Kontexten är viktig för att både förstå olikheter mellan föräldrar och vilket stöd de behöver i sitt föräldraskap

Ni beskriver föräldraskap som både universellt och kulturellt specifikt. Kan ni utveckla det?
Att föräldraskapet är universellt innebär att alla föräldrar vill sina barn väl. De vill att deras barn ska må bra och utvecklas. Samtidigt är föräldraskap kulturellt specifikt. Det betyder att hur man är som förälder formas av det samhälle och den kontext man lever i, dvs. föräldraskap är en social konstruktion. Föräldrars värderingar, normer och livsvillkor påverkar vilka strategier och metoder de använder. När föräldrar befinner sig i en ny kulturell miljö anpassar de ofta sitt föräldraskap, till exempel genom att kombinera tidigare erfarenheter med nya normer och förväntningar.

Vad händer i familjer där olika normer och förväntningar möts, till exempel i samband med migration?
Föräldrar som har migrerat möter ofta olika utmaningar i det nya landet, vilket påverkar deras föräldraskap. Föräldrar med påtvingad migration kan ha svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Det kan i sin tur göra det svårare än för andra föräldrar att ge barnen materiella resurser.

En annan utmaning som skapar konflikt mellan föräldrar och barn är att barn ofta kommer snabbare in i det nya samhället än sina föräldrar, vilket kan påverka relationen mellan dem. Samtidigt innebär migration också möjligheter. Forskning visar till exempel att pappor i högre grad får möjlighet att vara närvarande i barnens liv och ta ett större ansvar i omsorgen om dem.

Vilka utmaningar ser ni för yrkesverksamma i mötet med föräldrar från olika bakgrunder?
Alla föräldrar är olika och står inför olika utmaningar i sitt föräldraskap. Även om utmaningar eller situationer kan se lika ut från utsidan så kan de uppfattas på olika sätt av olika föräldrar. På grund av detta är det också så att föräldrar med olika bakgrunder kan ha olika behov av stöd. För yrkesverksamma kan en utmaning vara att få en helhetsförståelse för förälderns liv och försöka att individanpassa stödet till just den föräldern. En annan utmaning är att om den yrkesverksamma och föräldern i fråga kommer från olika bakgrunder så kan det vara svårt att relatera till varandras verkligheter, vilket kan försvåra mötet.

Kan ni ge exempel på hur föräldraskapsstöd kan anpassas för att bli mer inkluderande?
Om föräldrar ska kunna ta till sig och ha nytta av det stöd de erbjuds behöver det utformas och förmedlas på ett sätt som föräldern kan förstå och ta till sig. På ett grundläggande plan handlar det om att stödet behöver ges på ett språk som föräldern förstår. Eventuellt kan man använda tolkar, men det kan också innebära en del utmaningar. Att föräldern kan relatera till personen som levererar stödet är också viktigt. För vissa föräldrar med migrationsbakgrund kan det underlätta om den som ger stödet har liknande erfarenheter eller kulturell förståelse. När föräldrar upplever att stödet är anpassat efter deras behov ökar känslan av inkludering och tillgänglighet.

Vad hoppas ni att läsaren tar med sig efter att ha läst boken?
Vår förhoppning är att boken har bidragit till en förståelse för vad som kan forma föräldraskapet och att den givit läsaren en bredare ingång i möten med föräldrar. Vi hoppas även att boken har öppnat upp för reflektion över kontextens betydelse och hur denna kunskap kan omsättas i praktiskt arbete och att läsaren bär med sig att föräldraskap kan uttryckas och förstås olika i olika sammanhang, med särskilt fokus på mångfald och på hur erfarenheter av migration kan påverka föräldrar i deras föräldraskap.

Intervjun genomfördes i maj 2026.