpunkt då det blivit möjligt att välja bort barn och familjeliv och i stället välja autonomin, konsten – och ensamheten.

I bästa vännen Leonard, en bög som lyckas få sin olycka att framstå som raffinerad genom att vara kvick och vältalig, ser hon sin spegelbild.

Boken är en kärleksförklaring till den speciella livsform som bara finns i storstaden – att vara ensam i sällskap av främlingar – och ett fascinerande försök till självanalys. Varför är relationer så svåra? Hur lever man med andra människor, och med sig själv? Med New Yorks gatuliv som fond berättar hon om sina havererade äktenskap, sitt politiska uppvaknande, om vänskap, sex, skrivande och terapi – alltid med en stark känsla för sin plats i historien och vad hennes krav på att leva sant har kostat henne.