”En vattendelare: jargongen beskrivs som det bästa och det värsta med arbetsmiljön”

Hur kommer det sig att du ville skriva en bok om just jargong?
Till att börja med har jargong genomsyrat mer eller mindre hela mitt liv. Under uppväxten med barndomsvännerna, i fotbollslaget, på mina arbetsplatser, i akademin och nu på polisutbildningen i Malmö. Jargong gör något med oss, positivt som negativt. När jag är ute och föreläser tenderar den också att vara en vattendelare: jargongen beskrivs som det bästa och det värsta med arbetsmiljön. För några trivsel, gemenskap och inkludering, för några raka motsatsen. Därför vill jag skriva den här boken – vad är jargong, vad har den för konsekvenser och kanske framförallt: hur påverkar den oss olika beroende på vilka vi är och vad vi har för plats i gruppen?

På vilket sätt hänger jargong ihop med makt?
Jargong utgår ofta från normer, saker och beteenden som vi människor tar för givet. Något görs normalt i samma veva som något görs avvikande, rentav konstigt. På så sätt blir jargongen sorterande för vilka som hör till, för vilka jargongen passar bättre för och vilka som lämnas utanför. När någon ifrågasätter jargongen (makten) möts den ofta av motstånd: vem tror du att du är, är du inte lite känslig nu och sätt dig ned i båten va. Jargongen riskerar att påverka gruppen i det att den blir tyst, vi blir rädda, konforma och vågar inte utmana den jargong som suttit i väggarna i åratal. Jargongen blir därför ofta en het potatis som vi trippar på tå runt, där den med formell eller informell makt ges ett större handlingsutrymme att faktiskt driva, delta i eller ifrågasätta en jargong.

Hur gör man för att ändra jargongen på sin arbetsplats?
Det första steget är att förstå vad jargong är, att den påverkar oss men också att den tenderar att vara ett större eller mindre problem på alla arbetsplatser. Om vi inte vet vad vi ska förändra, än mindre vet på vilka sätt den är ett problem så blir det svårt att få till en förändringsprocess. Ett bra första steg är därför att prata om jargong. Vilka samtalsämnen dominerar i fikarummen? Vad skämtas det om (och inte)? Vem tillåts breda ut sig och ta mycket plats i jargongen och vem tenderar att bli hackkycklingen? Innehåller jargongen ironi eller sarkasm som gör den diffus eller svårtolkad och kan vi ibland gå över gränsen och skämta nedsättande på varandras bekostnad? Kritiska frågor som både synliggör vad som fungerar bra i miljön och med jargongen samt vad som kan behöva förändras.

När är jargong något positivt?
När den bidrar till gemenskap, trivsel och inkludering. En reflekterad jargong som i stället för att leda till ont i magen blir ett kit som håller oss samman, som gör att vi vill gå till jobbet och som kan användas för att inkludera nya medarbetare i gemenskapen. Där kan det vara alldeles fantastiskt med jargong, den skapar en lustfylld stämning där vi skrattar och trivs tillsammans. Jag brukar alltid trycka på två huvudingredienser för att vi ska skapa en jargong som gör just det – bidrar till inkludering. Samsyn. Vi förstår spelreglerna och har pratat om hänsyn och gränsdragningar. Vi vet om att vi har en jargong därför att vi är kollegor som tillsammans vill ha roligt på jobbet. Addera därtill omsorg – att vi har jargong med varandra för att vi vill varandra väl och tycker om varandra. Kan vi få in dessa två ingredienser – samsyn och omsorg, så har vi kommit en bra bit på vägen till att skapa en jargong som fungerar för fler och inte bara några på arbetsplatsen.

Intervjun genomfördes i september 2026.