Demokratiscenen fredag 25 september 12.00  

Nora Khalil medverkar i ett samtal om delaktighet och att få se sin verklighet speglad i kulturen. Nora Khalil är författare och lärare och har gett ut de prisbelönta ungdomsböckerna Yani och Abow. Nu är hon aktuell som grundare till Botkyrkas ordfest och med tredje delen i bokserien FC Alby Stars, där hon involverat unga killar i arbetet.

Varför ville du få med unga killar att utforma bokserien FC Alby Stars?
– Jag såg det som en rolig möjlighet för killarna att vara med och skapa den kultur de själva tar del av. Killarna älskar fotboll, bor i Botkyrka och tillhör målgruppen vilket var perfekt. Samtidigt kändes det självklart att de skulle få vara med och påverka, så att de får se hur deras värdefulla erfarenheter och idéer blir en del av en riktig bok!

Vad har du lärt dig av att arbeta på det sättet?
– Att vi aldrig får underskatta barn. I början tänkte jag att de ”bara” skulle bidra med idéer och tankar, men ganska snabbt växte de in i rollen. De började komma med förbättringsförslag och blev som mina redaktörer - samtidigt som vi hade så roligt längs vägen! Det var fantastiskt att se hur deras engagemang växte när de såg att deras idéer blev verklighet. När unga ser att deras röster spelar roll växer både engagemanget och självförtroendet.

Vill du dela dina bästa tips för att skapa delaktighet på riktigt?
– Mitt bästa tips är att släppa lite på kontrollen och våga vara nyfiken. Lita på barnen! Ställ frågor, ge dem ansvar och se vad som händer när de får förtroendet. Det blev extra tydligt när vi skrev den sista delen På topp. Jag visste inte riktigt vad den skulle handla om, men killarna kavlade upp ärmarna och bidrog med problem, lösningar, dramatik, humor och allt möjligt! Jag blev både imponerad och rörd över hur mycket de hade att komma med när de fick chansen.

Demokratiscenen lördag 26/9 15.30

Simon Werbart Flato, verksamhetschef för Sustainergies, medverkar i programpunkten Vem ska leda klimatomställningen – om inte vi?

Vilken är den viktigaste frågan du vill lyfta i det här samtalet?
– Jag vill lyfta vikten av vad vi faktiskt gör på jobbet, för det är där de flesta av oss har störst möjlighet att påverka. Vi lägger fyrtio timmar i veckan på ett jobb där vi har mandat, budget, kollegor och beslut att fatta. Ändå pratar vi ofta om klimatomställningen som något vi gör privat, i sopsorteringen eller när vi röstar. Efter sexton år av samarbeten kring hållbarhet ser jag tydligt att kompetensen inte längre kan sitta hos en ensam hållbarhetschef. Den behöver in i inköp, IT, ekonomi, produktutveckling och ledning. Du behöver alltså inte ha hållbarhet i din arbetsbeskrivning för att vara en del av omställningen utan du kan börja där du står.

Vad är första steget om man vill att ens arbetsplats ska bidra positivt till hållbar utveckling?
– Sluta se hållbarhet som separat och börja prata om det som en del av ditt, dina kollegors och chefernas jobb. När du använder samma språk och logik som redan finns på arbetsplatsen minskar risken för motstånd och det blir lättare att hitta förslag tillsammans. Kom också ihåg att det inte behöver vara en stor plan, oftast är små förändringar som skapar momentum mer kraftfullt.

Det här är ditt första besök på Bokmässan, vad ser du mest fram emot?
– Att hamna utanför min egen bubbla. Vi som jobbar med hållbarhet pratar väldigt ofta med varandra, och Bokmässan är en av få platser där samtalet delas med människor som kom dit av helt andra skäl. Att vi dessutom står på Demokratiscenen känns rätt, för klimatomställningen handlar i grunden om vem som får vara med och bestämma hur framtiden ska se ut. Sen ser jag fram emot att lyssna mer än jag pratar. Det brukar vara där jag får med mig mest hem.

Demokratiscenen lördag 26 september 13.00

I samtalet "Politiska nyheter på Tiktok" handlar det om nyhetsmediernas roll i ett landskap där algoritmer gynnar det extrema och det som väcker starka känslor.

Medverkar gör Helena Giertta, chef för Institutet för mediestudier, som initierat en forskningsstudie om Tiktok, medieforskaren Andreas Widholm och GPs chefredaktör Christofer Ahlqvist.

Vilka möjligheter innebär Tiktok för barns och ungas delaktighet?
– De kan engagera sig och ha ett samtal med andra än de närmaste. De kan ta del av sådant de inte visste innan och prata om det. De kan också enkelt lägga upp sina egna videor. Tröskeln är väldigt låg för att lägga upp innehåll.

Vilka är de största riskerna?
– Tyvärr ligger det mörka nära det ljusa på Tiktok. Snabbt kan användare, utan att den söker det, hamna på extrema klipp. Plattformen skapar beroende och tjänar pengar på att du hänger kvar länge. Närheten mellan mörkt och ljust gör det lättare att extremt innehåll normaliseras. Många unga mobbas och kan skrämmas bort från att engagera sig på grund av det. Jag vet också att unga som uttalar sig i nyhetsmedier kan råka ut för många obehagliga och elaka kommentarer.

Vad blir nyhetsmedias roll när många unga tar del av t.ex. valrörelsen i sociala medier?
– Vi har inte studerat valrörelsen på Tiktok, men de traditionella nyhetsmediernas roll är väldigt viktig. För de flesta, även unga, står de för det som är trovärdigt, de är avsändare som de söker upp när de vill kolla om något är sant. Mediernas innehåll på Tiktok, som vi har undersökt, visar sig hålla sig inom de journalistiska ramarna och spelar därför en betydande roll även där.